Att adoptera syskon till änglabarn...

Hej!

Här sitter jag nu, en sorgsen mamma till tvâ änglabarn och en blivande mamma till ett adoptivbarn och känner det ibland som om jag hâller pâ att gâ sönder av alla motstridiga känslor och tankar...

Lättad över att ha fâtt medgivande till adoptionen...
Sorgsen över att vi inte fick behâlla vâra biologiska barn...
Tacksam över att ändâ kunna bli förälder - men förälder pâ annat sätt...
Ledsen över att de enda bio-barn vi har och kanske kommer att fâ är de som ligger i graven...
Frustrerad över att vi mâste vänta, vänta, vänta.... när vi egentligen skulle vara upptagna tvâbarnsföräldrar nu.....
Nedstämd över att inte kunna känna riktig lycka över adoptionsbeskedet,
men lugnad när jag hör folk säga att det är 'normalt' att känna sâ.
Glad över tanken pâ ett adopterat barn.
men fundersam över att göra fler ivf medan vi väntar....

Finns här andra änglamammor med adoptivbarn eller adoptionsplaner som vill dela med sig av sina tankar och funderingar?

Vi verkar inte vara sâ mânga.....

KRAM pâ er!