Vita hem del 6

Tack tjejer för er omtanke. Ni lyser upp min dag - VARJE dag.

Yrseln är något bättre. Satte barnen vid varsitt pussel vid köksbordet och mig själv med symaskinen. Tänkte sy den sista fållen på rullgardinen till tvättstugan, men det GICK inte.

Först skrapar nålen i något. Sedan går den av. Byter...och då blir det inga stygn som tar...utan undertråd och övertråd hakar liksom inte i varandra mer än vart tjugonde stygn ungefär. Blä...någon som vet varför det kan bli så? Gamle Bettan har inte gjort så någonsin tidigare.

Superfin! Jag tycker knoppar liknande de som är på Hemnesbyråerna skulle vara supersöta på din lilla möbel.

Tycker inte du behöver ha något i hyllorna mer än några inredningstidningar!

Himmelbit - vilket vackert skåp...kan vi inte få tjuvkika på första strykningen. Det är så kul att se jobbet under tiden man håller på också....eller åtminstone HOPPAS jag att fler än jag tycker så eftersom jag själv har "terrat" er med bilder av diverse väggstrykningar i dotterns rum.

Nytt inlägg om "Saken"
http://beasbarnslikheter.blogspot.com/

Har varit på universitetet i tre dagar nu och kom hem vid midnatt i natt.
GISSA om jag ändå satt uppe till strax efter ett och tittade på alla fina swapsaker!

Tack, tack, tack!

Juliah - jag känner igen det där med stressen och att man känner sig lite som ett "objekt" och nästan lite "överkörd" när allt är över. Reportaget blir nog superfint, men det är lite att utnyttja att fara fram så där ändå tycker jag och det blir även lite "oärligt" på något sätt. Som det är nu så är det ju ett hem som INGEN bor i. Inte ditt fina från början och inte enbart deras piff, utan ett blandning utan själ (om du förstår hur jag menar). Alltså...det är mer själ i att se en nött kudde med omatchande tyg i en inredning om man då får höra dess historia - att den är sydd av sin farmormors mor eller något, istället för en supermatchande kudde som är där bara för att det ska se snyggt ut, sedan rycks den bort i samma stund kamerorna ryckts ner.

Äsch vad svamligt det blev. Försöker få fram något som jag inte riktigt får fram i alla fall.

Reportaget blir superfint i alla fall, det är jag säker på, och jag hoppas på att du åtminstone får ett tack (om inte någon form av annan kompensation) när de nu fått använt ert hem som rekvisita.

Blir så besviken på allt. Det händer ju inget på hemmafronten här.
Nu skulle det äntligen bli lördag. Maken skulle lägga golvet i dotterns rum idag samt isolera klart i utbyggnaden. Äntligen skulle jag också kunna fara in till byn själv och fixa lite saker...i dagsljus...utan att stå där tjugo minuter innan stängning med två nyfikna småfrön med mig.

Och så ringer makens mobil vid halv fyra. Krisläge på jobbet. Och det är där han är nu. För tredje helgen i rad.

Känner mig så rackarns ensam och frustrerad här hemma på bygget. Vi skulle dessutom behöva gå ut och lyfta undan ett tungt bord och lite annat inför de stora snölagren. Eller varför inte bara dra iväg barnen i pulka till lekparken och ta med lite fika och vara en FAMILJ!?

Jag är så besviken över att ännu en helg bara rinner iväg.

Ja, eller...bolag är de. Känner igen det jag med. Att man önskar att man kunde kapa till listerna i rätt vinkel i hörnen, att man fixade att isolera med barnen omkring sig, att jag fixade att dra elen och sätta i uttagen själv. Och det kanske jag skulle göra...men han gör det ju bättre och KAN på en gång. Hmmm...smått frustrerande som sagt.Skönt med sovmorgon? Fina bilder du visar, avis på din sömnad.
- Jo, "besviken är ordet" sade Bull.Kruxet är väl att det är han som är driftchef och är arbetsgivare på arbetsplatsen vilket gör att det är han som får strukturera upp när anläggningen står helt stilla. När det brakar ihop är det han som får fixa nya delar från halva världen på kort varsel etc. Han är ansvarig för att hela stan har fjärrvärme och är det några minusgrader så kyls husen ut på några timmar. Otäckt. Och tidskrävande för oss som familj förstås.

Nu lägger jag ut stooora bilder på några av de saker som härliga swaptjejer skapat. Sonen och jag fick ensamtid idag på eftermiddagen och då gick vi igenom sakerna igen och han har varit med helt ut och placerat sakerna. Han har god smak sonen min!
Himmelbits vackra skylt

JeaJeas Jeajeas söta arrangemang som sonen omsorgsfullt lade på den lilla bricka vi gått över med "Häxan". Stjärnan är en av flera som "MiaMariah" (alias Smajla) gjort.


En av de andra hittade till Kockumsskålen i badrummet.


Lasselitens gulliga dalahäst (med vit tapet på baksidan) men sonen valde denna.



VSM:s gulliga tovade hjärta!


Och sonen prydde vår gemensamt målade träljusstake med ett av de små trähjärtan som var pyntade på något av paketen. (Tyvärr vet jag inte vem det var som hade pyntat med det eftersom jag var så ivrig att öppna paketen. Ge dig gärna tillkänna!)
Klisterlappen på fönstret indikerar att det står på fönsterbrädan framför de nymonterade fönstren.