Omskärelse/könsstympning

Varför väljer majoriteten att omskära sina söner på annat håll än inom sjukvården? Är det fortf för att de tänker på sina barns bästa?

Tradition och "grupptryck" väger nog lika tungt i vågskålen som religion. Däri kan jag inte se någonting om "barnets bästa".

Sjukvården har överlåtit det till privata vårdinrättningar, ofta muslimska el. judiska. Men den stora kliniken i Malmö fick stänga, för läkaren gjorde grova fel. Om man nu kan göra rätt när man stympar.

Fortfarande har det inte kommit fram varför det skulle vara för barnets bästa.

I detta fallet har det inte med grupptryck att göra. Om du som vuxen man inte känner att det var något fel att bli omskuren som barn, om du tvärtom ser det som något positivt att vara omskuren, om alla du känner som är omskurna känner likadant och dessutom läkare rekommenderar det av hälsoskäl så vad skulle du göra?

Jag har då skrivit om det i några inlägg. Men man väljer det man vill se och tyder det man vill tyda.

Mellvis:

Eftersom jag ogillar då folk hänvisar till att läsa bakåt i tråden eller läsa inlägg blablabla så har du min åsikt här:

"Barn i Israel, vem här kan säga med säkerhet att ett barn där inte skulle känna sig kränkt av att INTE bli omskuren som barn? Att inte vara samman med gemenskapen männen har i det landet? För att inte tala om klimtatet där. Vem kan med säkerhet säga att det inte skulle bli en höjning i inflammationer vid förhuden i ett land med sådant klimat? Männen skulle ju få tvätta sig flera gånger om dagen för att inte bli översållade av flänsost.

Och nej, det är inte samma sak som omskärelse. Men jag mådde riktigt dåligt som barn då jag inte var barndöpt som alla mina andra kompisar och då jag inte fick vara med på konfirmationsläger då jag inte var lutheran. Jag var mer troende än mina kompisar men jag fick inte ens ta del av nattvarden då prästen frågade mig om jag var döpt eller inte. Jag kände mig utanför då jag var så annorlunda.

Så vem kan säga att ett barn som inte omskärs i ett land där det är norm INTE kommer känna sig kränkt? Och vem som har hunnit bli vuxen vågar göra en omskärelse även fast den skulle vilja? Det är alltid riskigt att göra ett sådant ingrepp på en så intim kroppsdel eftersom man vet vad man har nu och kan inte med säkerhet säga om man kommer vara nöjd efteråt. Jag står inför en bröstförminskning i framtiden av många fördelar som jag kan se. Men det är många om och men i huvudet. För vad om jag inte blir nöjd och saknar det som var mitt? Kroppen kommer må bättre fysiskt men vad om jag skulle känna ånger psykiskt?

Så, i de länder där omskärelse är norm kan jag faktiskt se det som att föräldrarna gör en tjänst för barnet genom att omskära det. Annars kan barnet komma i en knivigare sitts som äldre, anser jag. I Sverige är det däremot en annan fråga eftersom vi inte har det som en norm här att omskära."

Alltså, i länder där det är norm är det vanligaste att stöta på vuxna män som är glada för att deras föräldrar omskar dem som barn. De kommer inte ihåg ingreppet och de tycker det är praktiskt och skönt att vara omskuren.

Problemet kan uppstå att om du i ett sådant land inte omskär barnet så kommer han få ta ställning till det senare. Det är inte hur som helst som man väljer att genomgå en operation, även om man skulle vilja genomgå den i grund och botten. Det är tunga huvudbryderier och en hel del nervositet. Gör du den under tidigare tonåren kan det även kännas traumatiskt med en sådan förändring.

I dessa länder, då omskärelsen görs på så små barn så besparas dom dessa huvudbry och är heller inte annorlunda än alla andra män i landet.

Som sagt var, om du växer upp och ser annorlunda ut än alla andra eller inte har eller är det som är norm (som jag t ex som inte var barndöpt) så kan du känna dig utanför och ifrågasätta dina föräldrar för varför de inte gjort med dig som görs med alla andra. Det här besparas barnen som omskärs i ett samhälle där det är norm, samtidigt som läkare också rekommenderar det. Det är alltså precis lika vanligt som våra vaccinationer och det är inte många som ifrågasätter dom. Jag har aldrig ifrågsatt mina föräldrar för att de vaccinerade mig som barn och jag tror att du får leta länge efter att hitta en man i Israel som ifrågasätter sina föräldrar för en omskärelse. Precis som du i Sverige får leta länge efter att hitta någon som ifrågasätter sin vaccination som barn.

Men märkväl, i Sverige där omskärelse inte är vanligt ser jag inte omskärelsen som att bespara barnen huvudbry som vuxna eller att de skulle missa gemenskapen bland män. Det är inte vanligt här med omskärelser och här skulle du kunna få motsatt effekt, att pojkarna kanske kände sig utanför för att dom såg annorlunda ut. Här är klimatet inte heller vidare varmt och fuktigt så hälsobenefitsen ser jag inte riktigt heller. Så i Sverige känner jag att man kan vänta tills barnen blivit äldre och kan välja själv.

Men, för den skull kallar jag inte föräldrar barbarer eller tycker att de inte förtjänar sina barn. De har sina orsaker för att omskära och jag tror heller inte att de inte älskar sina barn.