• naninai

    Jag tål inte snålhet!

    Jag är så trött och less på alla de människor som ständigt försöker sko sig på andra, är generösa mot sig själva men inte mot sina medmänniskor, folk som snålar sig genom livet!

    Jag vill inte lägga energi på att bli upprörd över andras snålhet, men ibland blir man ju förbluffad och förfärad över alla snåla människor!

    Ingen som känner likadant?

  • Svar på tråden Jag tål inte snålhet!
  • naninai

    Jag kan faktiskt inte komma på något plan jag skulle vara snål på. Har du exempel?

  • Corp

    Hur ska jag kunna veta det ? Du är en för mig helt okänd människa på nätet.

  • Virriga Vera
    naninai skrev 2007-11-10 22:36:05 följande:
    Är man inte snål själv förstår man precis vad det här handlar om...
    Det handlar med andra ord om att om man inte tycker som du så är man snål?

    Jag är långt ifrån snål. Jag skänker gärna och ofta, både av tid, saker och av mig själv. Men den dagen jag märker att gåvor handlar om motprestationer då stängs kranen av och inte en minut, öre eller pryttel skänks bort oavsett vad JAG får. Mina gåvor skall komma frivilligt från mig genom en vilja att ge.

    Jag vägrar att lockas in i en tävling genom att vara den som ger bäst, dyrast mest. Har sett detta fenomen i bekantskapskretsen och vägrar att ge mig in i den.

    Kan ge ett ex. Var med i en tjejträff där det började med att vi skulle träffas hemma hos varandra för en vanlig fika, det slutade hos en av tjejerna med 3 rätters middag och stor ovänskap då hon anklagade bl.a mig för snålhet för jag vägrade att bjuda på dyra middagar. Fika var bestämt och fika var vad jag och andra bjöd på. Vill hon bjuda på annat så fine, men tvinga inte andra till något de varken vill eller kan under förevändninga att vara generös och att andra är snåla.
  • Lilja84

    men det är skillnad på snyltare , vara snål och vara sparsam .
    Jag är snål och sparsam men jag är ingen snyltare .
    Jag lånar tex i princip aldrig ut några pengar även fast jag inte ligger på gränsen själv (om det inte är min pappa eller sambo ).
    Men vet jag att jag har en kompis eller liknande som ställt upp för mig ett par gånger , så brukar jag bjuda över denne på fika eller vad som helst eftersom jag inte är en snyltare .

    Snyltare avskyr jag , därav min egen snålhet.

  • naninai

    Virriga Vera: Ditt exempel förstår jag till fullo. Men om du släpper det här med presenter som gåva och motgåva. Exempelvis de människor som aldrig har med sig någonting till en filmkväll utan glatt äter av alla andras. Hur ser du på det?

  • naninai

    Corp: Du skrev ju att pengar var ett medel för snålhet. Om nu alla är snåla så får du övertyga mig om vilka medel som finns för snålhet (i vilket jag sedan kan försöka identifiera mig själv).

  • fruis

    Jag har aldrig med mig gåbort-presenter när jag blir bjuden hem till folk. Det beror inte på att jag är snål utan på att jag inte är van vid det. Jag blir stressad av att själv få den typen av presenter för jag vill inte tvingas in i ytterligare måsten. Bjuder jag hem någon till mig är det för att jag vill träffa personen och inte vill jag ha någon present för det.

    Det kan ju handla om vad man är van från hemifrån också. Alla har ju olika standard för hur man ska bete sig socialt och det är inte alla som anser det naturligt att ta med sig blomma eller liten present.

    I filmkvällsexemplet skulle jag kanske inte ta med mig något första gången utan tänka att jag bjuder tillbaka den gången vi träffas hemma hos mig. Skulle jag däremot upprepade gånger bli bjuden hem till någon utan att vi varit hos mig emellan skulle jag börja ta med också.

    Jag kan garantera att jag inte är någon snål person utan har inga som helst problem att ge bort saker, att bjuda folk osv. Mitt "problem" är kanske snarare att jag utgår från att alla tänker som jag och inte bryr sig så mycket om pengar och rättvisa och därför tycker att det är helt ok att bjuda mig utan att bli bjuden tillbaka. Är det någon som förstår vad jag menar?

  • ros72

    Det finns olika förväntningar på släktingar, vänner och ytliga bekanta.

    På släkten kan det röra sig att de har myglat åt sig ett stort arv som är värd en del. Samt att vissa i den kategorin kan vara rätt så fräcka. Men de förväntar sig att få dyra presenter men man själv får billiga med dåligt kvalitet.  

    Vänner har man inte det bekymret med, men ytliga bekanta kan delas upp som generösa och snyltare oavsett om de har god ekonomi.
    När man bjuder in ett antal barn på sina barns kalas. Alla andra bjuder tillbaka oavsett plats eller ekonomi.  Men undantaget är den familj som inte bjuder det barnet som har bjudit - det kallar jag för orättvisa.

    Själv ser jag till om mina barn är bjudna på kalas samt ger en bra present på minst 100 kr.

  • Corp

    naninai skrev 2007-11-11 12:04:15 följande:


    Corp: Du skrev ju att pengar var ett medel för snålhet. Om nu alla är snåla så får du övertyga mig om vilka medel som finns för snålhet (i vilket jag sedan kan försöka identifiera mig själv).
    Tja... pengar är ju inte allt som finns, man kan behöva en del annat i livet också men inte kunna få det för att andra är snåla.
Svar på tråden Jag tål inte snålhet!