Fördomar sökes!

Rolig tråd=)

Sätt att förhindra fördomar borde också tas upp!

*Var försiktig med generaliseringar tänk på att se människor som individer istället för att ge dem en grupp ex unga mammor, utlänningar etc.

*Diskutera varandras erfarenheter både dåliga och bra.

*Träffa dem, och umgås med dem för att förstå deras situation.

Försöker själv inte ha fördomar mot andra människor!

Nu menar jag inte bara unga föräldrar utan alla fördomar

Det är väll ingen fördom kanske utan mer att dom unga föräldrar jag råkat på att möta har varit just så men iaf, de unga jag känner som har barn så är det flera av dom som verkligen längtat efter att få börja festa igen. De har lämnat bort barnen rätt tidigt och festat en hel del under barnens småbarns år. Mer jag och mina vänner som fått barn i min ålder har gjort. Jag känner som att det kanske beror på att jag fick lägga mig den tiden bakom mig innan jag skaffade barn vid 26 år. Däremot ska jag säga att alla är ju inte så. Min sambo och pappa till min son är ju 21 så han är väll rätt ung pappa och han har ju inte gjort så.

agua: så tänker jag också, alltså att jag försöker att inte ha fördomar. Men för att göra sig av med dem, behöver man identifiera dem och bli medveten om dem. Det är naturligt att generalisera, men det är i många avseenden skadligt, så därför skall man bekämpa fördomarna, både hos sig själv och andra.

Lite OT, men jag har vart på 100-tals mammagrupper, för att träffa likasinnade(folk som har lika gamla barn), men jag vet inte varför, varje gång jag gått där ifrån har jag känt mig tom och ensam. Ingen vill prata med mig, frågar jag nått så kollar alla på mig, blir tysta och tänker väll förmodligen nått i stil med "det där frågade hon bara för att hon var ung mamma". Känner mig bara dumförklarad. Varför kan inte alla "vuxna" mammor, beté sig som vuxna och ge oss en chans? Jag är inte dum i huvudet! Verkligen inte! Jag har en dotter på jorden och en bebis i magen och är 17 år. Men jag älskar mitt liv som mamma! skulle inte vilja förändra nånting! Vill bara vara hemma med mina barn och ge dom ett bra liv och en bra uppfostran! Jag vill även tillägga att jag INTE bor hemma hos min mamma, utan i ett fint hus jag och min fästman har köpt. Vi är inte fattiga, bara för att jag inte gått klart skolan(han jobbar) och jag är verkligen inte ointelligent..

PS. tar inte åt mig av vad ni skrivit här, jag vet att det inte var riktat mot just mig eller att ni skrev det för att va elaka. Ville bara säga det, i hopp om att någon tar åt sig av mina ord och tänker lite på det

Barabecka: Självklart ska du inte ta åt dig. Fördomar passar ju inte in på alla, om ens på några.

Vad gäller det du har upplevt på mammaträffar tycker jag inte det är så konstigt. Det är ju antagligen jättestor åldersskillnad på dig och andra mammor. Genomsnittsåldern för första barnet är väl idag runt 30 år, vilket innebär att du bara levt halva deras liv. Era intresse borde skilja sig, vad ni gör på er fritid, vad ni tittar på på TV... Kan bara tänka ur mitt eget perspektiv. Hur mycket har jag gemensamt med en som är dubbelt så gammal som mig? Skillnaden är att ni alla är småbarnsföräldrar, men man kan ju inte prata om barnen hela tiden.

Om jag själv hade haft en 17-åring i min mammagrupp tror jag att jag tänkt något i stil med att vi antagligen inte har så mycket gemensamt, för när jag själv var 17 år hade jag planer som att gå ut skolan, jobba utomlands, plugga vidare, skaffa mig ett bra jobb, ha en trygg framtid. Att skaffa barn innan jag gjort allt detta fanns inte för mig och därför tror jag att vi som personer är väldigt olika.

En fördom till,vet dock inte om det redan tagits upp i tråden.

Många unga mammaor röker både under graviditeten och gåendes med barnvagnen.