V.V.S-tråden. Våga vägra skov! Tråd nummer 10

mammasknodd.se Nu har jag ju tagit flera olika sorter under dom senaste 20 åren men asacol hngde med alla år som underhållsmedicin, 6 tabl./dag och nu när jag böt ut dom i höstas mot salazopyrin så har allt blivit mycket bättre med magen, tom mina ibs problem men jag fick tjata länge om detta, i 2 år minst innan jag fick en ny läkare i okt som lät mig byta pga argumentet med mina ledproblem och dom har ju blivit massor bättre oxå, har inte alls lika ont o är mycklet mindre stel.

Kanske du är som jag på asacol?! Eller så kanske jag blev immun eft. alla år med asacol. Vet inte men jag vet iaf att allt blivit mycket bättre för första gången på 20 år nu när jag böt bort dom mot salazopyrin/sulfasalazin.

Grådis!! Skäms Nä jag har alltid följt ordination på tabletter som ska in i mun men däremot har jag slarvat mer med saker som ska in i baken.

Någon som har nåt tips hur man kommer tillrätta med det? Att ta hand om sig själv?
Jag hade målsamtal med chefen sista skiftet...pedagogiskt att ha på ett nattskift... gick in på hans rum vid 03.10 och kom ut 05.45...
Vi är rätt bra på att prata båda två om man säger så
Han hade bara positivt att säga, men en grej som jag borde tänka på var att engagera mig mindre...eller välja lite vart jag lägger energin...men som han sa...jag kan ju inte skriva i protokollet att en medarbetare ska engagera sig mindre, det låter ju inte bra, vi är ju glada att du gör det, men för din egen skull kanske du ska tänka lite på det, du kommer att gå långt här ändå.
Och det gårju igen lite med övriga livet, jag o sambon har alltid haft hundra järn i elden och det är vi som fixar fester o tar initiativ till middagar o grejer osv Men vi är dåliga på att ta hand om oss och vårt förhållande. Samma med min hälsa, man vill att alla runt omkring ska fåmåbra och man menar väl och försöker hjälpa, men så blundar man lite o tappar bort sig själv.

Ursäkta egoinlägg

68an o mammasknodd, jag har haft Salzopyrin också. Men var lika dålig på att ta dem...
Sulfadelen i Salazopyrin kanske är det som hjälper lederna?
Asacolen ska vara bra även i förebyggande syfte mot framtida ev förändringar av tarmslemhinnan/cellförändringar.
Bägge har det gemensamt att man måste äta dem 2-3 månader innan full effekt (har jag för mig)

Grådis.se Har jag fel? Det osar lite självbekräftelsebehov. Jag känner igen det hos mig själv lite.
Tillrätta med medicinen?! Köp en söt liten dosett och fyll den, kanske det går lättare då att göra som doktorn sa. Sen kan du ju göra som Super Nanny Varje söndagkväll får du en belöning om hela dosetten är tom.

Roligt att chefen är nöjd med dig och "anmärkningen" var ju lite speciell *L*

grådis.se Ja ulfan är bra för lederna så jag fick träffa en reumasköterska i samma veva som jag skulle få medicinen.
Ja den tar kring 3 månader innan full effekt och det tog väl kring 2 mån innan jag börja se possitiva förändringar.
Jag börja ju äta asacol för 20 år sen så jag minns inte om de var kring 3 mån där oxå men fullt möjligt.

Förebyggande har jag aldrig fått nån info om men har sett det om asacol på denna sida men borde inte salazopyrin vara förebyggande oxå?!

Nä nu ska det mysas med dottern... kram o hej

68an, jo Salazopyrin är ju en underhållsmedicin som man äter för att förebygga återfall i skov.

Bekräftelsebehov, jag? Jo, det kan väl ligga nåt i det

Dosett, nej tack! Pensionärsvarning på det...
Jag hade det hela tonåren....en evig strid med mor om den var full eller tom...
Så det går bort.
Ta medicin vid diskbänken går bort...får kväljningar bara av att stå där innan de ens kommit in i munnen...en kvarleva från året och TVÅNGET med biosorbin under tonåren (kom jag fram till under en session med min kurator fakiskt, lite skumt)
Vid matbordet,njae, de ligger där o skriker och stör matron
Men det är mest då jag kommer ihåg dem.

Lever i den tron att om jag får ordning på regelbundna matvanor så kommer det automatiskt bli lättare att komma ihåg medicinerna också.
Jag är ju inte dum, jag är medveten om att jag ska äta dem, jag fattar varför, jag tänker att jag ska göra det...
sen är det som jag har partiell minnesförlust, kan komma på flera veckor senare att Nääe nu har jag banne mig inte tagit nån medicin på skitlänge...och det har varit helt borta liksom. hjärnan stänger av den biten på nåt sätt.

Knäpp? Javisst, nfäd...Nåt Fel Är Det...

Tack alla ni!

Imorgon kl.8 är det mötesdags på dagis. Det vart flyttat från idag till imorgon. Det ska bli "intressant" att se vad det är för en sorts människa.

Igår morse pratade jag med rektorn och berättade att vi bestämt oss för att det vi kräver är att mamman ska ge vår son en ordentlig ursäkt. Sen ska hon tillsammans med mig vara några timmar på dagis för att visa vår son att hon inte är farlig.
Går hon inte med på det här gör vi en polisanmälan. Har pratat med polisen och hon har helt klart gått över gränsen.
Rektorn verkade tycka det var bra, att vi ju har rätten på vår sida.

Men för de berörda barnens skull vill vi ha minsta möjliga bråk.

Personalen tycker vår son är otrygg där. Han håller sig väldigt nära sin favoritfröken den mesta tiden.
Inatt vaknade han med skrik igen samt att det var jättesvårt att lämna honom igen. Igår gick allt bra, men idag var det tillbaks igen. Det kommer nog att ta ett tag för honom att bli trygg igen. Vågar inte tänka tanken om de här föräldrarna inte kan förstå situationen.
Pratade med BVC idag. Om mötet inte går bra ska jag ringa igen så ska elevhälsan gå in.

Jag har fällt så många tårar för min son. Undrar om den här mamman kan förstå vad hon har gjort!
Personalen har iallafall förstått vad det gjort att vänta så länge med informationen till oss. De verkar må riktigt dåligt över det. En läxa lärd hoppas jag.
Det är iallafall väldigt skönt att vi har personal och rektor till 110% på våran sida.

Jag är helt färdig. Har inte hälsa nog att klara så mycket. Energi pga näringsbrister finns ju inte. Och med all ilska är det rätt svårt att sova.
Sen ringde patientnämden igår efter ett tidigare mail från mig.
Mitt ärende tyckte de var ett fall för socialstyrelsen, så jag fick ett nr. dit att ringa och berätta min story så de kan göra en granskning. Skulle de av någon anledning inte göra det skulle de själva starta upp med allt de hade. Men hon trodde socialstyrelsen skulle vilja ta tag i det här.

Som nr 1: var ju min Uppsalatur en second opinion. Det innebär att hemmaläkaren har skyldighet att erbjuda patienten den vård som kommit fram där.
Samtidigt kan ju patienten inte kräva viss vård, men den där första biten kan vara det som kan hjälpa mig fram i utredningen.

Kram till er alla!!!!!!!!
En extra till Rebecca givetvis.....

idag skulle min magdr ringa m hon ringde aldrig ringde o kollade o hon va tydl sjuk dåligt att ingen hörde av sig!!!!suck

vill verkl inte görA tnntarmsröngen!!!

nu e magen i balans m frågan e hur länge???

hur mår ni andra???