Påkommen onani.

1. Min förra kille kom in när jag onanerade framför Tv. Det blev trevligare med honom i närheten om vi säger så. Vi gjorde allt som de på tv gjorde....

MEN....

2. Har sett flera blottare och det är INTE okej. Bor i stora staden och här finns det gott och personer som inte respekterar andra. Runka hemma! Inte på tuben, skogen, vid skolan, stranden. Fan va arg jag blivit. Jag ringde polisen en gång då jag såg en man runka vid en lågstatideskola. Han hann dock iväg innan polisen kom men nej nån jävla måtta får det vara.
Det är dessutom olagligt att onanera på offentlig plats.

Anledningen till att jag vågade var att jag visste var den här mannen bodde någonstans, och var han jobbade. Jag visste även var hans barn gick i skolan osv. Då blev jag lite mer stursk. Annars hade jag aldrig gjort det.

Anonym (äcklad) skrev 2008-01-12 00:48:19 följande:

Läckert! Kollade du på en P-rulle samtidigt? Använde du någon dildo eller nåt?

Anonym (äcklad) skrev 2008-01-12 00:48:19 följande:

Var 15 år och Blev påkommen av min låsasmamma när jag la och runkade. Var nära på att komma. Men hon kommer in utan att knacka med kläder och ser mig helt naken i sängen. Jag kommer på mig själv men hon bara lägger kläderna och går ut som inget hade hänt

Min faster kom på mig när jag lekte med mig själv. Det är nu mer än 50 år sedan
fortfarande i färskt minne. 

Jag kom på min kompis att onanera när jag bodde hos honom ett tag. Det var upphetsande. 

Jag stod och såg på när han runkade. Han såg mig inte. Han hade en väldigt skön stund och sprutade skönt. Jag fick en skön stund med mig själv sen. 

En gång kom jag på min syster att onanera. Det slutade med att jag slickade henne.

När jag var 15 år stod jag i buskarna utanför grannfruns fönster, fantiserade om att få röra hennes stora bröst, runkade och njöt.
Jag smög mig lite närmare för att se bättre, men tydligen Anade hon oråd och upptäckte mig. 
Upphetsningen och stressen av att ha blivit påkommen gjorde att jag inte kunde hålla igen och det kändes som jag fick en utlösning som bara fortsatte och fortsatte. 
Först stirrade hon bara på mig med förvånad min, sen log hon och skakade på huvudet. Därefter rullade hon ner persiennen.
Oj, vad jag skämdes! Åren som följde var jag livrädda att stöta på henne i trappuppgången eller att hon skulle berätta för mina föräldrar.
Tre år senare, när mina föräldrar var på semester,  ringde det på dörren. Där stod hon, kvinnan jag lyckats undvika så länge.
"Förlåt att jag skrämde dig den där gången" sa hon.
"Du får hemskt gärna göra det igen, eller vill du att jag ska hjälpa dig?"