~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola

widmarkarna - skönt att lillan börjar repa sig!!!

mollysmamma - härlig läsning

Elinen - vid 9 månader tyckte sonen plötsligt att 10 timmars natt var perfekt (tidigare sov han alltid 11 h). Jag försökte att minska hans dagssömn, försökte tassa vilt på (de alltför tidiga) morgnarna osv osv men det blev bara ett enda trassel av allt. Så jag tog "time out" några dagar och bara följde hans sömnrytm - och skrev upp varenda minut Då utkristalliserade sig ett ganska tydligt mönster - en lite längre förmiddagslur, en lite kortare eftermiddaslur och 10 timmars natt. Just nu kan jag nästan räkna ut hur lång natt han kommer att sova utgående från hur mycket han har sovit på dagen och ifall han har sovit nästan fyra timmar på dagen lägger jag honom kl 21 ifall han har sovit lite kortare redan 20.30. Då sover han till 7 följande morgon (i regel... bara för att jag skriver det här kommer han att vakna klockan 6 i morgon ) Så kanske din kille också har ändrat sömnrytm och skulle behöva en uppdatering av sina dagsrutiner? Vad gäller övriga tips för tidiga morgnar så har jag väl inte så många på lager annat än vad som redan kommit upp; ordentligt mörkt i rummet och att göra så liiite som bara möjligt. Det kändes nästan som om lillen tog det som en bekräftelse på att det är morgon bara för att jag rörde på mig i sängen, men låg jag bara blickstilla och låtsades sova kunde han också somna om efter att ha "morrat" lite.

Squeezetoy - GRATTIS till 1-åringen!

phlipps - inte _måste_ du ju göra något nu. Kanske det bara känns skönt att veta att du _kan_ göra något ifall nätterna blir för trassliga

UllaBella - Så härligt

Ela - jo, man hör ju nog ganska direkt ifall det är sådan gråt som inte lugnas av något annat än famnen. Jag brukar då göra så att jag tydligt lägger handen på (några sekunder) före jag tar upp i famnen så att lillen vet att det är tassning som gäller och inte amning/morgon.

Det är så roligt att höra om alla sötnosar som sover gott

UllaBella - Jag tror nog också att alla föräldrar modifierar metoden lite så att det skall passa för just dem och deras barn. T.ex. för oss fungerade inte steg 3 så bra så då gjorde vi ett eget steg 3 som innebar att vi höll tassen på och gungade sängen (vyssanlull tassar). Alla sätt är bra utom de dåliga Huvudsaken är att man följer grundprincipen - anpassa trösten efter behovet och sluta innan bebisen somnar.

mollysmamma - sover lillen oroligt någon natt brukar jag trösta mig själv med att man ju nog själv också har nätter då man sover oroligt utan någon egentlig anledning. Håller tummarna för att det var en engångsgrej och för att han sover som en stock i natt !

Hej Sisu! Jag skickar lite heja rop också Du gjorde helt rätt tycker jag. Jag brukar tänka att lillen liksom skall vara så lugn att han är redo att somna och det blir han ju inte i samma andetag han slutar gråta. Det viktigaste är ju att bebisen somnar själv i sängen och det lyckades du ju med alldeles ypperligt

lola0626 - egentligen är det inget speciellt du behöver tänka på annat än att vara luuugn och trygg med vad du gör så att du överför den känslan till lillen

Sisu - wow

fillie - jag kom också till ett skede då det kändes som om jag "gjort allt" utom att be om hjälp. Eller jag försökte på vårt bvc men de sa bara "jaha" då jag berättade hur ofta sonen vaknade. "Jaha"? Inte mycket hjälp där inte. Egentligen kom brytpunkten först då en kompis sa till mig "Nu får du skärpa dig och få någon ordning på nätterna, märker du inte själv hur trött du är? Konstigt att du har orkat så här länge". Då tog jag kontakt med Mannerheims barnskyddsförbund och fick kontakt med en kvinna där som jobbar just med små sömntrasslare och hon lärde mig tassmetoden som jag ju nu då försöker lära vidare då jag tyckte att den var så bra Jag skall försöka svara på dina frågor/kommenera ditt inlägg; jag tror att jag börjar från slutet...
Vår lille sov också 3 gånger per dag då han var 6 månader, och vaknade också alltid efter en halvtimme. Fast oftast var han riktigt SUR om man tog upp honom efter en halvtimme så jag sprang ut och drog vagnen fram och tillbaka 1000 gånger per sovpass (kändes det som) tills han såg glad ut då jag kikade in i vagnen. Då visste jag att han hade sovit färdigt Efter att vi tassat på nätterna började också sovpassen dagtid att bli lugnare men det tog nog tills han var kanske 8 månader innnan han började sova sig igenom sömnskarvarna också dagtid... Ungefär 14 h per dygn ser man ofta som ett medeltal på sömnbehovet hos 6 månaders älsklingar så det kan man ju ha i bakhuvudet då man jämför med sin egen bebis...
Om han inte är ledsen då han vaknar skulle jag inte göra någonting. Liksom lära honom att på natten är det tråååkigt och det enda som händer är att man blir tröstad/tassad eller ligger i sin säng. För så är det ju - det är tråkigt på natten så då kan man lika gärna sova
Det verkar ju lite som om det är nappen som spökar här och då vet jag aldrig riktigt vad jag skall svara då vi inte hade någon napp. Jag fick själv som tips att IFALL man har napp skall man försöka lirka ut den precis då bebisen somnar så att bebisen lär sig att sova utan napp men jag vet inte hur det fungerar i praktiken. En annan möjlighet är ju att ta bort nappen helt eller att sy fast den med ett kort snöre i pyjamasen så att bebisen själv lär sig att hitta nappen. Som vanligt efterlyser jag mera erfarna nappföräldrar

näps. nu meddelar lillen att det är dags för morgongröt men jag hoppas att jag hann svara tillräckligt utförligt på dina frågor. I annat fall får jag återkomma

fillie - ja, det låter ju som om ni är på god väg redan Det verkar ju nog onekligen som nappen skulle vara en del av problemet... han har den i munnen då han somnar men sedan då han kommer upp till "ytan" efter ungefär en timmes sömn märker han att den är borta och vaknar till ordentligt. Får hjälp med att få nappen i munnen och kan somna om igen... Kanske ni kunde försöka ta ut den just _före_ han somnar så att han inte vaknar då han märker att den inte är på plats mera? Eller så skippa den helt förstås... För så länge han tror att han behöver hjälp varje gång han vaknar till lite så kommer han ju att fortsätta ropa på er. Om allt är precis som då han somnade (=ingen napp) aktiveras inte hjärnan av någon förändring då han kommer upp i ytlig sömn och han kanske kan somna om utan att ens vakna till ordentligt. Nappen gör ju också att han inte är "självförsörjande" på natten utan behöver hjälp med att få den i munnen. På så sätt är ju en snuttefilt bättre då den inte kräver något precisionsmanövrerande (vilket ord !)
Bara lite tankar, får återkomma men nu är det maken som är hungrig så jag måste väl igen slita mig från datorn...

Det är många nu som funderar kring det där med att sitta hos barnet tills barnet somnar. Kunde det vara en lösning att stegvis flytta sig längre och längre bort från sängen? Sitta bredvid sängen i säg 3 dagar, en bit längre bort 3 dagar, vid dörren 3 dagar osv tills ni till slut hamnar i tv soffan

Tant C - jättebra att ni hade ett uppvak i natt som hon klarade av själv - det är dit ni skall sträva! Försök att alltid avvakta tills du hör att hon inte klarar av uppvaket på egen hand (speciellt efter att ni har tassat några nätter). Här har ju sonen sovit lite oroligt nu på sistone då han har utvecklats hemskt snabbt motoriskt och t.ex. har han suttit upp genast då han vaknat till på natten och sedan ropat på mig med ett tonfall som sagt "se hur det blev här nu, här sitter jag fast jag vill sova... vad gör jag nu?". Några nätter stapplade jag upp i halvdvala och la ner honom men så en natt vaknade han redan 23 då jag ännu var vaken och kunde tänka och då tänkte jag att "kan han lägga sig ner dagtid borde han ju klara av det nu också" så jag väntade en liten stund och då lade han sig ner och somnade om alldeles själv. Och det är ju det man hela tiden måste försöka hålla i bakhuvudet, att inte "lura" barnet att tro att det behöver hjälp för att somna om utan ge barnet förtroende att klara uppvaken på egen hand (och bara hjälpa om det _faktiskt_ behövs)... eller så tänker jag i alla fall

majsan801 - kanske du kunde testa att ge lite gröt eller välling till natten så att han skulla ha lite mera att stå sig på? Så länge han inte somnar i famnen spelar det nog inte så stor roll ifall man håller bebisen upprätt eller liggande.

Tant C -

majsan801 - vi fick inte heller bort uppvaken bara genom att ge mera mat men den fördelen hade det att jag ju visste att han inte var hungrig och därför kände mig tryggare med tassandet. Och det är ju som du säger, på sikt skall de ju klara hela natten med bara kvällsmålet i magen och då är det ju bra ifall det är mättande. Ni verkar ju ha haft en bra natt i natt, skönt att lillen inte hade magknip mera

vår lillis - då vi sömntrasslade här hemma upplevde jag också att lillen inte ville sova och det kändes som om sängen nästan blev ett hot för honom... den var liksom laddad med en massa minnen av otrevligt trasslande. Så vi lekte i sängen på dagarna och visade att det var en mysig plats förenad med skratt. Och sedan då vi tassade fanns det liksom inget alternativ utan vi körde racet utan att se bakåt eller åt sidorna - bara framåt. Och för för oss FANNS faktiskt inget alternativ, nätterna var ett enda virrvarr av gråtande bebis som överåt mjölk och trött mamma som testade än det ena än det andra. Lillen kände sig antagligen inte alls trygg då han aldrig visste vilken sorts cirkus som skulle dra igång då han vaknade. Då vi "berättat" våra nya nattregler åt honom tillräckligt många gånger och tillräckligt orubbligt blev han trygg för han visste vad som gäller på natten och behövde inte vakna till och kolla läget hela tiden. Så här i efterhand tycker jag att vårt problem egentligen var att jag uppriktigt trodde att lillen helt enkelt inte kunde lugna sig av annat än mjölk och att jag inte hade en blåblek aning om hur jag skulle få honom lugn om jag inte ammade. När han sedan började visa att det inte var mat han ville ha drog den onda cirkeln igång - jag började testa olika sätt för att lugna honom - han fattade inte vad jag försökte säga - grät mera - jag försökte ännu något nytt sätt - han blev ännu otryggare osv osv Vad försöker jag då säga till dig med alla dessa ord... kanske att om du är osäker på vad du håller på med blir antagligen din bebis det också. Att vad än du väljer att göra så gör det med lugn och förvissning om att du gör rätt. Oavsett om ni vill samsova eller ha bebisen i egen säng måste ni berätta tydligt vad ni har tänkt, för bebisen kan ju inte förstå vad som gäller om olika bud råder hela tiden och man testar olika grejor. Så tänker jag, och det är sååå lätt att skriva och såå mycket jobbigare att genomföra i verkligheten

vår lillis - ja, det där med att ha en virvelvind att natta är nog inte det lättaste. Det verkar ju till all lycka dock vara en period som går över så småningom och tills dess kan du väl bara fortsätta som du gör nu - lägga ner, eventuellt lägga en tass på en stund och så upprepa in absurdum... ett annat alternativ är förstås att vänta tills han börjar låta ledsen och först sedan börja lägga ner när han liksom visar att han har "arbetat" färdigt. Förstås svårt för mig att ge något konkret tips men fundera på hur han fungerar och bestäm en strategi utifrån det som säger "nu är det natt och nu händer inget annat än att du skall ligga i din säng", DET tipset vågar jag i alla fall ge

Sisu - det är nog ett helt vanligt bakslag. Lillen kollar att ni är helt säkra på vad ni håller på med och det är ni ju

soso - där kring 4 månader har ju många bebisar en ökningsperiod då de äter mycket och ofta. Samtidigt var det ju efter fyra månader som våra nattuppvak började eskalera. Så mitt tips är väl att först avvakta och se ifall det är en ökningsperiod som går om av sig själv och kanske försöka ge extra mycket mat dagtid. Om nattuppvaken inte blir färre trots mera mat dagtid skulle jag nog personligen försiktigt börja tassa de tätaste uppvakena och lära bebisen att man inte måste ha ett bröst i munnen för att kunna somna (för det lyckades ju jag lära sonen så grundligt att jag till slut trodde på det själv).

newatthis och mewe - ni verkar ju ha lite likartade problem... vår gosse är ju lite yngre så jag har inga personliga erfarenheter ännu men det är ju intressant att ta reda på vilka olika möjligheter det finns så att man själv är förberedd den dagen då ens egen lilla busunge står och studsar i sängen

Det här hittade jag på baby whisperers hemsida (www.babywhisperer.com/smf/index.php) och tycker att det låter som ganska vettiga alternativ:

This is a summary of the methods outlined in the Babywhisperer books and the Sleep Interview.

Gradual withdrawal -
Teach your child to go to sleep independently by either laying a hand on him or letting him hold your hand. Sleep on a mattress near your child's crib. When your child is going to sleep with your hand on him or holding your hand, remove your hand but stay on the mattress by his crib. Every three nights thereafter move the mattress closer to the door until you're out the door and your child is going to sleep completely independently.

Toddler pd -
Do your bedtime routine, lay your child in his crib and stand back. When he cries, go to him, lay him down and stand back regardless of whether or not he is still crying. Repeat as necessary. If he is laying down crying but does not stand, go to him and comfort him briefly. If he is not crying but only stands, ignore him.

Walk out/walk in -
Do your bedtime routine, lay your child in his crib and walk out of the room. When he cries, count to 5/10/15 seconds (timing dependent on your child and his cues), walk in, lay him down and comfort him briefly and walk out again regardless of whether or not he is still crying. Repeat as necessary. If he stops crying during your count, do not go into the room. If he starts crying again, start your count over again. If your child is going through separation anxiety, this method may not be your best choice.

Please do not start teaching independent sleep when your child is ill. Wait until your child is feeling better before starting any method.

Whichever method you select, it is very important to stick with it for at least two weeks before changing methods. It is also important to be 100% consistent. Do not start a method and try it for 30 minutes, only to take your child out of his crib or resort to the old accidental parenting. That will only teach your child that if he cries long enough, you'll take him out of his crib. The next night he'll cry even harder or longer trying to get the same result.

mewe - låter som en bra plan. Tycker alltid själv att det känns skönt då man liksom har en strategi för hur man skall göra och inte bara famlar runt i blindo

Tant C - tråkigt med bakslag! Vi hade ju också ett rejält bakslag då jag tog över tassandet efter pappan. Och då lillen skulle lära sig att krypa hade vi också några oroliga nätter så jag förstår att dessa två i kombination gör att det är lite rörigt på nätterna för er nu. Till tröst kan jag säga att vi faktiskt hade bara en _riktigt_ rörig natt både då jag började tassa och då lillen skulle börja krypa, resten gick ganska smärtfritt. Hoppas att du kommer fram till en beslut om hur ni skall göra som känns bra för dig!

Squeezetoy - Tänk att det var så stark reaktion på 12 månaders gröten! Kanske mjölken på något vis är mera "ospjälkt" i den och därför påverkar lillens mage (bra att veta i så fall!). Vi ger bara vanlig havregrynsgröt och den funkar bra så vi fortsätter nog med det Kanske du kunde försöka ge lite mera/kraftigare mat dagtid också ifall du märker att han är hungrig på morgonnatten, det är ju inte bara kvällsgröten som spelar in?

santanas - skönt att det går framåt

Sisu - TACK !!! Och TACK också till alla andra som har sagt snälla saker om mig i tråden. Jag kanske inte alltid kommenterar det ni har skrivit men jag gömmer alla snälla ord i mitt hjärta (som min kära mor brukar säga).

Här har lillen nu i två morgnar i rad vaknat halv 6. I morse tassade jag och preciiiis då han skulle somna om började grannhunden skälla vilt och lillen blev tvärpigg och det var bara att göra morgon medan jag muttrade eder om grannar i allmänhet och hundar i synnerhet. Nå, då jag kom in i köket var det alldeles gyllengult av solen som sken in och då jag satt där med en varm mugg kaffe i händerna och med en liten som läste sin pekbok med lilla, lilla pekfingret och sa "ättä, dä-dä" och däremellan skrattade så det bara bubblade var jag bara så lycklig över hur underbart livet kan vara... också klockan 6 på morgonen

Också här har vi en liten som haaatar en tass på magen. Men en tass på blöjan funkar bra

Jag måste också instämma i det D S säger; då lillen har varit på väg att lära sig något nytt har han varit hemskt frustrerad/orolig. Speciellt då han lärde sig att förflytta sig själv och därmed började förstå avstånd på ett annat sätt var han hemskt närhetstörstande. Men det har som sagt bara varit i perioder - sedan har han blivit sitt glada, nyfikna jag igen Hoppas att ni snart har lugna nattningar igen!

mollysmamma - usch så jobbigt! Tror du inte att det kunde vara lättare (för alla inblandade) ifall han fick sova i sin egen säng också då han är sjuk? Då skulle han slippa känna sig "bortkörd" från din säng varje gång han blir frisk och inte måsta bli så där arg? Eller kanske han inte sover alls om han måste sova i sin säng då han är krasslig :-/... Skönt i alla fall han han är frisk nu och jag hoppas att ni hade en lugnare natt inatt igen!