En sak som vi har funderat kring här hemma, kan man känna sig kränkt? Är kränkt en känsla?
Jag hävdar att man BLIR kränkt, och då kan man KÄNNA sig ledsen, arg, förminskad osv.
Min make vet inte riktigt vad han tycker i frågan, så nu frågar jag er. Är kränkt något man blir eller är det nått man känner?
Någon blir ju kränkt alltså om man talar i andra person men i första person så känner man väl sig kränkt.
Så brukar jag säga iallfall.
man kanske kan säga att man känner sig överkörd på ett starkt nedlåtande sätt? sedan kan detta i sin tur leda till ilska, frustation, passivitet mm.
Ja, man känner väl att ens personliga värde är mindre än den som säger det till en.
Sen är det ju vissa som säger att det handlar om ens integritet, att den blir stött men frågan är om det är en känsla?
Oj, jag har alltid trott att detta var en enkel fråga men nu när man ska förklara det så är det jättesvårt.
En känsla kan man ju inte ta på och den är individuell så det du blir kränkt för kanske jag inte bryr mig om alls.
Därav så borde det ju heta att man känner sig kränkt.
man kan ju känna sig sviken, även om "sviken" inte är en känsla.
nej glass, besviken och sviken är inte samma sak, tycker jag. Jag menar att man kan "känna sig" ickekänslor.
Hm, "Jag känner mig lurad" = Det känns som att du har lurat mig. Jag tycker inte det är fel att säga så.