Är det okej att sova hos sitt ex som är en riktigt god vän?

Nä, jag skulle inte vilja det.

Nej, verkligen inte! Varför ska man sova över hos ett ex för?? Tror inte det funkar så bra om ens partner, eller en själv för den delen, har en vänskap med ett gammalt ex. Man behöver inte vara särskilt svartsjuk för att uppleva det jobbigt.

En av mina bästa vänner är mitt ex men jag skulle aldrig sova över hos honom om jag var tillsammans med någon annan och inte någon anna kille heller. Även om min sambo inte är svartsjuk av sig så är det klart att det känns om jag sover hos nån annan man.

Upp till var o en men jag hade inte velat det. Hade känts olustigt.

Jag måste tillägga att jag tycker att om man har så starka vänskapsband till sitt ex, och t o m övernattar där (!!?) så kanske de ska ta sig en funderare om de inte borde bli ett par igen!? Jag anser att om man gjort slut på ett förhållande så är det slut. Visst kan man umgås fram tills den ena parten, eller båda, skaffar en ny partner, men sedan bör man klippa. Enda gången man bör (måste) ha kontakt är ju om man har barn ihop, men den kontakten ska röra endast det som har med barnet att göra.

varför måste en vänskap ta slut bara för att förhållandet gör det? Naturligtvis kan det ju vara väldigt svårt i vissa lägen, om någon har "såna" känslor kvar,e ller beroende på andra saker, men annars? Jag tycker snarare det känns väldigt konstigt att man måste bryta all kontakt bara för att man inte älskar varandra på ett romantiskt sätt längre.

Ja det hade han absolut fått om det hade kännts motiverat. Hade jag varit orolig över en sådan sak hade jag tagit det som ett kvitto på att något var fel i min relation. Jag tror dock på frihet i relationer, jag tror inte att man kan äga och bestämma över en annan människa. Man kan såklart uttrycka önskningar och säga att "om du gör det här så får det mig att känna mig orolig och ledsen", men förbud tror jag inte alls på. Jag tror att förbud enbart leder till hemlighetsmakeri och lögner, och det i sin tur riskerar att förstora upp saker som egentligen inte betydde något alls.

Men det viktigaste tycker jag är att de parter som är i en relation är överrens om vilka regler som gäller i just deras relation. Detta är mina regler .

Hm, fast det där håller jag inte alls med om. Flera av mina ex är fortfarande nära vänner till mig, bara för att vi inte fungerade som kärlekspar betyder det ju inte att vi inte kan gilla varandra som vänner. Det är ju ändå en betydande skillnad på att vara kärlekspar (=dela ALLT, kanske bo ihop, få barn, komma överrens om alla semestrar o.s.v.) och att vara vänner (=man kan göra just de sakerna med en människa som man tycker är roligt att göra med just den, man kan träffas relativt sällan o.s.v.). Men återigen, det är ju vad jag tycker .

Varför inte. Om man inte har en partner man inte kan lita på förstås, men då kanske man inte ska vara tillsammans iallafall? Jag kommer aldrig förstå såna som är svartsjuka eller oroar sig för att bli dumpade. Händer det så händer det, och då är man antagligen redan dumpad mentalt innan det hänt.

Kom på ett undantag: Har exet en ny partner och man kan vara vänner alla fyra så är det en helt annan sak. Däremot om tex min man skulle umgås med sitt ex som är singel så tycker jag inte det är okey. Det är fanimej inte många som tycker det är okey vad ni än säger och man behöver som sagt inte vara svartsjuk för det.