Lite tankar bara!

För ca två månader sedan födde jag/vi fram Oliver, vårt sjuka barn som vi valde att släppa taget om.(v.20)

Livet har varit jätte svårt att leva men nu börjar vi se framåt igen.
Man skrattar och försöker se framåt.
Efter allt som har hänt har vi börjat försöka bli med barn igen, vilket jag vill och längtar efter att bli.
Men det känns så otroligt svårt att släppa oron att det ska gå fel igen.
Vet inte riktigt hur jag ska slappna av och lita på att vi får hjälp och många kontroler och så.
Känns så tråkigt att bli snuvad på en härlig graviditet.
Finns det någon som är i samma situation som mig?
Någon som kommit längre än mig? Blivit med barn igen efter allt elände kanske?

Önskar att vi hade haft våran lilla prins i magen, önskar att han var frisk och kry. Önskar att allt hade varit anurlunda.....

Kram på er!