emmy840508

Äldre 16 Nov 11:44

4764 svar

Mina två änglar

rockmind skrev 2008-11-14 11:24:59 följande:

Hej Emma! Vill börja med att säga, precis som alla andra, att du är en otroligt stark människa. Jag tror du skulle passa att jobba med att hjälpa andra människor som har det svårt, du verkar vara så ödmjuk och varm person. Jag har funderat på en sak och undrar ifall du har lust att svara på detta. Hur kommer det sig att de inte har hittat några DNA-spår från tyskan på brottsplatsen? Vad jag hört om DNA innan så ska det ju nästan vara omöjligt att ens gå in i ett rum utan att man lämnar ifrån sig saliv, hudavlagringar, osv... Kanske inte så lätt för dig att svara på men har du fått någon förklaring från de som undersökte huset?

Ja, jag har hört lite förklaringar. Det kan vara så att i o med den enormt stora räddningsinsattsen som de var tvungen att göra när min sambo och ambulanserna kom till plats. Så har de röjt undan DNA spår. Det var (om jag minns rätt) 14-15 personer inne i huset innan teknikerna kom på plats.

emmy840508

Äldre 16 Nov 11:48

#2333

idaja skrev 2008-11-14 19:13:16 följande:

Nej, det ska INTE få gå till så här!!! kvällen den 17 Mars var det jag som höll i trådarna och ringde runt för att få svar på alla frågor vi hade. Fick tjata mig till att få veta något om barnen. Hos Emma fanns ju pappa och Emmas sambo så blev uppdaterade om henne genom dem. Men jag tycker inte man ska behöva slita så som jag gjorde för att få veta hur det är med barnen. Speciellt inte när man läst på internet och hört på radion att barnen avlidit! Pratade med massor med folk den kvällen, och alla sa bara att de inte ville eller kunde svara på min fråga om hur det var med barnen. Till slut blev jag så arg att jag nästan skrek åt en polis i telefonen att jag inte ville veta hur det var med Emma, för rapport om henne fick jag från min pappa, utan ville veta hur det var med barnen. Ville ha bekräftelse på om det vi läste var sant. Klockan var nu runt 01 på natten!!!!!!! Cirka 2,5 timme efter barnen avlidit och pressen skrivit ut det! Kommer fortfarande ihåg polisens ord... "Ja, jag ska inte mygla med det längre, men ja barnen har avlidit." Tomt..... så tomt i huvudet. Vilket jäkla sätt att säga det på sen också... "jaha, tack" blev mitt svar bara. lägger på telefonen... funderar. Hur ska man berätta detta för resten av familjen!?!?! Mamma skriker rakt ut när jag berättar det. Så hjärtskärande skrik har jag aldrig hört förut... speciellt inte från min mamma. Så NEJ! Så här ska det INTE få gå till!! Massor av kritik till doktorer och media!

Det gör så ont, så ont att ni blev behandlade på detta sätt. Så ont att höra om mammas reaktion, så ont att jag inte kunnde vara där hos er.... Du var så stark min älskade syster.

emmy840508

Äldre 16 Nov 11:53

#2334

Apoptygma skrev 2008-11-15 01:38:55 följande:

"Bedasplace" dina ord o meningar värmer att läsa..det är skönt att se vad folk skriver även på Emmas tråd här. O jag kan bara säga tack till dig...o tack till alla andras varma o stärkande ord.Nicklas Jangestig

Du får jättegärna vara med här inne och dela tråden med mig. Vet att du har en egen, men då kan vi följa allt tillsammans.

emmy840508

Äldre 16 Nov 12:08

#2336

idaja skrev 2008-11-15 13:57:35 följande:

Barnen betydde ALLT för mig! De var som mina egna eftersom Emma lät mig vara en så stor del i deras underbara familj! Max var min och Christers (min sambo) gudson. Vi blev så lyckliga den dagen Emma frågade oss om det "uppdraget". Max och Christer kunde leka i timmar när han hälsade på oss. De hörde ihop på något vis! Saga lilltösen fick ju jag äran att lära mig droppet på. Så hon och jag hade en ganska speciell kontakt känns det som. Oftast var det bara mamma som dög för lilla prinsessan, men jag hade nog en stor plats i hennes lilla hjärta också. Hoppas jag... Jag är inte hel utan de små barnen.... Det fattas något inom mig... Något stort! vet inte vad jag gör när jag skriver... skriver bara mina tankar och känslor. Kanske är fel forum att göra det i, för det är ju trots allt Emmas forum, men vet inte vart jag ska förmedla det annars. Jag har stort behov av att prata om mina känslor och tankar också, precis som Emma. Och att förmedla barnens minne!Tackar massor för dina fina ord. Jag har kanske lyckats förmedla det jag vill. Dock mycket sorg.. men det är det jag känner inom mig. Sitter ofta och tittar på kort på Max och Saga. Minns alla fina stunder vi haft tillsammans. Har skapat ett foto album med kort på dem där jag skrivit små kommentarer för att inte glömma den underbara men korta tid vi fick med dem. Har ett kort på mig, Max och Neo. Jag har båda två i knät. Tror det är på Max ettårsdag.

åååå, min fina syster. Jag e så glad att du ville dela upplevelserna med mina barn tillsammans med mig. Bättre barnvakt fick man leta efter.
Skulle jag få barn någon gång i framtiden igen, så skulle jag inte tveka att ställa frågan om gudföräldrar igen... Ni kommer alltid vara Max gudföräldrar först och främst. Men, jag vet att erat hjärtan rymmer så mycket mer.
Du säger att Christer och Max kunnde leka i timmar, ja, det är kanske därför Max finns så nära Christer idag, det har vi ju fått bekräftat.
Självklart hadde du en stor plats i mammagrisens Sagas hjärta med. Hon var bara lite mindre och lite mer beroende av mamma fortfarande. Om du fått sköta droppet på henne ett tag så hadde hon kännt liak nära som Max. De älskade sin moster.

Kommer du ihåg när vi skulle åka till Sälen? Saga satt på gunghäster och ropade ditt namn. Han kunnde säga Ida. Men hadde inte ropat på dig på det sättet någon gång förut. Hon ropade Ida!!!
Du vände dig om och frågade "ja, vad e det Saga"
Hon tittade på dig och log sitt finuliga leede sen fortsatte hon gunga.
När du vände dig om igen så märkte hon det på en gång och ropade IDA igen.
Hon hadde märkt att hon fick din totala uppmärksamhet om hon kallade på dig. Nu var ghon nöjd.

Som jag skrev i sms:et så får du jättegätna dela denna tråd med mig, det gör mig inget alls. Men öppna en egen om du vill, jag finns med dig där med. Tack för att du VILL dela tråden med mig.

emmy840508

Äldre 16 Nov 12:32

#2337

Nu har jag läst ifatt. Jag kommer nog finnas här inne en del idag. Det blir nog soffan en stor del av dagen idag. (Jag har en lap top som jag drar till soffan).
Min fina syster, hon är otroligt bra på att skriva om hur hon känner, jag se så enomt imponerad. Jag ska besöka hennes nyöppnade tråd snart.
Jag sade till henne att hon absolut inte inkräktar i min tråd, jag e så glad att folk vill dela allt detta med mig. Men, jag förstår också att hon behöver sin egen plats för att få skriva av sig. Jag kommer hänga på där, och hon känner med alla sannorlikhet fortsätta läsa här.

Jag mådde jättedåligt häromkvällen igen, jag blev rädd för att jag någon gång i mitt liv kommer glömma alla fina minnen jag har nu mewd Max o Saga. Men sen funderade på hur jag nånsin skullr ha möjlighet att glömma någon sådant fint. Man jag skriver och skriver....Då koncerverar jag deras minne på något sätt. Minnet av kärleken går inte att glömma, för det finns kvar inne i hjärtat, så länge det slår, så slår minnet och kärleken för barnen vidare....

Jag minndes när Max satt på toa o bajsade. Han ropade på mig och pekade uppselt ner i toan.
-Mamma mamma titta vilken LÅNG!
han pekade på en korv i toan som han setat och tittat på medans han gjorde sitt behov.
E det det man kallar "kiss och bajsåldern" :0)?

El Saga som var så liten när hon föddes, hon skrek mycket under första sommaren hemma. jag tyckte så otroligt synd om henne. Hon hadde så ont i magen. Det enda som hjälpte var att gå med henne i bärsjal, där hon låg tryggt mellan mina bröst.
Så gick jag med henne timme efter timme på eftermiddagen och på kvällarna när det var som värst. Folk stannade mig och stod och pratade med mig en stund innan de insåg att jag fasktist hadde Saga med mig. Han var så liten att hon syntes inte innanför börsjal och kläder.

emmy840508

Äldre 16 Nov 13:06

#2341

idaja skrev 2008-11-16 12:47:13 följande:

Blir så glad när du skriver att de älskade sin moster. Jag älskade dem som mina egna barn! Jag kommer självklart följa din tråd också! Som du säkert sett nu så skriver jag MYCKET och långa inlägg! :)Minnet från när vi skulle åka till Sälen och Saga ropade på mig är ett av de starkaste minnen jag har från Saga! Det är så kul att se att du minns det exakt som jag gör! Exakt likadant! Hon ropade på mig hela vägen till Sälen i bilen också. Och när vi var där. Hon var så lycklig över att hon äntligen kommit på hur hon skulle få min fulla uppmärksamhet! För när hon ropade mitt namn så gick det inte att låta bli att titta på henne och se hennes stora fina leende som spred sig över hela ansiktet och fick en annan att skratta av lycka! Kommer ihåg att hon satt länge länge och ropade mitt namn i bilen fast jag svarade henne flera gånger. Hon ville bara säga namnet tror jag. :) Till slut så sa du att jag skulle svara med att säga "Saga" till henne. När jag gjorde det, stannade hon upp, funderade en stund, log sen och fortsatte ropa IDA! :) Inte ens det fungerade. Hihi, lilla lilltrollet vad söt hon var! Kommer du ihåg vad Max mumsade på pannkakorna du hade gjort som vi åt i bilen på väg dit. Och vad glad han blev när du hämtat honom på dagis och vi skulle åka. Han kastade sig nästan ut i vägen för att springa och hoppa in i bilen så vi kunde åka. Han hann knappt ge mig en kram ens :)Och hans kommentar när vi kom fram till stugan där Frida bodde och han vaknade. "OJ, VAD MYCKET SNÖ!!!!" Han kommentar och min då han såg all snö kommer jag alltid minnas!

Haha, nej den lilla bustjejen gick inte att lura inte. Spelade ingen roll att du ropade hennes namn. Hon stannade nog upp och funderade "jaha, o det där skulle vara roligt, det var JAG som ropade inte du, o jag VET att jag heter Saga" därefter fortsatte hon sitt bus.
Minns du hur hon själv sade sitt namn? "Gasga".

Ja, att jag hadde gjort pannkakor hadde jag ghlömt, men när du berättar det så minns jag klart, det var socker i hela bilen. Men det gjorde inget, de var ju så snälla hela vägen till Sälen. Max var så uppspelt att han skulle till dagis först, han hadde berättat för alla sina vänner där borta att vi skulle åka bob o pulka! Men också att han skulle till trollskogen. Han tog med kort när vi kom hem och visade alla på dagis vad han hadde gjort och sett!

emmy840508

Äldre 16 Nov 13:19

#2343

Får jag fråga er andra änglamammor. Hur har NI tagit er vidare?

emmy840508

Äldre 16 Nov 13:31

#2344

idaja skrev 2008-11-16 13:17:42 följande:

Din beskrivning om hur Saga tänkte stämmer kanon bra känner jag! Kan se hur det gick runt i hennes huvud när jag svarade med att säga Saga! :)ja, socker i hela bilen var det, men gott var det också! Så snälla barn får man leta efter! De satt stilla och lekte och pratade i flera timmar på väg till Sälen! Kommer du ihåg när vi stannade och hämtade **** (vet inte om du vill skriva ut din sambos namn här). När vi hade ätit så sprang jag runt och lekte med barnen för att få dem att springa av sig lite så de orkade sitta still i bilen igen. Max och Saga skrattade verkligen från hjärtat när vi jagade varandra! Det var så kul och jag kommer ihåg att jag njöt av varje sekund! Max förstod verkligen att Saga inte kunde spring lika fort så han stannade upp ibland och ropade på Saga och sprang extra sakta när han jagade henne. Kommer du ihåg i bilen när Max ville berätta saker hela tiden för dig. Mamma... mammma... mammma... mamma... sa han hela tiden innan varje sak han berätta! :)han hade verkligen många tankar om livet och om hur allt fungerade. Han hade massor att berätta för oss!

Haha, ja, jag kommer ihåg när vi stannade och hämtade min sambo, det e svårt att låta bli att skriva hans namn, men, vi kan fortsätta så. Han vill helst hålla sig i bakgrunden och det respekterar jag. Ingen katastrof o det råkar komma med någon gång.

Max o Saga var så glada att se honom, han hadde ju sovit borta en natt pga kusch, så de saknade honom.

De beöhvde verkligen springa av sig lite, så jag tyckte det var jättebr att du lekte lite med dem. Max var alltid lika hänsynsfull, väntade alltid in sin syster i allt. Jag var ibland orolig för att han skulle glömma bort sig själv i o med det. Men, jag tror han mådde bra att bry sig om andra... Jag märkte aldrig att han gick miste om något pga omtanke om bla sin syster.

Jag vet att jag ibland så till honom -du behöver inte säga "mamma" hela tiden. Jag vet ju att du pratar med mig. Men så började han med "mamma" igen. och jag kunnde bara le. Jag älskade att bli kallad mamma, så igentligen gjorde det ju ingenting.

Jag kom på ett till minne som visar på hans omtänksamhet.

Malin bodde ju hemma hos oss på sommaren. En dag stod hon i köket och sjöng lite för sig själv. Precis när hon började sin trudelutt så utbrast Max från sitt rum:

-Malin! Hur gick det?

Sen kom han in springande i köket med oroliga ögon.
Malin började skratta och sade:
-Men Max, jag sjöng ju bara.
Max rynkade ögonbrynen och sade lite misstänksamt "jaha"
Sen gick han till sitt rum igen.

emmy840508

Äldre 16 Nov 14:10

#2347

idaja skrev 2008-11-16 13:46:26 följande:

Max var verkligen den bästa killen på jorden! han var så otroligt tacksam för allt och så omtänksam och go kille! Kommer ihåg att jag alltid skulle klia honom på ryggen. :) Han blev helt avslappnad och bara stirrade rakt fram när jag kliade honom på ryggen. Det älskade han!

Haha, ja han älskade att bli kliad på ryggen! Han brukade somna när jag gjorde det. Han var precsi som sin mamma på dt sättet. Jag älskade det jag med,
Ibland när jag kliat i en timma så frågade jag om det var min tur. Då tittade Max på mig och vände sig om igen o sa "klia"..... villket betydde NEJ, du ska fortsätta klia mig. om jag kunnde få tillbaka honom skulle jag klia hela mitt liv.

emmy840508

Äldre 16 Nov 14:26

#2348

Ja, imorgon är det Måndag den 17:e. Exakt 8 månader sen det hände. Jag ska gå till huset och till graven.... Kanske träffas vi i familjen en stund... 8 månader sen... känns som 10 år utan mina små...

Mina två änglar

INNEHÅLL