Mina två änglar
Förstår dej Emma!!
Så här är det ju alltid finns alltid en massa om o men o varför gjorde jag ej si lr så..
Jag tror ju helt på ödet o av nån anledning,VILKEN förstår jag dock inte,var detta meningen...
Tittade på dina underbart vackra bilder så fint!
O din mammas inlägg...ojojojoj så fint satt här med tårarna rinnande då jag läste hennes ord.Den dagen de träffas på andra sidan kommer hon garanterat o få sin efterlängtade Kram av Saga det tro iaf jag på.
Du e så stark o strong o tack snälla för at du delar med dej av ditt liv till oss!
Stor varm Kram!
emmy840508 skrev 2008-11-10 16:11:49 följande:
Du har sååå rätt. Tyvärr hadde hon det så att allt gick "hennes väg" där där kvällen. Jag satt vid datorn, villketr jag mycket sällan gjorde då, jag umgicks med barnen tills de skulle sova, det var så mycket roligare. eftersom jag satt där kunnde hon se mig från gatan. Jag hadde precsi fått ett sms av en av mina bästa vänner, jag ringde inte upp henne, jag skulle ju bara lägga barnen... sen skulle jag hinna med det också. Min syster saknade barnen och ville åka över, men lät bli pga förkylning som hon inte ville smitta barnen med. Det är så otroligt många omständigheter, som skulle kunnat undvika det, för den här gången. Uppengbarligen hadde hon bestämmt sig, så det hadde hänt något annan dag.... El inte.... Våran familj hadde otroligt fasta rutiner mycket pga Sagas handikapp och också för att alla i familjen tyckte om att ha det så. Så i efterhand kan jag ju fundera över att det kanske inte var så svårt att kartlägga oss. Man jag orkar inte brottas med sådana tankar. Tyvärr har detta redan hänt. Barnen finns inte mer. De slets ifrån oss. Hadde jag kunnat vrida tillbaka tiden hadde jag gjort det. Oavsett vad det skulle kosta mig. Men det enda jag kan göra nu är att gå vidare, minnas barnen, föra deras minna vidare och njuta av den kärlek som finns kvar. Det är beslutet jag fattat för framtiden och jag tänker inte ge upp det.