Mina två änglar

Blir så glad över alla fina människor som skriver här inne till dig Emma!
Jag tror inte att jag är ensam om att känna att du ger mig otroligt mycket genom att dela med dig av din glädje och din sorg, och framförallt dina minnen av barnen.
I månader grät jag varje gång jag läste en artikel om er och barnen, för det gjorde och gör mig så fruktansvärt ont, men nu kan jag även le när jag tänker på dig och din underbara personlighet, bilder av barnen när dom matar änder, när saga kom in på toan till dig óch sa "bläj", hur fina dom var mot varandra, och även le när du berättar om dina helt enastående familj!

Jag vill gärna också passa på att hälsa så mycket till din mamma och pappa, har ju märkt att din mamma precis som din sambo valt att inte vara offentlig i press och tv, men jag har läst dina fina ord om henne, idas fina ord om henne, och läst de underbara texterna hon skrivit till barnen. Vill gärna säga till henne vilken underbar mormor och mamma hon är, för hon är fortfarande mormor, till de sötaste änglar som himlen har skådat.
Och din pappa, vilken man, vilken far! Har som sagt märkt vilken underbar relation ni har, det sysn i tv:n, det skriks ut genom raderna i artiklar, och det märks i det du berättar.
Jag är full av beundran och önskar dem allt gott! Vill också skicka massa styrkekramar till dem inför rättegången.

Skickar en stor styrke kram till dig också Emma, mina tankar är hos dig och barnen ikväll som alla andra kvällar.

Åh Emma, just nu skulle jag bara vilja hålla om dig i en låååång kram!
Orden räcker inte riktigt till, jag hoppas att du har dina nära omkring dig nu som kan hålla om dig!

Vet att du inte kan diskutera rättegången, dock:
Läste också AB, och blev så förbannad! Dels för att jag inte kan förstå hur man kan sitta och lyssna på sådana ord som vittnet gjort, tro att hon ville döda barnen, och sedan tiga om det utan att larma någon om det!!  Dels för att vad jag förstår av det du skriver, så hade ni inte blivit underrättade innan artikeln las ut. Det gör mig ont att veta att du fick läsa det efteråt, någon SKULLE meddelat dig direkt.  

Jag kan inte känna något annat än hat mot den där kvinnan, det, monstret.
Att ge sig på barnen, det är det hemskaste man kan tänka sig, men att nu dessutom läsa att hon pratat innan om att undanröja dem, det gör mig vansinnig och gör så otroligt ont.
Monstret borde låsas in med nyckeln bortkastad.

Jag skulle vilja ge dig all min styrka, krama dig hårt och aldrig släppa just nu.
Emma, ni är starka, er kärlek brinner stark, och det kan hon aldrig ta ifrån er.
Dina minnen av barnen, din och barnens kärlek, den lyser i varje stjärna och ger dig styrka och mod när förtvivlan och sorgen ligger nära inpå.
Orden känns inte tillräckliga, men jag vill så gärna visa att jag tänker på dig!

Många kramar till dig, och ge en extra stor till din sambo från mig!

Tittade på tavlan, den är helt enastående vacker!
Känslan den ger är helt enorm! Så glad att du har så underbara vänner som tänker på dig och finns där!
kram

Emma, mina tankar är hos dig!
Jag hoppas att du och familjen tar hand om er och skämmer bort er rejält idag, och samlar styrka i massor inför imorgon. Förstår att dagen varit jobbig för er, önskar så att jag kunde göra mer för er!

Vi kommer att vara där med dig, även om du inte kan se oss,
och viska styrkeord och kärlek i dina öron varje dag.

Och när du känner hur någon stryker på dina handflator, så är det max och saga som fattar dina händer i sina och kramar dem hårt hela rättegången igenom.

"Det" kan sitta där i sin misslyckade ensamhet och patetiska uppenbarelse.
Avskydd och hatad av hela sverige och troligen fler än så.
Medveten om att det är så hennes framtid ser ut.

Ni fixar det här Emma, en dag i taget,
så länge kärleken fortfarande finns, så klarar man allt!
Skickar famnen full med kramar från mig!

Skyndade mig hem från sjukhuset idag (Är ute på utbildningspraktik), för att kolla hur det gått och vad som sagts under dagen i rätten. Mina tankar var hos dig hela dagen, och ville mest bara hem och läsa och se på tv.

Jag såg all kärlek i dina ögon idag med emma, men också din enorma sorg.
Jag önskar så att jag kunde göra mera för dig!

Såg också monstret sitta där med sin psykotiska blick, jag har arbetat med psykopater och tycker att hon verkar falla väldigt väl in under den kategorin. Noll empati och enormt självrättsfärdigande eller hur man säger. Hon försöker smälta in och verka normal, men hon kan inte alls göra det.

Jag tvivlar inte en sekund på att domarna kommer att se rakt igenom henne, precis som vi gör, hon gör det inte precis enklare för sig genom att skratta i rätten, det om något tyder på brist av respekt och att hon har grava psykiska problem.

Jag tänker på er emma, ta en dag i taget, ett steg.
Vi sluter upp bakom dig.
Jag hoppas att du kan somna ikväll, läste att du ska vittna imorgon, och förstår hur jobbigt det måste kännas.
Kramar i massor, du är nog den starkaste person jag "mött"!
För att du vågar leva, för att du ser ljusglimtarna mitt i allt det svarta, för att du reser dig upp hela tiden, och sprider dina minnen om barnen vidare, men mest för att du fortfarande älskar, och sprider sådan kärlek runtom dig!

Åh emma, mina tankar har varit hos dig varje minut den här dagen. Läste tidningarna nu på nätet när jag kom hem, och grät när jag lyssnade på larmsamtalet.. det var otroligt jobbigt att höra paniken i din sambos röst, och höra dig i bakgrunden.. När jag sedan läste att du hört max, ja då brast det. Jag vill gråta, skrika och helst av allt slå ihjäl monstret. Du är så stark emma, "det" kan sitta där i sin ensamhet och tro sig verka så oskyldig, ALLA ser rakt igenom henne. Jag blev så otroligt ledsen av att höra dig gråta emma, jag önskar att jag kunde sitta bredvid dig och hålla dig i min famn, och vara en skyddande mur mot allt det hemska! Vi är med dig i varje steg!

Hur kan det ens våga yttra sig när emma gråter?
Hon är inte frisk på någon punkt, slänga ur sig en sådan mening när emma är helt nedbryten av sorg!!
Blir så förbannad men jag inte vill skriva allt som rör sig i mitt huvud,
men ni har nog liknande tankar.