• Wiva

    Gud va ledsen jag blev.... :-(

    Min son som är 3.5 år föddes med total dubbelsidig läpp,käk och gomspalt. Har alltid oroat mig för hur de ska bli när han börjar dagis och skola o sånt med mobbning o liknande.. För några dagar sen så va jag nere på torget här där vi bor med min son och skulle handla. När vi står vid bankomaten och ska ta ut pengar så vandrar en hl dagisklass förbi och min lilla pojke tittar storögt på alla barnen o tycker det är jätte spännande En flicka i 4 års åldern som går nästan längst bak i ledet tittar på min son och säger högt till sin kompis "titta, det är nåt fel på honom" varpå hon sedan räcker ut tungan åt honom... Som tur var så hörde inte min son detta men jag blev så OTROLIGT ledsen Min lilla lilla fina pojke.... Jag är jätte känslig som person och detta var första gången som någon utomstående kommenterade hans utseende. Han är superfin!!! har genomgått 4 operationer hittills och SHIT va skickliga läkarna är! Jag vet ju hur barn är och hur rättframma och "elakt" ärliga dom kan vara men... Jag vet inte hur jag ska hantera såna här situationer för jag blir såååå ledsen! Börjar ju nästan gråta.. I våra ögon är vår son helt perfekt och det är absolut inget FEL på honom. Han föddes med en liten missbildning, men alla ser vi ju olika ut Nån som har nåt råd om hur jag ska hantera detta? Nu känns det nästan inte som att jag vill sätta in honom på dagis alls men för hans egen skulle så behöver han ju det snart eftersom han snart blir 4 år.. Han behöver ju kompisar och allt sånt! Men tänk om han bara blir mobbad!?! Usch va jobbigt detta är....

  • Svar på tråden Gud va ledsen jag blev.... :-(
  • Wiva
    Georgii skrev 2008-10-26 13:55:48 följande:
    jag förstår om det kändes jättejobbigt, det hade jag med tyckt. Barn i den åldern kan verkligen säga sårande saker. jag tror ändå att du ska sätta in din son på dagis precis som normalt och att han känner att han är som alla andra. Börjar man sidosätta honom så blir det bara jobbigare för honom den dagen han verkligen måste börja skolan tex. berätta för honom ofta hur underbar han är och försök få honom att förstå att han är precis som alla andra. bygg upp hans självförtroende. Förlåt om jag låter som en moraltant, har inga rättigheter att egentligen yttra mig för jag har inga egna barn (än, är påväg) men jag har läst mycket pedagogik:) lycka till
    Tack! Jo jag vet att jag absolut inte ska sidosätta honom och att han i alla lägen ska få känna sig precis som alla andra! Han ÄR ju som alla andra Och visst ska jag sätta in honom på dagis men man blev ju ännu mer orolig och nevös efter det här... man vill ju så gärna skydda sina barn från allt "ont" här i världen fast att man vet att man inte kan det Får ta de som det kommer och lösa det efter hand om det skulle uppstå problem! vem vet, han kanske blir mest poppis i klassen
  • Wiva

    Tack alla för era svar/kommentarer! Det är verkligen fruktansvärt jobbigt att höra sånt men jag måste vara stark för min sons skull! Det va ju antagligen inte sista gången man får höra nåt sånt här eller liknande Usch, ibland kan man bara känna att man HATAR denna värld! Men men jag vet att min lilla kille är den bästa och finaste som finns så jag får försöka ignorera och vara stark! Tack alla ni återigen!

Svar på tråden Gud va ledsen jag blev.... :-(