Jaså var det DÄRFÖR det var så tyst i tråden!

Och jag som är lärarbarn minns hur mycket blommor och presenter och hm, skräp, mamma fick varje terminsslut så jag tycker att det där med insamling där man köper trevliga presenter som man vet att fröknarna gillar är en väldigt bra idè...

Ja, öroninflammation är ju inte så kul, men det känns bra att han hinner äta penicillin i rätt många dagar innan julafton. Ni som har mer vana av örininflammation, får ni i era barn Kåvepenin? Läkaren frågade om han fått penicillin förut och vilken sort och vi sa att han fått Amimox och Kåvepenin, men Kåvepenin blåvägrade han så vi fick blanda den i vällingen till sist vilket ju inte är så bra eftersom den inte ska tas med mat. Vi diskuterade lite och han kom fram till att det kanske var bäst att skriva ut Amimox, fast det är bredare spektrum. Jag tycker inte det känns helt ok att han käkar penicillin med bredare spektrum men Amimoxen slinker ner utan bekymmer - i morse sa han "Gott!" efter att han fått sprutan. Kåvepeninen kräktes han upp så fort jag sprutat in den...

Ja, det var i vintras som vi kämpade med Kåvepeninet och det var svårt nog då, nu hade det nog varit ännu värre... men Amimox går fint. Igår kväll glömde vi ge det så då gav jag en spruta i sömnen, det gick hur smidigt som helst . Idag verkar han piggare än igår också då han var lite gnällig av och till så till imorgon är det nog helt ok . Vi har varit uppe i centrum och shoppat det sista, snart kommer maken hem och då ska vi nog klä färdigt granen (om vi lyckas slita plutten från Rorri-dvd:n, vi hade makens bror och sambo här i söndags och då fick han racerbilen Rorri med tillhörande dvd och nu är det "titta racerbil?" hela tiden...).

Hu, ögoninflammation är ju inte kul, Kabelflicka, men hjälper inte penicillinet mot det? Om det kommer mycket var gör ju även ögoninflammation rätt ont, men när jag hade det för några år sen gick det snabbt över med ögondroppar i alla fall.

God jul på er!

Jo, julafton var bra, fast lite konstig eftersom min pappa är så pass dålig nu att han inte orkar med små barnbarn i annat än små portioner. Så vi var förbi dem en sväng först innan vi åkte ut till broderns familj. Plutten var en solstråle hela dagen och gillade tomten skarpt - han till och med kramade honom när han skulle gå och när tomten gick ut och sa att han kommer tillbaka nästa år sa pluttis allvarligt "han komma baka".

Sen blev jag illamående juldagens förmiddag och efter några timmar började jag springa på toaletten och efter ytterligare några timmar kompletterade jag det hela med kräkningar... nu tog vi ju en risk som åkte till brorsan fast de haft magsjuka som gått i familjen, men de har haft en väldigt mild variant med några få kräkningar och ingen tappad matlust så det kändes inte så farligt och smittsamt. Och frågan är om det var deras magsjuka jag fått, för efter ett tag kändes det mer som vinterkräksjuka (jag funderade på om jag skulle bosätta mig på toaletten ). Vid midnatt lugnade det äntligen ner sig så jag fick behålla vätskan jag petade i mig - vid fyratiden på natten började plutten kräkas. Han kräktes flera gånger tätt inpå varandra och vi tänkte att jaha, nu är det kört, bara maken håller sig frisk tills jag är någorlunda återhämtad. Men sen somnade plutten och vaknade pigg, kräktes en gång på morgonen men inget mer.

Själv var jag rätt risig även igår men idag verkar magen äntligen ha stabiliserat sig. Men, ja, där försvann den julhelgen... nu är maken och plutten ute och leker, medan jag återhämtar mig, tänkte gå ut en liten sväng sen för att få lite luft.

Ja, nu känner jag mig inte alls så eländig längre, vi hann ju med att fira julafton och jag hade frisk make hemma hela tiden . Tufft av dig att jobba, Raseliz, själv gick jag en ytterst kort promenad idag och det var urjobbigt. Igår vågade jag mig absolut inte utanför dörren, för långt från toaletten...

Trist att så många varit så sjuka och det är verkligen usel service att det finns så få jouröppna apotek!

Nu har vi äntligen varit på rutin-UL. Allt såg bra ut, förutom att moderkakan låg långt ner så den måste kollas i 32 - en favorit i repris för just så var det förra gången. Och då hade den inte flyttat sig så mycket när vi gjorde det sista UL:et så ett kort tag trodde vi att det kanske måste bli snitt... jaja, jag är glad att allt såg bra ut med bebisen i alla fall. Bilderna blev inte så bra, men vi såg jättebra under själva undersökningen, även fötterna som vi aldrig riktigt fick kläm på när vi gjorde UL med plutten. Och nu har vi fått BF beräknad till makens 40-årsdag . Vilket är tre dagar för tidigt enligt min beräkning, men pluttens BF blev å andra sidan fyra dagar senare... så det verkar inte som deras beräkningar riktigt stämmer med ÄL-testen. Jag är i alla fall i 19+2 nu.

Annars valsar det runt magsjuka i min familj. Två av min systers barn blev supersjuka natten till söndag, men ingen annan i familjen (eller någon av de gäster de hade på lördagkvällen) har blivit dåliga än. Och inatt var det pappas tur, inte så bra eftersom han redan är så dålig. Det verkar som om allt härstammar från min brors familj för de är de enda som mamma och pappa träffat senaste dagarna, men det konstiga är att ingen i brorsans familj har varit så där jättedålig, de har nöjt sig med några enstaka kräkningar så vi har ju inte trott att de haft vinterkräksjuka.

Plutten började för övrigt hosta igen igår och idag är han snuvig och hostig och jag känner också lite förkylning... jag börjar fundera på om plutten inte håller sig friskast på dagis .

Vi köpte för övrigt en stor saccosäck till plutten i julklapp. Var har ni köpt den lilla säcken? Kanske jag kan sy en själv, jag sydde en amningskudde till plutten och fyllde med saccokulor och när jag skulle köpa dem hade de bara stora påsar på Panduro så jag har massor med såna där små kulor...

Kabelflicka: pluttis har varit min, min, min hela hösten, men det har accelererat senaste tiden, nu är allt "MIN!" - mamma, mormor, dvd-filmer...

Jaha, nu har vi verkligen fullblodssmåföräldrar, vi har varit en sväng på närakuten. Pluttis sov två (!) timmar på eftermiddagen och var hängig och febrig när han vaknade. När maken kom hem och vi analyserat hans hostande, snorande och feber kom vi fram till att om nu öroninflammationen kommit tillbaka var det lika bra att få penicillin ikväll. Men det var inte öroninflammation, bara förkylning.

Och det är rätt konstigt att vara gravid samtidigt som man har en sjuk pappa. Förra gången skulle ju min bror ha barn också så i min familj var det väldigt bebisfokus, och makens familj var heltossiga över första barnbarnet. Nu har min familj ett annat fokus naturligt nog och makens familj visar inte så väldigt stort intresse för bebisen, de är fortfarande helt fokuserade på plutten. Så ibland känner jag mig lite ensam med den här graviditeten.

Ja, pappa har i alla fall varit igenom en massa undersökningar som visade lungcancer och metastaser i rygg och lever, troligen något i magen också. Och han vill inte ha behandling. De har hemsjukvård nu som fungerar bra, men han har blivit mycket sämre bara de senaste veckorna. Han mår illa och har svårt att äta, så han får inte i sig så mycket.

Jaja, jag är i alla fall tacksam över att allt såg bra ut med bebisen - och apropå BF på födelsedagar var pluttens BF samma dag som min mormor skulle ha fyllt hundra. Och om tvåan inte prickar in sin pappas födelsedag kan han/hon pricka sin kusins eller min...

Pluttis är rejält förkyld idag, väldigt snuvig men vägrar nässprej av någon anledning (igår gick det bra).

Vad gäller amning hade jag själv en egen gräns vid ett år. Och pluttens gräns gick uppenbarligen vid åtta månader. Hur länge andra ammar tycker jag inte att jag behöver bry mig så mycket om, jag tror att de flesta gör de val som passar deras situation bäst. Jag tycker nog mest att det är synd när någon gör val som inte är vad de egentligen vill utan vad de känner att de borde göra (amma fast det inte funkar bra, sluta för att andra säger att de borde).

Gott nytt år alla! Själv börjar jag det nya året med att kanske bli magsjuk igen... eller vad den nu är. Jag skulle ha kunnat bli smittad igen när jag var hos mamma och pappa igår, mamma var sjuk för tillräckligt kort tid sen - jag blev helt enkelt plötsligt illamående och bubblig i magen på förmiddagen, var tvungen att gå på toaletten och kände nej!!! nu börjar allt igen!! Men sen har det inte hänt mer än att jag känner mig konstig, lite frusen och lätt illamående. Och imorgon ska vi åka till svärisarna så jag hoppas verkligen att det inte blir mer än så här.

Pluttis megaförkylning är bättre, dvs det rinner fortfarande floder ur hans näsa och han hostar en massa, men han är piggare idag. Igår kväll var vi bara hemma och firade nyår i alla stillsamhet - till tolvslaget då hela omgivningen exploderade i panganden och pluttis vaknade. Så nu har han sett nyårsfyrverkerier...

Vad jobbigt det låter med matprovocering och celiaki, Ahrodie . Hoppas det blir bättre när ni får en diagnos.

I min familj har magsjukan slagit väldigt olika, Kabelflicka. Hos brorsan (varifrån vi andra antagligen blivit smittade) har ingen varit särskilt sjuk alls utan nöjt sig med enstaka kräkningar eller bara lite allmänt konstig mage, här hemma blev jag megasjuk, plutten litegrann och maken ingenting, i systers familj blev två av hennes barn sjuka men ingen mer, inte heller någon av alla deras gäster som de hade kvällen innan magsjukan bröt ut hos dem.

Ja ni, konstig magsjuka det här, jag har känt mig skum och småfrusen hela dagen, men det har inte blivit något mer. Hoppas det håller sig så här (eller ännu hellre - att jag känner mig helt frisk och pigg igen!).

Vi gav upp om att försöka få plutten att sova dagtid hemma i slutet av sommaren. Samtidigt hände det allt oftare att han inte sov på vilan på dagis. Numera sover han någon gång ibland på dagis, de andra dagar ligger han still en halvtimme cirka (hur gör de?!). Hemma försöker vi bara få honom att sova om han verkar behöva det, som nu när han varit sjuk i olika omgångar. Men det är inte säkert att man lyckas för det...

Normala dagar märker vi oftast ingen större skillnad vid läggdags om han sovit eller inte. De senaste dagarna har vi lagt honom tidigare eftersom han varit så trött och vägrat sova under dagen.

Kort rapport från kylslaget Norrland - eller ja, idag är det faktiskt plusgrader. Men det har varit kallt som tusan hela tiden vi har varit hos svärisarna så det har inte blivit så mycket pulka/skidåkning som vi hoppats. Jag har åkt skidor 2,5 km i alla fall . Plutten fick skidor av farmor och farfar och har förstås vägrat sätta på sig dem, vilket jag var så gott som säker på. Jag är övertygad om att det är minst ett år för tidigt, men maken tyckte han kunde få dem i år ändå.

Nu ska jag packa mina grejer så vi kan åka hem. Vi är fortfarande förkylda hela bunten, min pappa är inte bra, dvs han äter nästan ingenting och blir allt svagare men hemsjukvården är bra och mamma har pratat med dem om att få sjukhusplats när hon inte orkar längre vilket gjorde mig lättad eftersom jag har oroat mig över hur det ska gå i längden - det fina är att det då kan bli på ett sjukhus på gångavstånd från dem.

Bebis rumsterar om en del nu, särskilt när jag låg i sängen och läste om profylaxbok och återupplivade lite andningsträning . Vi har bokat repetitionskurs på profylaxen och har bokat in makens bror och flickvän som barnvakter då - vi får ju träna in lite nya barnvakter nu.

Och så kort kanske rapporten inte blev, men nu måste jag packa!