Gbp=Gastric bypass

LykkesMamma - Grattis och välkommen över på andra sidan! Skönt att höra att det har gått bra och att du har fått så bra bemötande. Försök tänka på protienerna även nu i början, det ger bra energi och sedan att ta det lungt. Lyssna på vad kroppen säger. Snart kommer orken tillbaks.

I morse bakade jag power bars. De belv riktigt goda och perfekta att ha som mellis eller när man är på resande fot, i mitt fall när jag drar till Falun och pluggar.
Det bästa är att de förutom koldhydrater och fett innehåller en stor mängd protein, dessutom är allt "naturligt" och så smakar de ju bra också.

Receptet:
1 dl kokosflingor
1 dl solrosfrön
1 dl pumpafrön
2 dl havregryn
2 dl russin
2 äggvitor
Kör allt i matberedaren till det blir en kladdig massa. Platta ut på bakplåtspapper och skär 12 bitar, grädda 15 minuter i 175 grader. Bryt isär bitarna när de svalnat lite.
Varje bit innehåller ca 130 kcal.

Välkommen över till andra sidan! Skönt att det gick bra men tråkigt att du känner dig så trött.
Du kan göra linssoppa, innehåller mycket proteiner. Men ta det lite lungt och testa dig fram, linser kan ju göra magen lite orolig. Jag hade dessutom alltid i en klick kesella i mina soppor när jag hade värmt dem. Kesella innehåller ganska mycket protein. Annars gäller det att "fylla" sopporna med så mycket protein som möjligt, fisksoppa är ju bra.
4 veckors flytande låter jobbigt, men snart har dessa 4 veckor gått och det blir lite lättare.

Stackare!
Yoghurt, fil, nyponsoppa, smoothie, hemma gjorda soppor ( jag tycker att de köpta smakar till slut likadant, oavsett smak) och olika drycker får du försöka variera dig emellan. Vet att det är skit trist men det är egentligen en kort kort tid i ditt liv om du ser det så.
Vet inte hur dina direktiv är men när jag flöt efter operationen var det även "tillåtet" med att byta ut ett flytmål mot 1½ dl light glass. Det räddade mig ibland och satte guldkant på tillvaron. Glassen smäter ju i munnen och inget man tuggar och sväljer.
Lycka till!

Operationen var den hemskt jobbig?
Jag tyckte att det var ganska jobbigt dagarna innan jag skulle läggas in, psykiskt jobbigt men samtidigt var jag även vädligt stark i min tro att jag verkligen ville göra detta. Men visst, att säga hej då till barnen var jobbigt!

Hur upplevde du själv operatione(dygnen efter)?
Opererades måndag förmiddag, låg på uppvak/postop över första natten och kördes sedan upp till avdelningen på morgonen efter, mindre än ett dygn efter op och då satt jag som vanligt i sängen. Nere på postop var det inga problem heller, möjligtivs bara av de som man delade sal med, men det hade ju inget med min op att göra. För mig gick det väldigt smärtfritt!

Vad var det värsta efter operatione?
Tänker och det enda jag kan komma på var precis i början, när man kom hem, att komma ihåg att äta. Plus att byta plåstrena som lossnade. Haha, som du märker har min operation gått oförskämt smärtfritt och bra. Orken kom tillbaks efter någon dag hemma, satt och pluggade igen en vecka efter open och hade inte ont. Så ärligt talat, jag hittar inget som var riktigt jobbigt.

Hur klara man av att äta som man ska?
Även om det känns som om livet helt plötsligt börjar handla ännu mer om mat än innan så är man snart inne i det. Och snart tänker man inte på att man är opad utan det är ens vardag.
Kan bara tala för mig själv men då jag inte känner någon hunger eller sug så har mycket löst sig av sig självt. Dessutom har jag blivit mycket mer intresserad av vad maten innehåller och vad jag stoppar i mig, vilket självmant leder till att jag äter bättre. Men som sagt var, just nu känns det så naturligt så jag inte ens tänker på det. Äter bara lite oftare!

Ångrat dig?
Nej verkligen inte. Det enda jag kan ångra är att jag tackat nej till alla som föreslaget detta de senaste 15 åren. Att jag inte insåg att det inte allas är någon genväg, att man inte allas bara glider med utan gör jobbet själv. MEN samtidigt tänker jag att det finns någon mening med det med. Hur framtiden blir, ja det vet man ju inte men vem vet det egentligen, opade eller inte opad?

Peppar peppar så har jag inte drabbats av magsjuka - än! Och jag hoppas att det dröjer ett tag innan jag gör det också.
Men det jag tänkte på var att innan op fick man ju bra ont i magen efter en magsjuka, nu kämpar ju alla muskler för att få upp något som inte går längre och det är klart att det kan göra att det känns värre. Samtidigt så skulle jag nog vara lyhörd till vad kroppen säger och går det onda "över gränsen" för vad som känns OK skulle jag ringa och kolla av läget, så det inte är något annat galet.
Hoppas att det blir bättre snart.

Vet inte om det är min dator som krångar men jag kunde komma åt länken. Men hur som helst, jag har redan nu ett häng och varje dag använder jag barnpuder. Pudrar både under hänget och under bysten för att undvika svampbildning. Det var ett tips jag fick i somras när det var som varmast och ärligt talat funkar det kanon. Fast talk och puder är väl samma sak. vet inte om det som är barnanpassat är bättre eller inte...

Äter inga alls, tar bara 1-2 ggr Mitt Val kvinna och 1 B12 tablett.

Mitt Hb, järnvärde, ligger precis på gränsen till för högt. Hade 153 sist de kollade och även om jag inte är gravid så anses det vara gränsfall för högt. De ville att jag skulle försöka hitta en vitamin tablett som inte innehöll så mycket järn. Svårt då jag inte vill missa de andra vitaminerna och mineralerna. Men jag tar numera oftast bara en mitt val Kvinna om dagen och tänker ännu mer på vad jag äter.

Idag var jag i en vanlig affär och köpte kläder  Kom hem med två reaplagg i "vanliga" storlekar - härligt känsla.
Och nu kan jag verkligen säga att motionen har kommit in i mitt liv. Sen årsskiftet är det full aktivitet. Kör åtskilliga timmar på min crosstrainer, går många steg ute i den friska underbara vårluften och tar mig till simhallen ibland även om det börjar kännas lite tråkigt. Häromdagen gjorde jag en test och började jogga lite i smyg när jag var ute och gick. Och det kan jag bara säga att när jag har tränat upp kniiip muskeln och snön smält, ja då ska jag försöka dra igång att jogga. Shit! Känns helt knasigt att skriva det - tänk att jag har kommit så långt! HURRA!

Jag har nästan alltid haft högt blodtryck, normalt för mig har varit 160/100-110. Men nu är det annat - där med
Sist jag kollade låg det på 120/75 och förklarade varför det har svartnat framför ögonen på mig när jag reser mig för snabbt. Ska till diabetessköterskan på torsdag och antar att då får jag det kollat igen. SÅ, gå och kolla upp det hos Dssk när du har möjlighet.
Och du, angående att träna eller inte, ta dig till SATS det är INGEN som tittar på dig, bara dina egna tankar. Är själv inne på att börja träna på Nautilus till hösten. Känns dumt att köpa kort nu när det snart är sommar och man vill vara ute. Till hösten blir bättre.

Usch, idag är det första gången sen operationen som jag har haft en sån där helt dålig mat dag. Alldeles för mycket "skräp" har åkt ner och nu så här efteråt sitter jag lite förvånad över att jag inte ens närmat mig ett dumpningsförsök. Hur gjorde de min operation egentligen?
Men jag antar att även opade kan ha helt fel matdagar och det är bara att acceptera faktum och gå tillbaks till det "normala" i morgon. Fast en riktigt dålig dag på 5 månader är ju egentligen kanon, med tanke på att innan op var jag glad om jag hade en bra dag då alla andra var dåliga. Man lär så länge man lever....

Tråkigt att du har dagar när du knappt äter något alls. I vår värld innan open var det kanske ett drömsenarium att inte äta, men idag vet vi bättre. Hoppas att det försvinner snart.
Och du, kan inte du känna att det nästan vore bra att dumpa ibland? Som en liten påminnelse om att man är på galen väg!Självklart håller jag tummarna för dig!