Vi som väntar junibebisar del 2!

Hej Har inte heller varit inne på ett tag...flyttade i går, så idag är jag helt slut,,,,,jag vet att jag borde ta det lugnt, men det är ju så skönt när man har kommit i ordning

Magrutor, bara där började jag garva...   Jag tror aldrig jag får tillbaka min platta mage igen, det är bara deg där nu (och säkert efter denna med)

Jag tycker fortfaradne att det känns så overkligt att det kommer att bo en bebis hos oss om fyra månader. Får inte in det i huvudet, trots att barnvagn och barnstol finns hemma och väntar. Har köpt lite kläder också, men det känns ändå inte verkligt!

uff jag hatar också sjukhus, vill knappt gå in där överhuvudtaget men man har inte så mycket val, spelar ingen roll vad man känner eller är, för ut ska den:) varsta tiden när det gäller förlossningar är nog tiden innan, man går o funderar o tänker o skrämmer upp sig. När det väl kommer till kritan så har man nog inte så mycket att säga till om, det som måste göras måste göras, och man klarar det nog bättre än vad man tror:) resultatet blir ju underbart iaf ,BEBIS!!!

Det svåra med förlossningen, tycker jag, är att man inte kan förbereda sig. Oavsett hur mycket man pratar eller läser så vet man ju inte hur det kommer att kännas. Hur lång tid det kommer att ta eller hur ont det kommer att göra. Jag har ingen kontroll. Det är nog det som skrämmer mig mest.

ja det har du nog rätt i piano, rädslan är nog mest för man inte riktigt vet vad som komma skall. Men man får tänka på att kvinnor har födit barn i alla tider, det är ett av de mest naturliga saker vi kan göra.. men ändå.. jag försöker inte tänka alltför mycket o haka upp mig på någon situtation, som sagt ut ska den, på ett eller annat sätt. är livrädd för snitt, men måste de göra snitt.. jag kan ju inte direkt komma med resonemanget "jag vågar/vill inte" ... bara gilla läget..

Bästa boken tycker jag är "Att föda" och att man läser ALLA kapitel, även om vissa är tunga (snitt, barnet blir skadat/dör osv). Sen födde jag ju Lillan med dyktekniken och det var toppen! Länk finns hos mig om ngn vill läsa! Det kommer att gå bra tjejer, bebisen ska ut på ngt sätt! Tänk positivt! varm kram Bönan

Ser att ni diskuterar förlossning. Jag säger som modernamodern. Det gör ont, men vilken upplevelse det är också. Kroppen är fantastisk! Vi gick på profylax sist och jag tycker det var jättebra och givande, rekommenderar er som funderar! Där fick man, föruom andningstekniker, avslappning, massage mm även lite tips för att inte "fastna" i förlossningen. Om hur viktigt det är att se varje värk enskilt och inte hur mkt man har kvar tills bebisen är framme. Inte tänke "jag orkar inte mer" utan snarare peppa sig och mer tänka att "det är bara denna med, sen får jag vila. jag orkar denna med!". Och det kan vara bra för en del att kanske a en målbild och ngt konkret som kan få en att få lite ork till. Kanske den 'där fina mössan vi köpte till vår bebis'. Och att partnern tar fram den och visar när det är så jobbigt, det kan ge en lite ork till. Minns inte alla sådana knep de lärde ut, det är ju några år sen... Ska ta och leta fram mina böcker och anteckningar och läsa på snart igen tror jag!

hyperballad och då säger jag nog lite emot din bm tror jag... vi gick profylaxkurs och övade en del hemma, men anser att vi nog övade för lite för när det var som intensivast så hade jag jättesvårt att slappna av och andas "rätt". och då hade vi ändå bra koll på tekniken innan, fick mkt hjälp med hur man skulle känna för att andas rätt. man ska verkligen vara AVSLAPPNAD, vilket kan vara väldigt svårt att uppnå till fullo om man inte kännt det innan. jag hade jättesvårt på kursen till en början, men fick mkt hjälp och maken fick tips på hur han kunde se på mig om jag inte var HELT avslappnad. men som sagt.. det räckte inte fullt ut iaf. så denna gången ska vi öva MKT, för jag vill kunna använda det hela vägen denna gången!