Hm, tydligen är det inte bara Melvin jag har att oroa mig för, Malte har tappat 2,5 kurva på vikten. Det går dessutom inte att få i honom mer mat än det lilla han äter. Toppar totalt med fett, han är iofs väldigt aktiv men inte roligt när kurvan pekar nedåt hela tiden!
Någon som vet någon bra men ändå relativt billig fotograf för en fotosession för en möhippa. Alltså fota the bride to be. Ska vara fina foton inte ploj!
Milimina - Tack för tipset om klohydrater! Då ska jag försöka det också, har du några bra tips på väldigt kolhydratmat? Ja, Maltes lunch idag var tre små bitar ost. Det var allt herren behagade. Värmde två olika burkar men nänänä. Fast han ville inte ha ersättning sen heller iofs. Nej, Melvin snarkar inte... annars hade ju det klart varit en bra sak att kolla upp.
Just nu är det så mycket i livet att jag är på väg att lägga ned helt (alltså rymma med familjen i... säg ett par år?) så det här med barnen känns extra tungande.
Pasta är inte alls populärt hos vår lille herre. Han gillar tyvärr mest torra saker. Det som är skönt är att han iaf tycker om att provsmaka mat (vår mat). Potatis brukar funka. Köttbullar och korv likaså (men det vill jag inte ge för mycket pga saltet). Räkor funkar tydligen och fisk funkar ibland. Jag som trodde att Malte skulle bli en "eater" då Melvin varit väldigt kräsen i mat. Han äter ju heller inte speciellt bra just nu...
Tycker det är så roligt med trotsutbrotten ibland. Igår bad jag Melvin bära ut två tandborstar i badrummet vilket han gick med på - halvvägs. Så han lade tandborstarna på tvättbänken i badrummet (1,5 meter från muggen som han antagligen tänkte på) och kom ut och skrek att han inte ville lägga tandborstarna i badrummet. När jag sade att det var ju precis det han gjort blev han ännu argare och förnekade å det bestämdades att han burit in dem i badrummet och vidhöll att han inte ville bära in dem i badrummet 
. Han fick hysteriskt utbrott i bilen på motorvägen (då hade vi rest i ca 15 min redan) då han kom på att han satt bredvid Malte och det skulle han minsann absolut inte göra utan Malte skulle åka pappas bil. När jag sade att jag inte kan stanna nu utan Malte får följa med i mammas bil så blev han tvärarg och skrek länge att "Mamma stanna NUUUUUUUUUU Malte åka pappas bil NUUUUUUUU". Sedan tystnade han men så kom han på att han satt fastspänd, när han insåg att mamma inte tänkte göra något åt den saken HELLER så var det allt annat än en fortsatt lugn resa hem . Blir ändå så komiskt ibland.
Pesco - Tror också det är bra att inte lägga upp för mycket. Jag kan bli mätt av bara synen av för mycket mat på tallriken och man tänker att man aldrig kommer orka äta upp det, då gör man ju heller sällan det. Tror också på att locka lite. Om han äter en viss mängd mat (beroende på hur mycket han ätit och vad som väntar) så får han något han tycker om. Är ju inte alltid glass och sådant utan han gillar t.ex. bönor, oliver, olika grönsaker och ostar. Så att han iaf smakar på maten. Så har de på dagis också, de får inte av de goda grönsakerna om de inte iaf smakar på maten. En ordentlig smaktugga. Känner helt igen mig i irritationen som inte alltid är helt befogad. Tror det är viktigt att be om förlåtelse när man i efterhand tycker att man tog i för mycket. De är ju så mycket mer medvetna nu. Känner igen det där med att inte vilja göra saker man VET att de kan, de väljer du sina stunder då de bestämmer sig för att inte kunna...
Tack alla för peppningen. Tog tag i det hela i veckan och pratade med min KC. Ringde också företaget jag skulle tillbaka till och sade att saker kommit upp och att jag måste vara föräldrarledig tillsvidare. Fast jag var så nervös när jag ringde så det lät nog som det var riktigt dramatiska saker som hänt i livet. För jag går alltid ned i tonläge och pratar långsammare när jag är nervös. Så nu är jag FRIIIIIIIIIIIIIIII. Det är faktiskt så det känns. Kommer arbeta någon månad i maj/juni för att Anders ska få vara hemma ensam med killarna lite och sedan blir det 6-8 veckor tillsammans
Nyss hemkommen efter en härlig påsk i fjällen. Sol, god mat och bara vara. Mina föräldrar var också uppe i stugan så vi hade massa barnpassning också 
. Första gången på länge som vi verkligen kunde slappna av ordentligt och bara vara. Tråkigt dock sista kvällen då Melvin ramlade in i bastuaggregatet och brände sig på ena handleden och ena armbågen, 2:a och 3:e graden. Han skulle bara vara snäll och gå in med lite korv till pappa, snubblade till lite och ramlade på aggregatet. Pappa var tack o lov precis i närheten och ryckte snabbt undan honom. Då det var 5 timmar till närmaste akut och de ändå inte egentligen gör mer än lägger om så avaktade vi natten, så åkte vi hem lite tidigare än tänkt dagen efter så gick vi till närakuten igår. Träffade en fruktansvärt puckad läkare som började med att komma med anklagelser. Blev riktigt arg på honom. Lyssnade inte på min berättelse om hur det gått till utan utfick rent och slätt från att vi var totalt oansvariga föräldrar som låtit Melvin busa fritt i bastun. Sista gången jag går till den närakuten (inte bara pga det här utan flera händelser varav en där Melvin blev livrädd så fort han såg en vit rock...). Melvins enda bekymmer då var att han inte fick ett Bamseplåster utan bara ett vanligt . Så han är tack o lov inte så besvärad av skadorna. Han använder skadorna när han vill. När det är tråkiga saker så säger han att han inte kan för han har "band" (förband). Däremot är han snabb att konstatera att han borde få "mammapappa godis" då han gjort sig illa (fick lite på kvällen då han skadat sig för att få lite mysigt på kvällen).
Ja, man tycker man är försiktig och tänker på "allt" men när olyckan är framme går det på ett ögonblick. Försöker att inte tänka för mycket på hur det kunde gått om pappa inte var snabbt framme eller om han ramlat annorlunda och slagit ansiktet i. Pratade med en som jobbar som ssk på den närakuten och hon lät lite bekymrad över vilken läkare vi fått komma till för han har tydligen inte det bästa ryktet där. Vi har iaf ett toppen VC där vi kommer fortsätta för att lägga om såren. Tycker extra synd om honom när han faktiskt bara skulle vara snäll och det inte var under ett "bus-rus" som han kan göra. Visst tycker man synd om honom då också men ni förstår kanske vad jag menar?
Miss K - Usch, vad jobbigt. *Stor kram*
Elisabeth - Ja, ibland är det tur att man inte ser sådana händelser. För även om det går bra så blir man ju alldelles skärrad. Hoppas det inte tog på hans cykelglädje.
Lade om Melvin sår idag och det såg fint ut, Melvin sade inget under hela tiden. Eller pratade gjorde han men inget om att det skulle göra ont. Så skönt med barn ibland får de sätter saker i perspektiv. Är hemma med honom dock så länge såren vätskar sig så det blir nog nästa vecka hemma också. Någon som känner för att hitta på något är det bara att säga till, det vilda humöret har inte brännskadan påverkat det minsta så aktiveras måste det! 
Angel - Förstår att det är jobbigt att höra en sådan sak men ta det för ett "sur grej". Det ni ska gå på är ju vad läkaren säger. Är han positiv eller inte oroad så finns det ingen anledning att ni ska vara det heller. Så lägg det ssk sade åt sidan, skitsvårt jag vet men hon hade väl en dålig dag . Malte har tappat 2,5 kurva sedan i december, de ville självklart kolla upp det men såg ingen anledning till oro och det går jag på... Annars blir man ju tokig! Äter Carl lite eller har han mest hög förbränning? Du vet säkert det men vi har fått order att alltid ge Malte något sött efter varje mål (söt frukt, youghurt etc) för att det stimulerar insulinproduktionen till nästa måltid.
Grattis Pesco 
Pesco - Grattis igen! Jag hade jätteont efter Maltes förlossning då han stod och stampade väldigt länge och vägrade komma nedåt (klocka på honom) men ssk förklarade att det var mycket för att man får som ett blåmärke där nere efter varje förlossning men har barnet fastnat eller stått och stampat så blir ju det blåmärket mycket större.
Hm, har ju varit och utrett Malte då han går ned i vikt och tappat 2,5 kurva sedan början på december. Däremot är han pigg och glad och... aktiv... (minst sagt). Han är överallt och ingenstans precis hela tiden. Hittar honom ena stunden i handfatet för att nästa gång sitta på bordet. Däremot äter han väldigt dåligt (nu har han dock börjat så smått igen). Proverna visade dock på Hypothyreos (för liten produktion i sköldkörteln). Enligt läkaren är det vanligast att barn med hypothyreos är lugna, sover mycket etc (låga i ren allmänhet). Vågar nästan inte tänka på hur Malte blir om man börjar medicinera . Ska ta nytt prov om 2 mån (ska egentligen vara 3 men läkaren ville inte vänta för länge). Visar det fortfarande på underproduktion så kommer de tydligen göra ett par andra tester innan de börjar behandling. Ska testa Melvin nu också bara för att se (pappa och farmor har hypothyreos också så därför tänkte jag testa Melvin också om nu Malte också har det).
Tyckte isbedövning funkade bra. Hällde vatten i en påse och lade i frysen (ganska plant) lät det frysa. Gjorde ett par sådana påsar. När jag sedan ammade (eller vid behov) tog jag ut en påse. Lade den i soffan där jag satt och ammade. Lade ett par kökshanddukar handdukar över och satte mig på påsen. Vet inte vad du har fått för direktiv för duschning men annars levde jag lite i duschen med ljummet vatten när det sved som värst.
Smurfan - Tråkigt. Man tycker ju att ens barns födelsedag kommer man aldrig att glömma... Storta grattis ändå