Missnöjda/gnälliga/skrikiga bebisar - här gastar vi ihop!

Gnäll på.. det är ju så ni/vi orkar lite till.. Vet att det är en dålig tröst men det blir bättre kanske inte snart eller så men så småningom så.. Hur 'r som om ni klär av dom och låter dom ligga naken? I början när våran skrika hade sina värsta stunde så brukade vi klä av honom helt inkusive blöja och ha honom nära nära.. visst lite kis blev det men tyst var det.. Ett tips kanske fungerar och kan ge en liten stunds lugn..

Dopet ja men det positiva är ju att släkten kan bära och trösta då så får du chansen att samla dig och ladda på lite nytt tålamod..

Lycka till och gnäll på bäst ni vill..

Jag har börjat ge nestels milda havrevälling i hennes ersättning och hon sover 2 h längre och mår mkt bättre.Hon får ju sina utbrott som vanligt men inte alls lika ofta sen vi la till havrevällingen.

Vi har käkat mjölkfritt här hemma i snart två veckor och jag vet inte om det var det mjölkfria eller det faktum att vi spenderat 10 dagar i Piteå hos sambons familj - men vi har en annan unge. Trots att EnaGo-vällingen är från 6 mån började vi ge vår Eira (snart 5 mån) det regelbundet - tog bort bröstet helt dagtid - och kompletterade med större smakisar än tidigare. I förrgår åt hon en hel potatis med mjölkfritt smör, drack någon timme senare 160ml välling och SOV mellan 22.30 och 04, vaknade för 5 min bröst och somnade därefter om till 8.30 då jag var tvungen att väcka henne...

Så jag slår ett slag för välling och MÄTTNAD. För oss har det gjort underverk, så jag hoppas det håller i sig nu när vi kommit hem också...

X fortsätter att vara en mer harmonisk bebis med lite bakslag då och då. Vi gifte oss i liten skala i torsdags och X ville inte alls sova under kvällen utan ett antal av gästerna ställde upp och körde djupa knäböj runt i lokalen för att hålla honom lugn =)

Börjar vänja mig vid att han är en liten gaphals.. Lider med er som har små som aldrig går att lägga ner.. har känningar av förslitning i tumleden på vänster hand så jag är glad att X accepterar att ligga i babygymet ibland.. ska iväg och köpa nån form av handledsstöd innan det blir värre..

Ja det är ju inte bara psyket som tar stryk av skrikisar, utan även kroppen!
Jag själv har nån typ av inflammation i nederdelen av ryggen och min man har förslitningar i sina handleder ( Av konstant bärande och vaggande)
Jag känner mg inte riktigt som en hel människa, mer halv, suck...
Hoppas på att kunna vara ute lite i vårsolen idag och ladda batterierna:), peppar peppar!

TÄNK så skönt att det finns en sån här tråd så man får läsa och få stöd av andra. Här är det iofs bättre nu (han e 8mån nu) men när han var mindre var det nog kämpigt. Ofta orsakades skriken av övertrötthet..

En STOR lycka för mej var när vi förra veckan var på mammaträff och han var GLAD 95% av tiden där. har ALDRIG hänt tidigare eftersom han börjar skrika genast någon annan öppnar munnen. Han är sååååå ljuskänslig. Jag som först övervägde att inte alls gå. Jag e SÅ glad nu att jag ändå gick, och att jag kunde föra en normal konversation med mammorna.
En annan mammas unge som annars är ett ljus, han skrek allt mellan varven och det gjorde mej (hemskt nog..) lite glad. Så fick hon oxå uppleva lite av min vardag :D Vissa människor verkar tro att man gör nåt fel när man har en gnällig unge! De människor som har blivit välsignade med nöjda barn verkar inte fatta hur det kan vara. Alla barn är olika.

Problem hos oss är att ta ut honom i vagnen för längre stunder. Han sitter i kärran och kan utan förvarning börja gnälla och gallskrika så man vågar ju inte gå längre sträckor. Inte såå kul när han gastar för full hals. Fattar inte hur allt kan vara såå kompilcerat. Han har ju det så bra där han sitter. Mätt, just sovit och bra kläder på. Men ICKE.

Ni med supergnällig bebisar. Kan ni tänka er en till ??

X är bara 2 mån så jag lever fortfarande på hoppet att gnällig-/skrikigheten kommer att minska ytterligare =) Jag har nog inte fått perspektiv nog än för att fundera på fler men jag skulle inte vilja återuppleva de här två månaderna. Att ta hand om en bestämd bebis är jobb nog och att då vårda en till hur snäll h*n än är känns övermäkta.

Känner så väl igen det där med vagnen. Man vill ju gärna vara ute när det blir vår och fint väder men X sover max 30 min o sen är det skrik, skrik, skriik. har alltid selen med för där brukar han kunna somna om efter ett tag.

Hallå alla tappra! Länge sen jag skrev, mest beroende på att allt faktiskt (peppar peppar..) blivit bättre äntligen. Här vände det konstigt nog när vi började ge mat. Han är nu sex månader och äter puréer och gröt fyra gånger om dagen. Tror knappast att han var hungrig innan heller eftersom han fick ersättning utöver tutten och vägde 9.6 kilo på sin femmånadersdag. Han är en gigant vilket känns inte minst i ryggen... Vågar inte riktigt lita på att gnället är borta men njuter av varje dag med en glad kille. Nätterna är dock fortfarande jobbiga med massa uppvak. M skrek också i vagnen när han var yngre men det har helt släppat är nu hur nöjd som helst i vagnen, jippiii!!!Jag och min sambo är fortfarande rörande överrens om att vi inte ska ha fler ungar...kanske ändrar man sig när (om) skrik o panik blir ett minne blott?

Jo då.. minst en till blir det men inte förns om 4 år eller så. Vi har ju 2 pojkar en på 2 år och så lillen då på snart 3 månader.. Men först ska vi ut och resa lite och renovera klart huset. Sen skulle det ju inte skada med lite vunna pengar heller så man kan bygga ut :-P men det är väl oförverkliga drömar det bara..

Hur har ni haft det i påsk värmen då? Vi har varit ute nästan hela helgen vilket båda barnen har uppskattat. Liten har sovit 4 timmar varje förmiddag och sen någon nanolur på em men han har varit väldigt nöjd och jag bara njuter av varje sekund med en underbar lite Jacob

Jag för allt i världen inte tänka mej en till.. Inte minst p.g.a förlossningsrädsla men oxå p.g.a gnället och den första mycket skrikiga tiden och jooobbiga nätterna. Men KANSKE man kan ångra sej... har dock svårt att tro det... :)