Svar på #29
Ullronj!
Det finns andra sätt en just korsbefruktning!!! "Potten" är ett jätte bra sätt och måste få vara ett alternativ!
Jag har dock full förståelse för att man, både donatorn och motagaren, vill skapa en personlig atmosfär. Jag kan tänka mig hela processen rent "kliniskt" som ett alternativ, liksom bidra till en "skälig summa", men så kommer man till en situation när barnet börjar bli existentiell och fråga oss vilka beslut vi en gång vi fattade, hur vi tänkte och varför... och då finns det många ställningstaganden som hamnar på sin spets! Men som Du sa tidigare... ALLA ägg- och spermadonationer är inte ett enda "misstag" utan alla har kommit till i kärlek, är vansinnigt efterlängtade och blir mottagna i kärlek. Det finns så mycket och lång längtan samt lång och god vilja bakom alla dessa processer...
Personer som "Älvanpurjo" och kanske även "Allt går så fort" är som just sådana änglar vi behöver fler av och som kan bidra till fler kärleksfulla liv utifrån en kärleksfull handling.
Den ena vill gärna träffa och skapa en relation till donatorn och den andra inte, elle r åtminstone förhindra situationer till inblandning i den framtida nya familjen. Det ena behöver inte utesluta det andra tänker jag! I båda fallen kan man faktiskt skapa en kontakt med en specifik mottagare, tex här via detta fina forum. Sen kan en dialog skapas via mail och ett möte kan uppstå "viritutellt". Personligen tror jag mycket på att man etablerar en personlig relation. Det har blivit viktigt för mig/oss! Speciellt då man som jag är angelägen att skapa fina förutsättningar om barnet sen vill hitta sitt biologiska ursprung. Jag är övertygad om att du kan skapa denna relation utan att röja identiteten och tom träffas fysiskt, när och om det blir aktuellt och om detta är en ömsesidig önskan. Sjukhuset har möjlighet att fullfölja denna typ relation, så att det kan fullföljas till en befruktning utan att behöva röja identiteterna!
Ja, så tänker jag ... just nu...