Bonusbarn.

Jag har inte läst hela tråden utan svarar på frågan.
Jag tycker min mans dotter är en bra person, en bra storasyster till mina barn och vänlig och rar person, en helt ok 13-åring typ. Att inte tycka om någon känns mer som att man gör motsatsen mot att tycka om, fast för mig är det mer "inget särskilt"
jag känner. Jag känner för henne som för min mans syskonbarn ungefär, jag tycker om dem men det är inte så att jag saknar henne när hon är hos sin mamma eller så.

Jag älskar henne inte och känner inte att hon på något sätt känns som en "dotter" till mig, utan hon är kort och gott min mans barn sedan innan, som han har med en annan människa.
Det som däremot, och nu upprepar jag något som konstant kommer tillbaka i styvfamiljstrådar, gör livet med ett bonusbarn j-t jobbigt, är allting som kommer med hennes mamma. Visst, ibland tycker jag min mans dotter är grymt jobbig, men det är ju mina egna också ibland så. Skillnaden är känslorna bakom irritationen. För mina barn finns där obegränsad livslång kärlek, för min mans barn är det mer att jag känner att hon är en helt ok person.
Men vore det inte för att hennes mamma är en person som jag aldrig skulle vilja ha ett enda dugg med att göra om hon inte var hennes mamma så skulle allt vara lättare.

Det ÄR svårt att känna sig glad över att mannens dotter kommer ibland, när veckan föregåtts av skrik i telefonen, anklagelser per sms eller mail och en massa annat, och det vissa biomammor verkar ha svårt att se är att deras beteende faktiskt på ett sätt går ut över deras barn, eftersom jag som vuxen i hushållet drabbas av deras påhitt och blir irriterad.

Vad ja menade va att det är så dumt att skriva så som du har gjort. Jag menar inte att ALLA inte tycker om sina bonusbarn ja menar bara att det tufft att va styvmamma men du verkar inte få in det. Jag ger alla en eloge som klarar av att va bonusförälder för det är inte lätt alla gånger. Jag blev intresserad av tråden när ja såg vad du hade skrivit. O ja kan säga att man får ta väldigt mkt. Min sambo jobbar heltid o deras mamma jobbar till kl 19 varje dag så det blir att det är jag som får ta ansvaret. Men samtidigt är det ju så att man har ju gett sig in i förhållandet där det finns barn innan o då får man ju gilla läget annars är det ju bara att lägga ner. Jag har sagt till mina "bonusbarn" att om du inte tycker om mig säg det till mig eller pappa så får vi lösa det på bästa sätt för ja vill absolut inte att dom ska känna som ja gjorde när ja va liten.

Har du inget mer att säga?

Jag har läst hela den här tråden o den andra som du länkade till. Jag skulle kräva att en fullvuxen kille skulle hjälpa till o inte bara sitta o lata sig. Mina bonusar får hjälpa till här men inte hos sin mamma. Det är klart att det blir disskussioner när det är olika regler på olika platser. Men jag har jättebra kontakt med barnens mamma så det är iaf skönt.

Nu vill jag att du svarar eftersom du säger att jag har "fått för mig" att ingen gillar sina bonusar för det var itne så jag menade men du kanske inte har ngt svar på det.....

Iolanthe: Bra svar det är säkert det svar som hon är ute efter..... Det verkar inte bättre iaf.

Jag har Två sjuka barn att ta hand om så det blir lite hattigt.

Ja, det är tufft att vara bonus och det är MINST lika tufft att vara förälder överhuvudtaget. Jag vill ge en eloge till alla sorters familjer en tumme upp som klarar av det.

NEJ. Jag kan inte tycka att det skulle vara jobbigare att vara bonusförälder än "vanlig" förälder, oftast så har ni inte barnen boende hos sig heltid.

Om jag VÄLJER att skaffa barn. ska jag då ha en eloge för ett emdvetet val jag har gjort? Nej, tycker inte det.

Om du märker trådarna härinne, så är det alldeles för MÅNGA som gnäller o berättar hur de gör med sina bonusbarn som jag tycker är alldeles skrämmande.

Tänk om jag skrivit;

Jag doppade MIN sons hand i kiss.

Jag hatar MIN son och behandlar honom som luft.

Jag STÄDAR bara min yngste sons rum men den äldstes rum skiter jag i.

Jag avskyr min son och vill inte vistas i samma rum som honom.

Jag tycker att min yngsta son är dum, elak ouppfostrad, helst hade jag velat att han flyttade på hltid till sin far, men jag får väl stå ut med honom varannan helg. OSV OSV.

Det är helt accepterat att ni som bonusföräldrar skriver sådana saker, men tänk om JAG som bio hade skrivit så om mina egna ungar? Kan du tänka dig vilket ramaskri.

INGET barn ska bli behandlad som ovanstående exempel, oavsett om det är bio, eller bonusbarn.

Men det är jobbigare att vara bonus än "vanlig" förälder dels för att man inte är deras riktiga mamma eller pappa.

Ja visst är det många som gnäller men va tycker du att man ska göra då?
Bättre att gnälla av sig här än att göra det på barnen.... ELLER????? Det tycker ja iaf.

Men ja skriver igen jag tror att det är du som har problem eftersom du har varit ett "bonusbarn"!!!!!

Jag har en son som blir 6 månader idag o jag kan säga att det är lättare att ta hand om honom än om sambons barn. Sen får du säga vad du vill. Men med det vill jai nte ha sagt att jag behandlar dom olika.

Om du hade valt att skriva så om dina barn är det upp till dig men att du ens kan komma på att skirva så om hur man kan behandla barn. Det spelar ingen roll om man är bio eller bonus. Man får gnalla det är mänskligt men det är vad jag tycker iaf.
 

Jag har ERFARENHETER av att vara bonusbarn. Men jag har inga problem med det överhuvudtaget.

Skruttan 27 du är välkommen att svara.

Du har VALT att bli tillsammans med en som har barn.

Ja visst har ja valt det.... Ja säger inte att ja inte vill ta hand om dom utan att det är svårare att göra det än om man är biologisk förälder........ Ja älskar mina bonusbarn men ja blir bara så irriterad på ditt sätt att läga fram saker o ting.

Jag vet oxå att som bonusmamma får man ta mer skit än va en bio mamma får göra sen får du säga vad du vill.......

Ursäkta att det tog tid men jag tog hand om barnen........