hemutredning samtidigt som vi försöker få biologiska barn

Det här har dryftats fram och tillbaka här många gånger. Många hemutredare tycker man ska ha lagt allt slags IVFande bakom sig när man gör hemutredningen. En del väljer därför att mörka under hemutredningen att man gör IVF. Det blir ju väldigt märtkligt eftersom det är just "barnskaffandet" man diskuterar. Jag vet inte vad som står i nya handboken för utredare men i den gamla stod det att man inte ska försöka få biobarn när man skickat papperen till landet. Nu som köläget är så kan det ju skilja många år från utredning till barnbesked. Det är mycket vanligt att man under hemutredning och utbildning fortsätter med div behandlingar. Det man vill undvika är ju två saker: 1. Att man är så inne på att får biobarn att man inte förbereder sig på adoptonen och att man då ser det adopterade barnet som "ett andra hands val" som inte är lika välkommet. 2. Om man blir gravid och samtidigt får barnbesked så måste man tacka nej till barnbeskedet och barnet får vänta längre på att få en familj.
Jag tycker att det viktiga är att man utnyttjar tiden att fundera och känna efter hur man värderar olika barn. På föräldrautbildningen får ni möjlighet till detta också. Kanske lyckas ni med en IVF och då har ni all kötid, erfarenhet och mognad för att senare adoptera ett syskon.

Vi la upp taktiken så här: Vi ville inte ljuga för vår utredare utan bestämde oss att berätta att vi gjorde parallella IVF om hon frågade. Hon frågade inte :-0.
Efter att vi berättat om div trassel med bla X odyl så tänkte väl hon att ingen vettig människa vågat fortsätta med fler IVF.
De IVF vi gjorde under utredningen var de minst betungande och minst ångestladdade av alla de vi gjort. Det kändes plötsligt som det kvittade hur det gick. Det enda jag var rädd för var ett nytt X.