Jag mår illa av att se barn som inte ens kan prata lämnas bort i en grupp. Vi har bestämt att jag ska stanna hemma länge minst 2-3 år innan jag återgår till arbetslivet. Jag får höra så mycket gott om pedagogiken på förskolan mm. Berövar man barnet något? Är det något jag kan göra själv? Är det något jag ska tänka på när vi låter sonen vara hemma länge under de formativa åren?
Jag älskar förskolan! Jag ser hur kul mitt barn har där och hur han utvecklas otroligt snabbt. MEN jag tror itne att ett barn mår dåligt av att vara hemma (eller gå på dagis). Jag tror att man ska göra det som passar en själv. Jag hade inte mått bra av att vara hemma tills min son är tre år. Du hade (förmodligen) inte mått bra av att lämna ditt barn på dagis. Gör det som passar dig! Lyssna inte på andra. Det är allt för många som har allt för många åsikter!
Har haft sonen hemma i snart två år och han mår prima och utvecklas som han ska. Han kommer att vara hemm tills han blir tre. Allt snack om hur viktigt förskola är köper jag inte för fem öre, i varjefall inte för småttingar under 3-4 år, dom har det bäst hemma så vidare inte hemmiljön är undermålig.
Vad säger lagen om hur länge man har rätt att vara hemma från jobbet? Har för mig att det är 18 månader eller är det längre?
Vi är också hemma ganska länge!
Vår son är 19 månader och har snart varit hemma i 14 månader med sin pappa, men nu är det dags för mig att ta över igen. På hans tvåårsdag beräknas vi få ett syskon så då blir vi hemma i två år till.
Vi har inte sökt dagisplats för vår son utan vill ha honom hemma. Det får vi många reaktioner på. De flesta undrar om det inte blir tufft att ha två barn hemma. Men hallå...en dagisfröken kan ju ha ansvar för 5 barn! Är det någon skillnad för en vanlig förälder? Dessutom kommer jag inte ha tillgång till bil utan ska då upp tidigt på morgonen för att passa en dagistid och ta mig dit genom att åka buss...Nej då stannar jag hellre hemma i lugn och ro och tar mig till öppna förskolan de dagar vi känner för det. Och jag vill ju inte umgås med min son mindre för att vi får en bebis.
Hur det blir efter de två åren får vi se. Jag vet inte riktigt vart vi bor och vad jag har för jobb, om jag har något (tar lärarexamen nu). Men drömmen vore att vara hemma med barnen tills de börjar skolan.
Här har ni en hemmaförälder till.
jag har varit hemma i 6år nu..
börjar bli lite långtråkigt hemma nu,men det är mest för att
min man också går hemme sen ett år tillbaka..
Men annars har jag alltid trivts som hemma mamma.
O det är mer vanligt nu än då jag fick mitt första barn för 6år sen.
Då rynkade de med ögonbrynen när jag sa att jag inte skulle ansöka om dagisplats till min då ½år gamla dotter..
Min dotter började på dagis i jan 09 o då var hon 5½år.
nu är hon 6år o slutar dagis om en vecka..
o hon har haft kul under sin tid som dagisbarn.
Men då har hon ju gått hemma med mig o syskonen i 5½år också.
Så det var liksom dags ..
Våran 4åring kommer som det ser ut nu att börja på det dagis som våran 6åring slutar på nu.. han får då börja i höst..
O det blir nog bra för honom.
Men våran yngsta som fyller 2 år i sep han förblir hemma.. 
Det jag vill säga är: lyssna på vad ni vill.
NI försummar inte era barn.tvärtom..
de kommer att tacka dig en dag.
Det gör min 6åring redan..
Jag är så trött på folk som talar om hur man ska göra. Det finns allt för många sådana. Har börjat lära mig att inte lyssna eller ge svar på tal.
Som jag skrev tidigare så går min son på dagis och han älskar det. Jag älskar det. Men jag vill inte ha honom där långa dagar. Jag vill ha ut det bästa av två världar (för mig) att jobba och få umgås mycket med min son. Det fungerar för oss. Min son mår bra. jag mår bra och min man mår bra. Jag beundrar er som "orkar" gå hemma länge. Jag tycker ni är otroligt duktiga!
En länk för dig snusmumriken med tanke på din oro :)
hemmaforaldrar.blogspot.com/2006/12/de-frsta-viktiga-sex-ren.html