Firstandhappy skrev 2009-07-11 23:59:05 följande:
jag vart bara mest ledsen när "alla andra" förväntade sig en flicka o efter att vi vart hos selbing o fick veta att det var en pojke o berättade om det så blev reaktionen OH NEJ va trist!! VA???? va fan, spelar väl verkligen ingen roll vilket kön det är på ungen, jag har 2 underbara pojkar som jag älskar över allt o skulle aldrig byta någon av dem, som om det skulle vara "bättre" att ha en av varje... fattar inte hela tjejhysterin... (absolut inget illa menat mot er som har flickor)
Så kände jag med. Det var liksom förväntat att man skulle ha en av varje. Med första spelade det absolut ingen roll. Med andra hoppades vi lite på en kille eftersom de kom så tätt och att det kändes roligast med en bror till Lucas. Men det hade ju absolut inte spelat nån roll.
Men när man önskat sig nåt och fått det bekräftat på ul så tror jag att det kan bli en väldig chock när bebisen kommer ut och sen visar sig vara nåt annat. Det kan bli svårare att ta till sig bebisen osv...
Självklart älskar man sina barn mer än nåt annat. det gör min kompis också, men hon kommer alltid att sörja att hon aldrig fick en pojke, det säger hon själv. Jag tycker att det är starkt att hon vågar erkänna det, för många skäms över sina känslor och blundar för dem.
Det är jättevanligt att mammor just önskar sig flickor och sörjer att de inte fått nån dotter. Personligen har jag alltid sett mig som en pojkmamma, men vem vet, när jag sitter med magen nästa gång så kanske jag hoppas på en tös. Det kan jag inte uttala mig om nu.