Tvillinggravida i augusti/september 2009, del 2

Spacebeare: Japp, det var en riktigt rolig tråd!!!

Hej!

Spacebeare: Ja, hoppas att det startar nu när det blir hot om vräkning!!

Bondfia: Vad skönt!! Jag somnade 3, vaknade 5.30, somnade om vid 6 och vaknade igen kl 8. Zombie varning på mig idag!

Grattis Pyrena!!! Vilken pärs men vad bra att ni mår bättre nu!!Vad skönt för er att få komma hem även om det är mycket att fixa med!

Tedrickaren: Så frustrerande!!! Jag förstår om du känner dig låg. Försök att läsa på så mycket som möjligt och ladda med argument inför samtalet. Jag ska ha mitt samtal den 7/8 och jag håller redan på att peppa mig inför det samtalet. Från 37 + 0 ÄR bebisarna inte prematura längre. Visst, de kanske skulle gå upp lite mer i vikt om de var kvar längre (men det är ju inte säkert). Jag är beredd på att ge dem mat ofta.
Fick du några nya viktuppskattningar på ul? Vad är det för frågor som snurrar i skallen?

Själv är jag så less på att ha ont nu. Känner mig som en fånge här hemma eftersom jag har så svårt att ta mig runt. Idag körde maken omkring mig lite i bilen
Vad gör ni andra för att fördriva tiden?? Jag funderar på att beställa lite kläder till mig själv till efter förlossningen. Typ mjukisbyxor, tröjor, linnen och munkjacka från HM. Sånt som inte kan bli så fel i storlek. För var det nåt jag inte gillade efter att ha fött dottern var det att gå runt i mina mammakläder (och jag kommer INTE i mina gamla kläder direkt).

Nyss så sa maken att min mage har sjunkit. Då har den förmodligen gjort det för han är inte en sån som lägger märke till "småsaker" annars. Jag har varit och klippt och färgat håret utan att han märkt. En gång skulle jag klippa mig men frisören blev sjuk och när jag kom hem så sa han - Vad fin du blev!!!
Hahaha...
Jösses vad jag svamlar. Nu ska jag sluta!

Spacebeare: Nämen va F-N!!!! ÅH vad less jag skulle bli!! Du verkar ändå rätt så cool, det hade inte jag varit efter ett sånt besked! Jädrar vad jag hade bråkat. Eller först hade jag nog lagt på och grinat ihjäl mig, sen hade jag börjat telefonterroriserat folk. Tagit reda på vad TUL-läkaren hette (står ju i journalen) och ringt och härjat. Det minsta du ska ha är en ursäkt från den läkare som felaktigt gav dig ok till igångsättning och en förklaring till varför du har fått olika besked.
Usch, nu bävar jag inför mitt förlossningssamtal. Tänk om de bara kommer sitta och ljuga mig rakt upp i ansiktet! Jag ska se till att allt vi kommer överens om skrivs ner i min journal men vad mer kan man göra?

Tedrickaren: Inte du med... Usch, jag blir så ledsen för allt sånt här. Jag vill egentligen inte snittas, men alla jag pratat med har sagt att det är helt ok i alla fall, så nu har jag ställt in mig på det.

Michelle: Ja, visst är det märkligt att det händer så många? Tror nästan att de satt det i system. För mig är det inte resultatet i sig som spelar roll utan just att man får olika besked.

Spacebeare: Jag imponeras av ditt lugn. Det är klart att du kan ruva på dina snuttungar i 40 v! Om du är ok med det beskedet du fick så är det ok. Men jag har full förståelse för om du inte tycker det och om du vill bråka istället. Men man ska ju orka också liksom... suck.

Hej!
34+4

Har varit hos bm idag. Blodtrycket har dragit iväg så nu ska jag vara uppmärksam på konstiga signaler i kroppen. 140/95 är tydligen inget bra tryck. Att jag har haft lätt huvudvärk i 2 dagar var tydligen inte heller bra. Jag ska tillbaka dit på måndag igen för att kolla trycket. Och jag ska inte fega ur på att ringa förlossningen i helgen om jag känner av mer huvudvärk, flimmer för ögonen eller ont i magen eller om jag bara känner mig allmänt konstig. Vad nu allmänt konstig betyder. Det är jag ju hela tiden.

Så då blir det bm måndag, tul tisdag, förlossningsplanering fredag. Wow, min vecka är ju typ fullbokad! Har inte haft så många möten inplanerade sen länge. Jag kanske skulle plocka fram en kavaj och låtsas att jag går på affärsmöten.

Även om Ninaneha lyckades förhandla om sitt snittdatum så ska jag inte ställa in mig på att det går. Jag kommer bara bli så jädra besviken. Men jag ska ändå vara på mitt bästa förhandlar humör. Tror ni 20 p medling och förhandling biter på läkaren? Jag kanske skulle plocka fram mina gamla kursböker och öva på lite upplägg. Eller är psykbryt bättre?

Mita: Vad kul med en liten till! Bor ni nära varandra? (vet inte vart NÄL är)

Lyckis: Jag känner likadant. Jag kan vänta ett par veckor, men jag har inte lust att vänta i en MÅNAD!!! Om det nu blir snitt för min del så är ju fördelen att jag iaf får ett datum.

Nu ska jag ut och springa spåret! Eller... nej just det. Jag ska käka vindruvor i soffan.

Hasta luego ladies!

Mariia: Hoppsan!! Näe, inget mer cyklande nu! Hoppas att du känner dig ok! Såg på ditt sista tul att våra bebisar var väldigt lika. Mina vägde 1838 och 1689 i v 31 +2. Ska bli spännande att se hur det ser ut på tisdag! Jag hoppas ju på att de ska ligga på 2500, men det kanske är optimistiskt. Jag ska nog ta mig lite nu glass för att öka på chansen!
Anledningen till att jag ska på förlossningssamtal är att båda lagt sig med rumpan nedåt. Annars gör man inget speciellt i Stockholm heller, bara ettan ligger rätt.
De enda gånger jag har varit hos läkare har varit för sjukskrivning. Annars är det bara bm. De läkartider jag fått får jag lååång tid innan, bara för att det är svårt att hitta tider.

Tedrickaren: Jag håller med de andra. Om man alltid vill att förlossningen ska komma igång av sig själv så finns det ju ingen anledning att ha planerade snitt överhuvudtaget. Jag hade inte köpt det som argument om en läkare sagt så till mig. Jag tycker vi bör kunna ställa krav på välgrundade argument utifrån individuella bedömningar kring oss och våra bebisar. Inga svepande generella avfärdanden. Jag tänker också som promenadmästaren, är det för att det är semester? Kikade in i din blogg. Vilka fina saker du syr!

Promenadmästaren: Du verkar ju ha haft det skapligt hittills. Hoppas att det bara är en temporär svacka. Det är inte roligt när man bara får träffa ny personal hela tiden. Min bm blev sjuksriven i maj, sen dess har jag gått hos flera olika. Ganska tröttsamt och inte särskilt förtroendeingivande.

När återgår det till vardag för er? Vår lilla ärta ska till dagis igen på måndag men nu blir det ingen deltid utan hon får vara där så länge som maken jobbar. Han får både hämta och lämna. Känns lite hårt men något annat är inte möjligt för mig just nu.

HEJA semsamfröet!!! Nu jädrar blir det flera bebisar!! Även om det så ska till förgiftningar för att de ska ut!!!!!!!

Jag har ju inte haft havandeskapsförgiftning, det är förmodligen inte alls bra på något sätt, men jag kan ändå förstå din glädje fullt ut!