Finns det någon här som har adoptiv- och biobarn?

Vad kul att det finns så många av er! Man känner sig ju lite "unik" annars.

Vår tjej har inte börjat visa svartsjuka förren nu, men det är väl iofs normalt även bland biosyskon. Däremot tror jag att hon faktiskt reagerar på uttryck som "gud vad han (lillebror) är lik dig" osv. Hon är ju inte lik någon av oss. Är noggrann med att hela tiden framhäva hennes utseende, men det är en fin balansgång. Det får inte gå till överdrift.

Finns det saker som ni andra funderar på annars?

Jag har haft svårt att ta till mig graviditeten och varit orolig kring sonens reaktion när bebis är här...Men så tänker jag att vår situaiton är rätt unik ändå, det är ju inte V, vårt adopterade barn som blir utanför eftersom hans föräldrar (vi) är adopterade också och vi ser alla, även det biologiska barnet kommer ha drag av V också eftersom barnen kommer ha asiatiska drag båda två, OM det nu kommer ha någon betydelse i sammanhanget. Men så känner jag också att jag knöt ju an direkt på sekunden med sonen och anknytningen har funkat sedan dag ett med sonen, känner mig lite orolig över anknytningen till biobarnet men det ska väl gå bra....tur att jag fått sådant stöd under graviditeten

Vi har en dotter på 6 år som är adopterad och en bio-son på 16 månader.

En kanske ofin undran från en barnlös med adoptionsplaner och ett IVF kvar - har era biobarn som kommit efter adoption kommit till via IVF eller helt av sig självt???
Tycker man hör ganska ofta att det blir bio-barn efter adoption men det kanske är en skröna?

Det är en skröna som många finner kränkande.
Bara runt 3-5 % av de som adopterar för biologiska barn OCH enligt forskning så skulle dessa barn ha fötts även om föräldrarna inte adopterat.
Alla som adopterar har inte samma historia och orsakerna till adoption kan vara många.
Vår son blev till genom nookie nookie

Hej! HÅller med Thalis - irriterande att få frågan. Vår graviditet är inte alls någon mirakel. Vi har hela tiden kunnat bli gravid, men pga några mf, bestämde oss för att adoptera ganska tidigt.

Vi har en adopterad dotter på 2.5 år och en liten 7 veckors bebis som kom via magen.
Fördomarna är många och vi har fått höra många konstiga kommentarer som jag tror tyvärr kan påverka min äldsta dotter. Senast frågade en okänd person om mina döttrar var syskon på riktigt....
Vår dotter tycker om att höra berättelser om när hon var en liten bebis och hur mycket vi drömde om och längtade efter henne.

Folk kan ibland komma med elaka kommentarer,därför har vi slutat tala om för folk att dottern är adopterad. Vi säger bara till skola och sjukvård och även där har man stött på puckon.

Ja, skola, förskola, tandvård och sjukvård måste få veta. Övriga har strängt taget inte med det att göra. Berätta bara för dem ni vill ska få veta och som har med det att göra. Hälsningar från en som både är adoptiv- och biomamma sedan många år.

Bekymret är inte relationen inom familjen. Våra barn är som vilka syskon som helst, sams ibland och osams ibland. Omgivningens ofina och sårande kommentarer kan däremot vara bekymmersamma. Tyvärr. De slår alltid mot det adopterade barnet. *Beskyddarinstikterna förvandlar mig till en tigrinna. Grrr!*

Exakt! Det är så irriterande att detta har blivit en sanning, att efter man har adopterat så blir man automatiskt gravid! Och vi får ständigt höra att det är ett mirakel att jag är gravid nu, nej, nej, det är inte ett dugg märkvärdigt att jag är gravid än att andra är det, vi adopterade inte för att vi inte KUNDE få biobarn, vi försökte bli gravida två gånger men när det inte blev något slutade vi försöka och adopterade och skyddade oss under tiden, när vi kom hem med sonen slarvade vi med skydd och jag blev gravid, fick mf och vi avvaktade några månader till då vi skyddade oss innan vi bestämde oss för att försöka bli gravida igen och jag blev gravid direkt. Alla barn är mirakel, det är ett stort mirakel och fantastiskt att vi blev föräldrar till Victor, att just han blev vår son och det är ett mirakel att just han kommer få det syskon som finns i min mage nu.