barn i "koppel", sele med lina

Jo men jag faller tillbaka på när Bageera säger till Balou; Hur kan du vänta dig att Mowgli ska lära sig något när han får smäll på huvudet. Kanske han glömmer av smällen? Hehe. Skämt åsido, ditt barn verkar behöva selen utan tvekan.

Varför ger du en massa exempel du sedan reviderar när man tittar närmare på dem. Det är väl bättre du skriver som det är så man slipper ödsla med massa inlägg för att få fram hur det ligger till.
Har man ett barn som inte fattar något at konsekvenser så är det klart att man behöver hjälpmedel. Jag menar och har gjort hela tiden att när man försökt vara kreativ inkl, fråga andra om tips och inte kommer något vart, då är det läge att fundera på sele. Inte innan för att det är bekvämt.

Är du så frustrerad att du tror jag menar alla barn med allehanda medicinska hinder? Döva barn? Blinda barn med kanske ska testa sig fram där det är farligt när de inte ens vet att det är farligt. Klart att jag inte menar dessa barn.

Det är just det där överdrivna säkerhetstänket som fängslar barn. Ok, då kör vi efter överdriven säkerhet och vänder det tillbaka. Åker du buss/bil/färja/cykel eller liknande med ditt barn. Du kan aldrig garantera att något inte ska hända. Så var det med det.
Kära nån, jag har visat att just det jag gör, informerar barnet om att något visst är farligt/inte bra, låter sen barnet testa själv under kontrollerade former och upplever att det jag just informerat om stämmer. Däri har du förtroendet som barnet sedan känner för dig snarare än en massa nej i vardagen och sele med koppel som visar att du inte har förtroende för ditt barn och vill kontrollera barnet innan det har en chans att prova.

Jag har sagt och i forumet sett att många gör det av bekvämlighet, inte att de är lata och oengagerade. Så hitta inte på extra saker för att "bättra på" din åsikt. Upplever du att du inte prövar saker för att ev. kunna slippa sele är det upp till dig om du känner dig lat eller oengagerad. Själva har en del sagt att de även gör det av bekvämlighet så det är inget påhopp.
Se promenaden ur ditt barns synvinkel. Det struntar i om ditt mål är att hinna till en viss punkt inom en viss tid när det finns saker att upptäcka. Den tiden i barnets liv är inte så lång att det behöver bli så bökigt att planera in extra tid och backup med positiv avledning för att komma vidare när barnet fått chans att upptäcka saker. Men det blir ett problem när man prioriterar bekvämlighet och mål annat än barnets synvinkel.

Samma här så struntar barnet i att "det ska firas midsommar på ett visst sätt" Varför följer du inte med barnet?

Jag har gjort det väldigt tidigt och kanske det är det som hjälper. Även jag har sagt att när man har livliga barn som i den perioden struntar i vad man säger nära trafiken så behövs sele. Men det är inte barnets val att bo på ett sådant ställe att det blir nödvändigt att köpa sele med koppel för att man så ofta hamnar vid en massa trafik att man inte kan ta konflikten att få med sig barnet utan selen.

Skyddar man ständigt barnen så att de slipper tänka så blir det naturligtvis så att när de är som mest mobila ett stort problem av att de inte fått chans att lära genom erfarenhet. (Då menar jag inte springa ut i trafiken) och det kommer dröja med självbevaresledrift i och med att de är stadigare och tuffare mot slag och fall.

Tar man sedan ordentlig tid för utforskande på dagar man inte har tid att passa till jobb etc så minskar behovet av att alltid utforska när man vill någonstans inom en viss tid.

Klart alla vill det, problemet är att en del inte inser att de gör barnen en björntjänst. Ett bra exempel är de som ger allt barnet det det vill ha under förevändningen att man vill göra allt för sitt barn och blir sen förvånad av att man senare har ett odrägligt barn som är bortskämt.
Annat exempel är föräldrar som prioriterar karriären, känner att köpa allehanda saker till barnen ska kompensera och upptäcker sen att barnet inte känner sig älskat.