Cavalier king charles spaniel

ja, han är alltså 4 månader nu ungefär.

Jag har haft en vuxen cavalier förut, den fick jag gratis, tog över från en annan familj. Hon hade alldeles för lätt att gå upp i vikt trots motion. Var tvungen att avliva henne vid 8 års ålder, hon fick diabetes och kroppen accepterade inte insulinet. Var bara skinn och ben kvar av henne, så hon fick somna in.

Mamma till R o A skrev 2009-09-03 21:18:01 följande:

Förstår att det är tungt att förlora "sin bäste vän" - speciellt i sjukdom. Förlorade min första hund (shih-tzu) i livmodersinflammation 2005.

Det jag reagerar på är att det är så många som dömer cavalieruppfödare och som uppfödare själv tycker jag att det är jättetrist att det är så många som pratar illa om oss och drar alla över samma kam. Dom flesta av oss arbetar aktivt med hälsoprogrammet i sin uppfödning och det satsas mer och mer resurser på att upplysa och förebygga... I sverige har vi kommit långt även om det inte syns i den statistik som finns eftersom den är gjord på gamla hundar innan man tog tag i problemen. Jag är som sagt uppfödare i liten skala och har vänner bland både stora uppfödare och såna som tar någon kull vartannat år. Jag känner ingen som inte följer alla regler OCH rekommendationer - jag vet att dom finns men det är inte dom som rör sig i mina kretsar i alla fall. Dom få fall jag vet om är ofta äldre damer som ser dollartecken då de tänker på valpar... Såna finns inom alla raser.

Det finns flera sätt att erbjuda undersökningar av hundar och jag vet många som t.ex. ökar på priset på hunden och att man sedan efter en undersökning får igen summan för den. Men eftersom det speciellt här i norr är ont om veterinärer med specialkompetens är det många som inte orkar åka dom 30-40 mil enkel väg som kanske krävs för att få ett officiellt resultat utan dom litar på veterinären hemma på orten som säger att hunden är frisk...

När man köper hund är det inte bara viktigt att välja rätt valp utan minst lika viktigt att välja rätt uppfödare. Det är tråkigt om några har stött på oseriösa uppfödare men att påstå att det är ett generellt problem inom rasen tycker jag är både överdrivet och orättvist!

Jag köpte min cavalier 1998 och då kostade hon 6000 kr. Dock var hon rätt ofta sjuk och behövde mycket veterinärvård. Tyvärr så blev hon tvungen att avlivas förra året då hon hade hjärtsvikt, lungödem, njursvikt och vätska i lederna , hon blev 10 år. Det är fortfarande mycket tomt efter henne...

lägg till att de får extremt dålig päls också... testade men var tvungen att gå tillbaka till sensible som vi hade innan....

Just nu kör jag Eukanuba för aktiva hundar. Har aldrig provat det innan, det var lite av en chansning.
Men ska gå tillbaka till Pro Plan efter den lilla provpåsen jag köpte hem av Pro Plan (mini adult). Det funkade kanon för oss men jag var ute efter ett foder med högre protein och fett.

Det är en djungel det där

jag köpte hem en provpåse av Eukanuba ska där stå o inget annat

Vår första cavalier köpte min mormor till mig 1990, han kostade 5500:-
Den andra cavalieren kom ½ år senare och var den förstas kullbroder, han kostade då 3500:-
Vår 3:e cavalier kostade 10000:- och det var år 2002.

Har aldrig ångrat valet av ras.

Vår första cavalier fick ett blåsljud på hjärtat vid 9 års ålder och levde frisk som en nötkärna i totalt 12,5 år då han hastigt fick njursvikt och inte gick att rädda.

Vår andra cavalier dog när han satte ett grisöra i halsen och vi inte hann till vet. Han var då 11,5 år

Vår 3:e cavalier är nu 7½ år. har aldrig varit sjuk men han skadade sig när vi tränade agility och har inte blivit riktigt bra sedan dess. Han har 9 kullar efter sig.

Sedan har vi en cavalierblandning som är 9½ år och som för 2 veckor sedan fick diagnosen diabetes och får nu insulin 2 ggr/dag. För övrigt har han varit frisk hela sitt liv.

Har tränat (och tävlat lite) lydnad, agility, rallylydnad och spår med mina genom åren.

Angåene vad någon skrev om foder så skulle jag aldrig använda ett lågkalorifoder till en hund i normalhull!

Jag vet - speciellt till en av våra eftersom hon har extremt mycket päls och den lätt blir dålig om fodret inte innehåller nog med fett. RC mini sensible har fungerat super.... och dom älskar det! :)

Kan inte påstå att jag känne rigen nåt av det där? Men visst, Olas muskelmassa är ju inte densamma som innan han blev sjuk och är dessutom kastrerad. Förmodligen därför fodret passar honom så bra. Dock märks inget på pälsen öht, mer än att den numera lockar sig vid väta (åldern)

Jag fick en med röd rosett runt halsen när jag fyllde 10. Han blev 16 år utan blåsljud. Det allvarligaste felet på honom var att han med tiden blev besatt av sin egen snopp, så vi kastrerade honom vid 10 års ålder. Han levde hela sitt liv på samma mat som vi åt, inte en chans att han åt torrfoder. Han älskade mest räkor och pizza samt ärtor och morötter på fryspåse. Han gick upp 1 kg vid kastrering men var helt normalviktig hela livet. Så nej alla ckcs är inte feta med hjärtfel. Vi hade väl tur antar jag. Nu flera år efter han är borta drömmer jag fortfarande om hans mjuka päls och glada blick. För ingen hund är så glad som en ckcs

vi är två uppfödare som testat cavalierfodret på våra tikar (totalt 6 stycken) och det passar inte någon av dom - vilket var en liten besvikelse... Men det är klart att det kan passa någon annan.
lockigheten kan även bero på kastrering... har en kompis med en blenheimhane som kastrerades då han var 2,5.. Hans päls blev lång och lockig nästan på en gång :)

Ojdå, då kanske man skulle kastrera lillrumpa här hemma? Vi väntar fortfarande på delar av hans päls
haha

Men den som väntar på något gott antar jag...

"Min" uppfödare är också besviken på cavalierfodret, hennes hundar gick ner i vikt av det.

Nej, "lockigheten" började komma redan för nåt år sen, då det är nog bara åldern för Olas del Skönt nog blir det bara "krull" när han blir blöt, så han är slät och fin alla andra dagar i veckan

Då är det bara att invänta vuxenpälsen med andra ord?

Hahahaha, förmodligen Ola har alltid haft gott om den dock

Det är ju lite individuellt men även vanilgt att pälsmångden skiljer sig mellan olika färger... blenheim har oftast minst päls och får den senare... Helfärgat har ofta mer päls (speciellt black and tan). Vår tricolor har extremt mycket päls... det är inte roligt alla dagar :)

Hahaha, känner igen det! Trimmade ner Ola senast igår, och kvar på marken låg tre "valpar"

:D skönt att kunna trimma. vi ställer ju våra så det är bara att bita ihop och sköta om den ... :)

Även om Ola hade varit frisk och gått att ställa ut hade jag nog gjort det på öronen. Måste tunna ur dem med jämna mellanrum för att han inte ska få svamp i öronen av värmen. De blir helt otroligt tjocka!

Våran kosta runt 8000 tror jag.
Tycker Cavalierer är lätta att ha göra med, lätt att lära och väldigt anpassnings bara. En super hund om jag får säga mitt!