Sen avnavling – Barnets födslorätt (8:e tråden)

Ja, det jag verkligen hänger upp mig på är att det är ökad risk vid samsovning, eftersom 54% (eller vilken siffra det var?) fall av spädbarnsdöd skett vid samsovning. Men det är ju bara hälften med en helt okej statistisk marginal. "En av två fall av plötslig spädbarnsdöd har skett när barnet sovit i sin egen säng" - oh noes! Spjälsängar måste vara livsfarliga.

Jag har ännu inte skrivit något in tråden men efter ditt senaste inlägg, Abuelita, vill jag bara säga att du inte talar för döva öron. För mig är tråden värdefull då jag väntar mitt tredje barn och verkligen vill ha sen avnavling denna gång så jag läser här varje dag för att hämta argument och styrka inför nästa möte med BM och inför kontakten med förlossningspersonalen.

Jag har inte skrivit något innan för att jag helt enkelt saknar kunskapen att bidra med något i detta ämne, och jag kan tänka mig att det finns fler sådana.

Vad gäller samsovningen känner jag likadant. Vi samsover med vår lilla (15 månader) och artiklarna häromdagen gjorde mig först bedrövad inför nästa knytte som kommer och hade jag inte läst här (eller hittat mer fakta någon annanstans) kanske jag valt att inte samsova med nästa. Vår stora är 19 år så han föredrar att sova i egen säng...

Om det räcker för dig att veta att du har en mycket tacksam läsare här så hoppas jag att du fortsätter.

Tidningar skriver det som säljer mest... Enl mig så är det inte så stor skillnad på 54 och 46 %... Men men.. Hade det varit över 60 så hade jag kunnat förstå rubrikerna.. Men som flera har skrivit. Det stämde ju inte ens vad som står i artiklarna... De glömde en viktig del, nämnligen den om alkohol och droger...

abuelita: Just nu har jag fullt upp med mina pojkar och mig själv.. Har fått en lätt förlossningsdepp... Så har liksom fullt upp med att klara det...

Här är en bra artikel om nyhetsmedias rapportering om plötslig spädbarnsdöd i går.

"artikeln är ytterligare ett exempel på där en journalist har plockat upp ett telegram, och förutsatt att innehållet stämmer. Och då går det som det går."

http://www.frojdh.se/2009/10/19/kolla-inte-en-bra-story-del-297/

Jag har inte skrivit eller läst på över en vecka för jag födde en liten flicka den 10/10 och sedan dess har vi kämpat med amning som inte fungerat som den ska, men det har äntligen löst sig.

Jag hade skivit i mitt förlossningsbrev att jag ville ha sen avnavling och inte livmodersammandragande eller värkstimulerande. Jag födde i Halmstad och var beredd på att ta en strid eftersom de har en studie med avnavlingen.
Studien var visst avslutad berättade man, samt att sjukhuset hade som rutin med tidig avnavling. Men jag kunde NOG få sen avnavling om allt gick bra och beroende på vilken barnmorska jag skulle få. Jag sa att de barnmorskor som inte kunde tänka sig sen avnavling var inte välkomna i mitt rum
Jag fick reda på att jag skulle få livmodersammandragande eftersom att jag har fragminsprutor och risken var stor att jag förblöder om jag får en blödning. Jag skrev inget om k-vitamin för jag ville att min bebis skulle få den sprutan eftersom att hennes blod också var förtunnat av fragminsprutorna.
Jag födde med enbart lustgas som jag fick först när jag var öppen 6 cm. Precis när jag fick ut henne lade de upp henne på mitt bröst, det hade jag skrivit i mitt brev att jag ville. Jag bad dem visa mig navelsträngen hela tiden så att ingen skulle klampa den för tidigt, men det var det ingen som gjorde. Min BM var noga med att tala om för uskan och läkaren att jag vill he sen avnavling. När väl moderkakan kom ut visade de mig den och den var aldelles slapp och sladdrig. Min man som har två barn sedan tidigare sa att det var stor skillnad på min moderkaka och de tidigare barnens moderkakor. Deras var aldelles tjocka och fulla med blod.
De tryckte på magen för att få ut moderkakan, trots att jag skrivit att jag inte ville det. Detta pga de ville ha ut den snabbt för att ge mig livmodersamandragande i och med att jag hade blodförtunnande.
Jag höll på att klämma ihjäl bebisen när den var på väg ut så läkaren kom och sa att det blir sugklocka, men då lyckades jag skärpa mig och fick ut henne själv. Det visade sig att hon hade navelsträngen flera varv runt sig och att det var det som gjorde att hon inte mådde så bra hela tiden under förlossningen. De sa att om hon inte mår så bra så kommer de att ta henne från mig direkt och det blir ingen sen avnavling. Tror ni att jag gick i taket mitt bland krystningarna? Jag förklarade att de skulle allt mjölka navelsträngen och hålle henne under placenta, så som jag skrivit i mitt brev. Men det blev aldrig aktuellt för hon hämtade sig fint när jag väl lyckades skärpa mig.
Jag tycker att de tog mig och mitt brev på allvar, de gick igenom det noga med mig och förklarade vad de kunde gå med på och vad de inte gick med på, samt varför. Jag är väldigt nöjd med min förlossning och med den personalen som jag fick.

Måste bara skriva att jag inser vilken tur jag hade med min BM vid min första förlossning. Hon måste verkligen ha varit medveten om allt detta, för hon gjorde verkligen allt detta och lite till. Det tog att bra tag innans navelstängen klipptes för att vi som föräldrar skulle få en chans att se hur allt fungerade och hon visade oss allt på moderkakan oxå. Nu i efterhand så känns det extra speciellt. Det var inget som vi visste om eller på något sätt önskade. Men kändes speciellt då och nu ännu mer speciellt.
Bra tråd.

Tydligen var det inte ens så hög procent, det var bara ca 38% som hade dött av psd vid samsovning, men det är inget jag läst själv, bara hört (i kritiktråden kring denna studie) av andra som läst hela studien.

Kanske är olika siffror som florerar...För tydligen så är det inte ens "vid samsovning" per se utan dels (som poängterats) när främst mamman varit påverkad eller röker, och dels när amningen skett någon annanstans än i sängen. Typ i soffan eller något sånt mindre säkert än föräldrarnas säng.

Abuelita: jag läser tråden hela tiden, men säger som någon annan tidigare idag att jag inte har så mycket att komma med, utan insuper er kunskap istället Jag sitter och formulerar mitt förlossningsbrev, och den här tråden ger styrka att fortsätta med det som känns som ett jobbigt måste (jag vet att det inte är ett måste, men pga förra graviditeten och förlossningen och brevet då, så är det ett måste för mig själv)...

Jag är oerhört tacksam för den här tråden!

Och med syskon, något som verkligen inte är bra eftersom barn i regel sover MYCKET tyngre än vuxna och har ju dessutom inte ett ansvar för bebisen!

Nej, det är många parametrar som har "glömts bort" av medierna när man skrikit om "faran" med samsovning.

Alla dessa råd fick vi dock redan på BB förra gången (avstå från rökning, alkohol, droger, soffan, syskon, varma täcken, kuddar och för mjuka madrasser. Rapporten var väl kanske mest en vetenskaplig bekräftelse på det man redan hade på känn sedan länge.