Vi änglamostrar & fastrar tråd 3

Jag har följt er tråd ett tag och läser även på andra änglaforum. Jag är änglamoster åt två små barn.
Min ena syster förlorade sin fullgångna son i magen för en månad sen imorgon.  Vi har haft begravning och nu försöker vi andas, ta små steg framåt... Det känns tur att vi har barn sen tidigare och att de upptar vår tid just nu, utan dem hade vi nog bara lagt oss ner och inte velat se ljuset något mer.
Allt känns bara så himla overkligt, som man drömmer och man undrar när denna mardröm ska upphöra.
Alla frågor som far runt i huvudet, tankar och funderingar...... VARFÖR?!
Det som också är jobbigt är att jag och min syster skulle ha barn med två månaders mellanrum, min son skulle vara två månader äldre än hennes, men nu blev det inte så, allt gick i krasch....  Ibland känns det som man får skuldkänslor för att jag har min minsta son och hon förlorade sin efterlängtade son.
 Känns som livet är allt bra orättvist......

ville skriva av mig lite....

styrkekramar till er alla!