Ett par små röda strumpbyxor...

Som du nog vet TS så är jag ingen samlare och blir nog aldrig heller. Minnen är mig dock kära men sällan sitter de i faktiska saker för mig. för mig kommer längtan när jag tänker på resan och upplevelser därefter. Men efter två barn tror jag den längtan är över för där har vi satt vår gräns och jag hoppas man blir nöjd om man innan sagt att detta ÄR sista gången. Efter den här adoptionen ville maken ett tag inte ha fler barn och DÅ kände jag mig väldigt snuvad.