Jag är avundsjuk på min bästa vän.

men du, SÅ fort hinner man oftast inte bestämma sig,  få äl och plussa. de hade nog startat innan du sa nåt.

Hur menar du att hon härmat dig? För att hon också pluggat vidare, skaffat en bostadsrätt och förlovat sig? I så fall är det nog många som har härmat dig, jag bland annat och jag känner inte ens dig.

Jag tror du tar dig själv på lite stort allvar om du tror att hon sätter ett barn till världen för att "bräcka" dig. Förmodligen skaffar hon barn för att hon vill det. Det kan ju vara så att hon inte ville berätta för dig att de försökt länge, alla känner sig inte bekväma med att prata om det. Eller så var inte barnet planerat men välkommet ändå.

Klart man kan vara avundsjuk på någon som får något man själv vill ha, men jag tycker nog din inställning är lite barnslig. Försök vara glad för hennes skull. Snart är det din tur!!

Låter inte som du är hennes bästa vän. Vaddå härmat dig? Plugga, flytta till egen lägenhet, förlova sig och skaffa barn är väl sånt som hör till det normala livet.
Jag har mycket svårt att tro att din "bästis" skulle bli med barn huxflux, bara för att DU berättat att ni planerar. Låter snarare att DU är sur över du inte blir först med att få barn..

HON kanske har också haft problem med att bli gravid, vad vet du?! Det är inte alla som VILL prata om sina fertilitetsproblem, inte ens med sin bästa vän.

OM du är en riktigt vän, försök att glädjas med din vän.

du vill inte vara avundsjuk, så arbeta på den känslan.
att hon är gravid före dig minskar ju på inget sätt dina chanser, eller hur? era graviditeter hör ju inte ihop!

sen undrar jag lite över er vänskap.
vad får ni ut av den?
som du skriver låter det som om du retat dig på henne länge.
är det så, eller är det en efterkonstruktion för att du är besviken nu?
om inte, varför har du inte gjort ngt åt dig?
exakt vad är det hon härmar dig med? kommer du känna att du härmar henne när du skaffar barn?

jag är inte så duktig på att skriva och formulera så det blir svårt att försöka beskriva känslan jag upplever.

Fiona M;
ja, jag har retat mig på henne rätt länge. Det är småsaker egentligen.
jag är medveten om att det är mig det är "fel" på men kan inte hjälpa hur jag känner.
exempel senast (ja ni kommer tycka jag är ännu barnsligare): hon var fast besluten om att köpa en skinnsoffa till hennes lägenhet.
jag berättade att jag kommer beställa en tygsoffa vid jul. snackade lite färger och så. några dagar senare har hon ångart sig ock vill köpa en tygsoffa. i den färgen jag lutade mest åt. och hon kommer köpa innan jul.
lite sånt jag irriterar mig på.

anonym (frugan):
nej, de hade inte försökt länge. endast den månaden. vill inte gå in på hur jag vet, men kan säga att hennes man är bortrest ofta...flera månader. och den månaden var han hemma. så nej, inga fertilitetsproblemn

Usch, jag är nog en riktig härmapa.
Min kompis berättade att hon pluggar på distans, och nu har jag också anmält mig. Är det för att jag vill vara som henne? Nej, utan för att jag blev inspirerad och hade funderat på att göra något på fritiden och tyckte det var en bra ide att plugga.

Jag har också köpt möbler som jag blivit sugen på efter att ha hört mina vänner tala sig varma om dem. Deras engagemang har gjort att jag har ändrat uppfattning och börjat se saker från en annan synvinkel.

Det är klart, att om man är en sådan som sällan ändrar sig så kanske man tolkar det som att härmas, men jag ser det mer som att jag har förmågan att faktiskt se saker i ett nytt ljus.

Anonym (Avis) skrev 2009-10-29 11:53:53 följande:

De var väl tvunga att passa på när han var hemma. Herre gud, var glad att det tog sig. Även om de inte försökt länge så betyder det ju inte att de inte velat länge.

Anonym (Avis) skrev 2009-10-29 11:56:11 följande: