Jag kom inte på något bättre skrev 2010-01-13 10:36:55 följande:
Jo det vet jag, att det ändras med tiden vad man tycker, men ångrar man sig någonsin ifall det är en tatuering som är om ens barn? (det är en fråga)Jag tänkte ifall jag skulle ha någonting som representerar Alicia istället för hennes namn eller personnr, men då kom jag ganska fort på att jag kanske om några år inte tycker att det inte alls relaterar till henne alls. Ville ha hennes hand/fot som tatuering, men de har växt väldigt mycket sen hon föddes, och är nu för stora. Och det skulle nog se ut som en stor blaffigt födelsemärke i konstig form.Fast det kan man vända till något bra, att de flesta har sådana, då slipper man vara "utanför" om det skulle förändras. (tycket om motiv)
Jag tror absolut att man kan ångra ett motiv även om det representerar ens barn. Framför allt om det inte är ett "riktigt" motiv (förstår du vad jag menar?), jag tror att man kan ångra det för att man inte längre tycker att det är så fint eller roligt.
Vad jag menar med ett "riktigt" motiv är tex en motorcykel för ens pappa som älskar motorcyklar, eller en viss typ av blomma för ens mamma som älskar just dessa blommor, eller en karp för att representera förändring (nu är ju karpar jättevanliga tatueringsmotiv så det skulle jag nog inte vilja göra ändå).
Om man har en dotter som heter Lilian kan man göra en lilja, osv.
Framför allt annat, så tycker jag att man ska vara myndig, precis som tatuerarna vill att man ska vara. Regeln finns av en anledning. När jag var 16 ville jag tatuera en stor sol i svanken, det skulle jag inte vilja ha idag...