• Vi 5

    30+ som fick första barnet 2006 *4*

    Seren, den har bra halt av både EPA och DHA, men sedan innehller den en hel del omega-6 fetter också och det behöver vi eg. inte mer av. Vi får redan för mycket omega-6 i vår kost. Man brukar prata om balansen mellan dem som viktigare än nivån omega-3 och man vill få balansen så jämn som möjligt, men nu äter vi ofta ca 20 ggr mer omega-6 än omega-3. Och när kroppen får mycket omega-6 är det så att kroppens enzymer arbetar med tomvandla dem och tom kan minska omvandlingen av omega-3. Hur ska jag sammanfatta detta nu, jo jag skulle säga att den är helt ok, men jag skulle kanske själv välja en med mindre omega-6 för att uppnå bättre balans.

    Mandra, ja visst är det trist med utarmningen av vår natur Jag är ju eg. inte "proffs" på själva ämnena i fetter i sig utan eg mer inriktad på psykologiska konsekvenser av tillskott. Och därför är jag inte säker på detta med linfröoljan, men jag tror att det du menar är att linfrö inte ska intas i för stora doser då kroppen har svårt att bryta ner ett av ämnena som fungerar lite som ett gift (minns inte namnet) och det rekommenderas särskilt att inte gravida ska få det och jag tror då eg att det beror på att fostret inte kan bryta ner det, man ska ju inte heller ge linfrö till barn under 1 år. Ämnet jag syftade på är att linfrö innehåller korta omega-3 fetter som kan omvandlas i kroppen till långa. När det gäller omega-3 tillskott till gravida säger man också ibland att man kan göra uppehåll ca 2 v före bf för att omega-3 kan öka blödningsrisken. Man har dock inte sett några komplikationer rent kliniskt ens vid hjärtoperationer (man behandlar ju ofta proppar med omega-3).

    Nej nu måste jag jobba på lite.

  • Vi 5

    pyttis, härligt med semester! Nix ingen flytt än, den firma vi har lejt ska renovera under hela augusti och så vill vi ha lite säkerhetsmarginal, så det blir nog i mitten av september.
    Typiskt när man ska få jobba heltid och vill bli klar med en grej att både själv bli sjuk, men även att E är sjuk och har vaknat många gånger i timmen de senaste nätterna, i natt sov jag bara en timme, jääsp, måste kanske gå och köpa lite godis för att piggna till   

  • Vi 5

    Kikar in för att meddela glada nyheter om att vår kära trådstartare, HuldaStina har fått en liten flicka i natt, lillasyster till G (som ju är 6v äldre än vår Edvin)  

  • Vi 5

    Jättegrattis till dig Mandra!!! {#emotions_dlg.flower} Tänk nu får du börja läsa det du vill! Så himla kul!

    Stort grattis till dig med juni, hoppas du hinner fixa dina poäng enkelt innan bebben kommer

    Pyttis, så jobbigt att ha feber nu i denna värme . Edvin har också haft över 39 grader feber, i 7 dagar, men nu har det äntligen släppt. Han har dock fortfarande nässelutslag över kroppen som kommer och går. 

    M73, så härligt med pool. Vi bor ju fortfarande i lägenhet och det är ruskigt hett inne hos oss.

    En liten fundering, har ni varit med om att era 1.5 åringar (19 mån) skriker extremt högt och argt för typ ingenting? Det är utbrott ett antal gånger om dagen och äen natten. Som i natt när han bara ställer sig upp i sängen och vrålar och pekar på mig. Det går inte att förstå vad det är han vill så jag provar än det ena än det andra och inget funkar. Det blir tom värre när jag provar olika saker han blir så extremt arg och skriker sig blå med gäll röst. Kanske är det att jag inte förstår vad han vill. Det bästa verkar vara att ignorera skriken så lugnar han sig efter ett tag. Jag tänker att det väl är den berömda trotsåldern som satt in, och att det nog är väldigt jobbigt för honom att inte kunna göra sig förstådd. Vi upplever att han förstår väldigt mycket, men kan uttrycka sig väldigt lite just nu. Men ibland känns det som att jag blir galen på de där skriken, som oftast är riktade direkt mot mig, det är som att han "skriker mig rakt i ansiktet". I natt bankade tom grannarna i väggen. Det känns ju också väldigt pinsamt, men vad ska man göra när det är säkert 30 grader varmt i rummet, vi kan ju inte stänga fönstret så det blir ändå varmare och vi har ingen metod för att få honom tyst...
    Har inte hunnit läsa på om detta än, försöker jobba och är helt däckad av trötthet av att Edvin var sjuk och alla sömnlösa nätter förra veckan plus att jag själv blev sjuk, så jag tar gärna emot alla tips. Eller så är det bara att "stå ut" som gäller. vad säger ni kloka mammor?  

  • Vi 5

    Pyttis, skönt att höra att fler blir så arga Och precis så brukar vi också göra, fråga vilket han vill ha/göra osv (när det fungerar är han jättetydlig och skakar bestämt nej med huvudet eller nickar glatt uppfordrande ja) och ibland fungerar det, men nu är det som att han får för sig något (och kanske inte ens vet själv vad han vill) för han bara eldar upp sig och blir så arg och inget duger och det är då det blir värre när man frågar. Om han ens hör när vi frågar  Jag brukar också säga att jag hör att han är arg, men att jag inte försår vad han vill.
    Det som jag tycker är jobbigast är att han liksom skriker så argt mot mig, jag vill att man ska betee sig trevligt mot varandra även när man är arg om ni förstår? Sedan fattar ju jag med att inte han klarar det som bara är 1.5 år, men om man redan nu vill försöka bädda för att man inte skriker åt någon annan för att man själv är arg hur gör man då eg.? Det är nog eg. min ena fundering, det andra är om era barn också blir så rasande till synes helt utan anledning? Jag tycker att jag borde kunna förstå varför han blir så arg, men ibland är det helt omöjligt.
    Jag tänker att ni kära trådvänner verkar ha så fina empatiska barn och fina relationer till dem, så ni kanske har fler bra tips eller tankar. 

  • Vi 5

    Mandra, ja precis så som bensin på lågorna är också min närvaro vid sådana tillfällen, men beröring eller närhet i det läget verkar inte vara Edvins melodi alls. Vända sidan till är nog det bästa just nu (bra uttryck ). Håller helt med om att man har en annan tolerans för skrik när man vet att de inte kan uttrycka sig på så många andra sätt och när det så tydligt handlar om att det är just att inte göra sig förstådd som är problemet. Jag får fortsätta experimentera lite och se om jag kanske kan förstå mig på de mer oförklarliga utbrotten bättre såsmåningom. Han har ju också haft det jobbigt med sjukdom och nässelutslag, böjveckseksem och någon slags allergisk reaktion på något nytt den senaste tiden ( vi vet inte vad det kan vara denna gång).

    Som vanligt känns det som att tankarna samlas bara man skriver och får lite bollplankande här av av er Tack!  

    Mandra, kul med övningskörning, ser framför mig hur du sitter bekvämt tillbakalutad och kör som om du aldrig hade gjort annat och kanske med en vinstlott i bakfickan

  • Vi 5

    Seren, grattis till Elsa 1 år, jag som tyckte att hon just föddes  

    juni, nej usch vad jobbigt. det är ju så jobbigt att behöva utsätta dem för det ändå och flera gånger i onödan, fy! Tecken som stöd är en jättebra idé det har jag inte tänkt på. Jag kunde lite när jag jobbade på habiliteringen men jag tror att jag glömt det mesta. Ska fundera på om jag ska kolla upp det.

    Kaz, åh Grinda där var vi i många somrar när jag var liten. Har nte varit där på evigheter

    Assar, åh måste man ha ryggsäck, det har vi missat E som började i maj.

    Tack för mer input om skrik och ilska. Jag provade i natt att lyfta upp E från sängen, jag tycker nog att han oftast gör som Kaz's S och kastar sig bakåt och blir argare, men i natt sa jag att han måsta lugna sig för att jag blir arg (var himla arg själv just då) och då lugnade han sig faktiskt och kramades länge. Jag gick runt med honom och försökte verkligen kommunicera och jag tror att det kanske var så att han ville att fönstret skulle vara vidöppet. R hade haft det vidöppet för några nätter sedan, medan jag tycker att det blir för ljust och skjuter igen det. Det är ju i så fall inte mig han pekar på utan fönstret bakom mig. När vi nu då öppnade det helt, pekade han glatt på sin säng och la sig och somnade :-0 Kanske upplevde han skillnad i temperatur och har försökt få mig att öppna det alla dessa nätter? Får se i natt om det upprepar sig.

  • Vi 5

    Pyttis, så jobbigt med blåsor på de ställena också! Hoppas det läker ut snabbt!

    Juni, håller med Mandra, så fint beskrivet!

    Assar, åh så gulligt med igelkottsungarna som hon satt och "vaktade"

    Mandra, busunge, de verkar ha sådan härlig humor dina tjejer

    Idag var vi på bvc för att Edvin skulle få sin 12 mån vaccination som inte blivit av tidigare. Då fick han först ett skrikutbrott bara av att gå in i rummet och inte få vara i lekrummet med alla bilar, och sedan nästa skrikutbrott (sådant enormt skrik så att han blir nästan blå och tar i med hela kroppen) vid avklädning, nästa vid att vara på vågen (lyckades inte varken väga el mäta) och så vidare. Innan vi ens kommit till sprutan sa bvc-sköterskan (som vi inte träffat förut) "oj, vilka utbrott, har han sådana här utbrott ofta"?  Som om hon aldrig hade träffat värre barn och frågade oss hur vi klarade av det osv. Vi som alltid brukar säga att Edvin är så lugn kanske måste vi börja ändra vår bild av honom...Fast SÅ farligt tror jag ju eg. inte att det är, eller? Blir osäker av detta och det känns lite märkligt att vår lugna kille plötsligt blivit värsta temperamentsbarnet. Han har nu iaf varit lugnare på natten och inatt skrek han bara en gång och inte så mycket.

  • Vi 5

    Tack Mandris Hjärta Jätteskönt att du tänker "tanken ut" åt mig och skönt också att höra andra barn som har humör. Jo, det är nog ungefär så jag tänker, jag med, att han liksom hittat sitt humör och provar hur det fungerar och ibland drar det iväg utan att han förstår varför och inte själv kan stoppa det.  Och det är ju så mycket han kommit på att han vill och så går det inte alltid, antingen för att han inte kan eller för att han inte får. Just det, Tyra var ju också superlugn, det minns jag att du frågade kring Jag är nog inte så oroad för just utbrotten, utan mer för att det blev så stor skillnad på en gång, tankar som dyker upp om och om igen är; är det något som gör att han inte mår riktigt bra? Något med allergierna? Är det därför han fått så mkt eksem samtidigt? Tänk om han tex har ont i magen mest hela tiden? Det är nog det som är min oro.

    Pyttis, Usch då, hoppas verkligen att det inte är lunginflammation!!! skönt att maken är bra på att stå på sig, det kan ju tyvärr behövas. Ja att få bekräftelse är ju inte alltid så skönt   Edvin har inte heller haft så mkt utbrott utanför hemmet eller när folk han inte känner så väl är med. På förskolan säger de att han ännu bara protesterat lite lite mot att gå in och mot att tvätta händerna (vilket han alltid protesterar rejält mot hemma).

    Mycket ego från mig just nu, här kommer lite mer. Edvin har ju fortsatt att amma, på senaste månaderna bara på morgonen då han snuttar på en bra stund på varje sida och ibland ett varv till Nu har han inte velat ha varken igår eller i dag och jag tänker att det skulle vara ganska skönt om han ville sluta nu, det känns lagom och är ju toppen om han själv bestämmer det. (Dessutom har jag långa listor på saker jag vill få äta när jag väl slipper tänka på alla hans allergier ). Men hur var det för er, pumpade ni ut lite eller kunde ni låta det vara? Just nu känns det rätt rejält spänt, men jag har så svårt att pumpa och hoppades kunna slippa. Samtidigt vill jag ju inte ha stockning. Efter att Albin dog blev jag ju tvungen att äta medicin för att bli av med mjölken, men jag ammade honom mer och dessutom var det ju allt med sorgen...

  • Vi 5

    Assar, jag har också fått lite sådan känsla (fast inte över att småbarnstiden är slut) och tycker att vi bara jobbar och att jag som vanligt har missat hela sommaren, att vår familj alrdig är utomhus och att vi är så dåliga på att hitta på saker. När vi väl är lediga går dagarna bara och jag hinner aldrig göra varken mina "borden" eller de saker jag vill och längtat efter att göra. Suck!

    Sirre, Stackars Olle som kände sig så missförstådd

    Kaz, det är kanske lite det Edvin gör också, tränar på att vara arg, fast i en mer primitiv form. Skriken på nätterna verkar nu ha försvunnit (vågar man skriva det?) tack och lov och i natt sov han (och jag till kl 05) wow jag somnade dessutom före kl 24! Och dessutom lyckades han somna om till (nästan) 6.30.

    Han hade nog visst inte helt bestämt sig för att sluta amma, efter vaccinationen fick han hög feber i gen och på morgonen snuttade han massor (och det var ju rätt skönt för mig med tanke på hur spänt det var efter några dagar utan amning) och i går tog han en liten slurk på ena sidan, men idag inget. Tror nog ändå att han är på väg att sluta. Han får ta det i sin takt.

    Mini, lät perfekt för en tur till Kolmården. Kom ni i väg? Vi tänkte nog vänta in hösten lite mer.

    Pyttis, jag tror konstigt nog att vanlig hårdost och bregott står högst på listan, jag som verkligen inte är någon "ostmänniska" har varit ruskigt sugen på ost nu i 1.5 år! Choklad står rätt högt på listan med. Sedan är jag ju själv laktosöverkänslig så typ glass och så är jag ju van att vara utan. Men det skulle nog slinka ner en liten glass också

Svar på tråden 30+ som fick första barnet 2006 *4*