Inlägg från: Skogsrå |Visa alla inlägg
  • Skogsrå

    Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

    Nu är vi hemma med Gabriel, som föddes via kejsarsnitt i måndags. Han vägde 4010 g och var 50 cm tung, och allt gick jättebra, från läkarbedömningen på morgonen via själva operationen (som jag ju var skräckslagen inför förra gången) till BB-vistelsen. En helt annan känsla än förra gångens känslor av utmattning och panik.

    Igår kom vi hem från BB. Några bilder finns i min blogg: www.tankespar.blogspot.com


  • Skogsrå

    Tack för gratulationerna! Vi mår jättebra. Jag återhämtar mig väldigt snabbt efter operationen och Gabriel äter för fullt, även om han ännu inte riktigt fattat vitsen med att suga på ett bröst istället för på nappflaska... Eftersom han var såpass stor sjönk hans blodsocker massor i början och jag kunde inte amma så snart efter ingreppet, så han fick tillmatning i flaska nästan direkt. Normalt ger man i kopp, men det är svårt med så stora mängder, och dessutom begärde vi mjölkfri ersättning eftersom storasyrran inte tålde komjölk. Men - jag har hyrt en pump från BB och pumpar för fullt, så får han ändå värdefull bröstmjölk så länge jag orkar hålla på, och så försöker jag samtidigt få honom att vilja suga från bröstet så mycket som möjligt. Han har helt sluppit pinan med att ständigt vara hungrig, som hans stackars storasyster råkade ut för plus oupptäckt mjölkintolerans. Det är hemskt att inte kunna få sin bebis att må bra, så jag gör allt för att inte hamna där även denna gång.

    Men - Gabriel är extremt nyfiken i vakenperioderna och det är urhäftigt att se. Han har värsta tjurnacken också och är väldigt stadig redan nu, plus jättestarka benmuskler, så det märks resultat av hans ivriga tränande i magen!

    Mitt insulinbehov sjönk radikalt direkt efter att han var ute. Före kejsarsnittet tog jag totalt ca 28IE Humalog per dag, och 10+8 IE Lantus. Direkt efter snittet kräktes jag och kunde inte äta så då fick jag glukosdropp. Dagen efter åt jag, om än mindre portioner än vanligt. Tog jag inget Lantus alls på morgonen utan endast totalt 7IE Humalog på dagen, och sedan 4IE Lantus på kvällen. Idag är ransonen 5+4+5IE Humalog, totalt 14IE, och Lantus 8+6IE. Och då ska jag tillägga att jag äter massor av mat nu, och ständigt ligger mellan 3 och 7 i blodsocker! Innan jag blev gravid tog jag 8+6+5IE Humalog och 10+8IE Lantus.

  • Skogsrå

    Håller med Fiyali i vilka problem som är vanliga för barn till diabetesmammor, något annat har inte jag heller hört.

  • Skogsrå

    Tjohoo, din igångsättningsberättelse är ju också väldigt lik min... Blä. Superbra att ni "får" köra flaska nu. Barnens hälsa måste ju faktiskt gå först, oavsett principer om ditt och datt hos diverse barnmorskor m fl.

    Det tycker jag är ett viktigt tips till alla förstagångsföräldrar förresten: det är faktiskt DU/NI som är föräldrar som bestämmer hur ni vill ha det. Inga barnmorskor i världen har rätt att ta över hur ditt barn ska tas om hand (om det inte blir direkt vanvårdat, förstås).

    Jag har hyrt en amningspump på BB och tycker det är superbra! Då får bebisen bröstmjölk, och jag får amningshormoner så att jag inte mår så dåligt av att aldrig får sova. Men det blir inte så billigt i längden förstås.

    Här är det fantastiskt för det mesta. Har fått en riktig gosbebis som allra helst vill bli buren, jämt, men det trivs jag rätt bra med som förälder också. Åtminstone så länge vi är två som är hemma och kan turas om - sen blir det kanske lite värre! Det är så skönt att verkligen njuta, njuta på ett annat sätt än jag gjorde första gången.

    Håll ut ni som väntar!

  • Skogsrå

    Wille, det funkar precis som sist med snittet = bra läkning och inget tydligt ont alls förutom de två första nätterna på BB. Jag var lite orolig för att läkningsprocessen skulle bli värre, många har sagt att det kan bli det andra gången. Antar att det är viktigt att blodsockret är på någorlunda bra nivå, men så är det ju också nästan jämt utan att jag behöver anstränga mig...
    Att lyfta syskon är det inget tal om då hon väger 19 kg. Men hon klarar sig bra på egen hand, enda gångerna det behövs lyft är i och ur bilen eller i sängen på kvällen om hon somnat i "fel" säng, och då får pappa rycka in.

  • Skogsrå

    Grattis Fridlyst. härligt att det blev en så bra förlossning och en frisk bebis också såklart! {#lang_emotions_smile}

  • Skogsrå

    Fiyali, jag känner igen mig rätt mycket i din beskrivning av dina tankar inför den kommande förlossningen. Kräv att få ett stödsamtal omgående tycker jag! Vet att man inte orkar hur mkt som helst med gravidhormoner och allt, men försök orka för det är (nästan) garanterat värt det. Jag kände mig mycket, mycket lugnare efter genomfört Aurorasamtal.
    Bra att du får träffa narkosläkare i alla fall!

  • Skogsrå

    Håller tummarna för er som har förlossningen på G snart, och så lite pepping till er som kämpar på med värden och annat!

    Är det någon som vet om det finns någon aktuell Kläckta diabetiker-tråd? Hittar ingen, den gamla verkar ha gått ut i slutet av januari. Det är kul att höra hur det går för er här, men problemen i vardagen är inte längre riktigt desamma.

  • Skogsrå

    Skrutt: jag har blivit igångsatt en gång i vecka 38 och det var tal om samma sak nu i januari. Första gången var kroppen omogen och jag öppnade mig aldrig mer än 4 cm trots att de använde "alla" metoder för att få igång förlossningen. Andra gången var jag fysiskt i samma läge, och då sa de att de inte ville göra en igångsättning igen eftersom de inte kunde fresta på livmodern lika mycket när jag blivit snittad en gång. Det låter logiskt för mig, men något sådant borde väl inte gälla efter vaginala förlossningar - eller? Nån annan som har mer kött på benen?

  • Skogsrå

    Ja, jag gick på specialistmödravården på Danderyd. Jag blev iofs inte igångsatt för att barnet var för stort utan för att jag hade hepatos. Men vad jag har hört om "för stora" barn finns det risk för att moderkakan lägger ner, och därför vill man inte vänta alltför länge med att få ut barnet. Annars antar jag att du tänker rätt!
    Men - ta en rejäl diskussion med dem om hur de tänker, tycker jag. Håller tummarna för att du kan få föda vaginalt igen när du verkligen vill det!

  • Skogsrå

    Sinnika, håller med Fiyali, de manliga läkare som undersökt mig under mina graviditeter har varit mycket mer varsamma än kvinnliga som bökat runt lite hursomhelst. Men jag förstår vad du menar. Lycka till imorgon!

    Är det någon som finns här men ännu inte är gravid, och har behov av lite tester? Jag hittade ett litet överblivet lager med 2 graviditetstester och 6 ägglossningstester som jag kan skänka bort till någon som behöver. Alla är från Testlagret och går ut i jan 2011. Inboxa mig och skriv namn och adress så kan jag skicka dem.

Svar på tråden Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare