Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Tack för stödet Rara, och ja det är verkligen diskriminerande hur vi ensamstående behandlas. Hade jag vetat hur svårt det skulle bli med allt kanske jag skulle ha funderat en extra gång innan jag lämnade mitt förhållande enbart för att jag inte ville vänta med barn..för vänta är ju det enda man gör nu. Väntar på utslag på äl-test, resultat av vul och BIM. Men som sagt struntade jag i att försöka denna månad, då jag personligen tror att chanserna är minimala om man har äl på fel sida. Och jag blir ju alltid så jäkla skengravid, så man hoppas ju ändå :/

Är det någon av er som känner till en gay-och singelvänlig gynekolog i Sthlm? Som kanske kan tänka sig att översätta danska recept inför ivf..jag undersöker alla möjligheter nu.

Kram

acinna: Jag tänker på dig och hoppas verkligen att det sitter rätt den här gången, att du har känningar där X:et satt är i sig inget konstigt om du är gravid, jag har ont vid varje äl nu och kan tänka mig att det skulle kännas ännu mer om livmodern växte. Men jag förstod inte riktigt, ska du få göra vul ikväll? Om inte så måste du åka in akut - för trots att det säkert är en helt ofarlig värk så kan det även vara ett X. Jag hade inte ont under de ca 9 veckor som mitt foster satt fast i äggledaren, jag kände bara att det stramade och att någonting "satt där", men jag åkte in akut i alla fall eftersom jag hade läst på FL om utomkveds och ställt min egen diagnos. Jag bemöttes med stor skepsis eftersom jag inte hade ont, men jag hade ju rätt.. Och eftersom jag var gravid och sa att jag hade stramningar i ljumsken var de skyldiga att göra vul, att jag fick vänta i över 3 timmar är en annan sak. Då såg de ingenting men följde mig tursamt nog med blodprov och ringde efter någon vecka in mig till sjukhuset.
Jag fick ju cellgift till en början (vilket inte hjälpte), och kände mig inte särskilt dålig under de dagar som gick tills äggledaren sprack - men då däremot gjorde det djävulskt ont. Min poäng är att, trots att vårdpersonalen inte verkar veta det, behöver det faktiskt inte göra särskilt ont att ha X innan äggledaren spricker, och därför måste de undersöka dig. Hur lång tid det tar innan man dör av de inre blödningarna är nog beroende på hur mkt man blöder - själv låg jag på operationsbordet 20 min efter att äggledaren sprack, då hade jag ett hb (blodvärde) på 60, man ska minst ha 120 och jag var nästan medvetslös och hade blå naglar..alltså inte långt ifrån döden. Det kan du hälsa de idioter som inte tar dig på allvar. Fan vad arg jag blir.
Men gumman, det är säkert ingen fara med din graviditet, jag håller verkligen tummarna.

I övrigt vill jag tacka alla gulliga som inboxar mig med tips och råd, ni är mina hjältinnor :)

Sunflower: Jag tror inte att jag får utredas som singel, tror att min gynekolog tycker att det är ett gränsfall att han skrev ut pergotime åt mig. :/

Mmmbop: Jag fick också missfall någon vecka innan X:et konstaterades, många blöder när de har X - men eftersom jag dels har (hade) anlag för tvillingar och blödde ut stora klumpar tolkade jag det som ett missfall. Att jag alltså hade två foster från början. Att du har ömma bröst är inte konstigt efter ett MF, det tar ett tag innan hormonerna försvinner - att du har ont på vänster sida är däremot lite mer oroande. Det kan ju vara efterdyningar efter MF, men går det inte över snart borde du åka in akut och be om VUL och be dem ta hcg-prov för att kunna följa upp om det var ett missfall eller ett eventuellt utomkveds.
Innan äggledaren sprack kände jag inte så mkt, men tidigare samma dag fick jag ta värktabletter eftersom det kändes som väldigt kraftig ägglossning ungefär. Men värktabletterna hjälpte och jag kände inget mer förrän jag fick helt galet ont när den sprack - en värk som strålade upp i axeln.

Tack för tipset, men har nog redan hittat en singel- och gayvänlig gyn :) Jag hoppas verkligen att eländet ska vara över nu för din del, vi kanske ses på Storkkliniken framöver (om jag nu någonsing får äl på rätt sida, annars är det ivf som gäller för mig).

Mmmbop igen: jag var i vecka 9 tror jag när äggledaren sprack, men den kan spricka tidigare för vissa..

Mmmbop: Tycker att du ska åka in faktiskt, har de inte sett något i livmodern kan det vara ett missfall men även ett X. Jag fick först höra att jag hade fått missfall, men då hade jag inte heller knappt blödit något. Men när jag började störtblöda ca en vecka senare antog jag att det var missfallet.

LillaFrugan: Jag har lite svårt att minnas exakt hur det var, men först fick jag som sagt höra att det antingen var missfall eller för tidigt i grav för att se något i livmodern, var då ca i v.6. Fick återbesök ca en vecka senare, hade då börjat blöda lite brunt. Då såg man inte heller något och sa att det sannorlikt var missfall men att det eventuellt även kunde vara X. Då började de följa mig med blodprov. Strax därefter kom störtblödningen och jag kände en lättnad att det var över och jobbade och levde som vanligt efter det. Fick sedan, ca en vecka senare, ett samtal från läkaren som sa att jag måste åka in till sjukhuset fort. Mitt hcg hade ökat till 5000 från 1600. Då såg man för första gången fostret i äggledaren vid vul, den var stor som en köttbulle och hade tickande hjärta... Jag fick cellgift på en gång och skickades hem. Fyra dagar senare sprack äggledaren.

LillaFrugan: ja jag blev alldeles kall när hon sa "och här är hjärtat som tickar", fräste ifrån och sa att jag inte vill höra sådant, började gråta och mådde verkligen skit. Hon insåg nog sin miss och verkade lite skamsen sen. När jag 30  minuter fick injektionen tänkte jag: nu dödar jag min bebis..

InaV: jag fick mitt utomkveds i somras, opererades 31/7. Det blev en stor operation där de öppnade upp hela buken pga de stora skadorna och att jag höll på att förblöda. så min återhämtning efteråt var riktigt jobbig. Jag låg inne en vecka, hade jätteont och åt starka värktabletter ytterligare 2-3 veckor. Sedan avtog smärtorna men det ömmar fortfarande lite om man trycker på ärret, det stramar på magen när jag ligger på mage och skinnet töjs (huden är inte lika elastisk pga kejsarsnittärret), jag har fått lite känselbortfall ovanför ärret pga att de skar av nerver och muskler (men det kommer nog inte vara permanent). Men det som påminner mest om det som hänt nu är att jag får mkt mer känningar vid äl och min menscykel har blivit lite knasig. Känslosmässigt mådde jag skit i en månad, sedan har det gått upp och ned - vissa dagar förbannar jag min otur och känner att allt är hopplöst, andra dagar ger jag mig f-n på att fortsätta kämpa. Många blir gravida relativt lätt efter ett X, förutsatt att man har normal äl, jag har tyvärr endast äl från fel äggstock varje månad och har svårare att lyckas. Men det är nog ingenting som hänger ihop med mitt X. Om du läser igenom tråden så kan du se att flera har blivit gravida/är gravida efter X:et, så dina chanser är nog också goda :)

Mmmbop: Ja jag går hos en privat gynekolog, dessvärre är han också fullbokad för jämnan eftersom han har gått ned i arbetstid, så ibland får jag remiss för att göra vul på Sophiahemmet, brukar höra av mig när jag får mens - ibland kan han ta emot mig runt äl och ibland får jag remiss som sagt. Vet inte om han tar emot nya patienter.  Du kan ju ringa runt till privata gynekologer och höra om de har avtal med försäkringskassan, då betalar man inte så mkt och högkostnadskort gäller. Jag har på ett år fått äl på höger sida en gång (som jag sett genom vul, har kollat ca 10 av 12 mån) - då hade jag både på vänster och höger samtidigt = anlag för tvillingar. Det var ju inget jag tänkte sörskilt mkt på när jag hade båda äggledarna, men nu är ju situationen annorlunda och jag kommer nog få göra ivf. Det får jag ju inte göra i Sverige som sagt, så jag funderar på Copenhagen fertility center, de är relativt "billiga", kostar ca 30 000 kr exkl mediciner - som går loss på ytterligare 20 000 kr om man inte hittar en snäll läkare som vill översätta recepten.

Trist att du har PCO, fick du pergotime innan du inseminerade sist?

LillaFrugan: nej något sådant har jag inte fått. Vad konstigt..det är väl inget olagligt eller olämpligt vi har pratat om?

acinna: GRATTIS!!

Mmmbop: Nej 17500 DKK är inte hela summan, man får betala 900 för donatorssäd, sedan 2500 för nedfrysning av de embryon som blivit över = ca 27 000 svenska kronor. Om man sedan vill göra ett frysförsök betalar man 4000 DKK för upptining. I Sverige ingår ju även FET = frozen embryo transfer, men inte i Danmark tydligen.
Konstigt att du inte fått pergo, vad då inte hjälper normalviktiga PCO:are?? Det är väl många som blivit hjälpta oavsett hur mkt/lite de väger, däremot kan ju övervikt förvärra PCO har jag förstått det som. Tom. jag som inte har PCO har fått pergo utskrivet för att se om höger äggstock kan vakna till liv! Jag kanske får "för många" äggblåsor av hormonerna eftersom jag har normal äl själv, men om det bara kommer ett litet ägg i höger äggstock är ju mitt problem löst. Byt gyn om hon inte vill skriva ut medicin åt dig. Annars finns det att beställa över nätet på goldpharma, exakt kopia av pergo men tillverkat av ett annat läkemedelsbolag utomlands. De som tillverkar pergo i Sverige har ensamrätt på försäljningen, därför säljs inte konkurerande märken på apoteket. Det finns en tråd på FL om detta, många som har beställt och är nöjda, jag vill varken råda eller avråda dig till detta men du kan ju läsa om det om du vill. Pergo är för övrigt slut på alla apotek nu, varför många väljer denna lösning.