Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Håller med om att 5 försök inte känns fort... Efter att jag hade utomkveds läste jag på flera ställen om folk som blivit gravida igen 3 månader efteråt och då kändes det JÄTTELÄNGE. Jag visste inte hur jag skulle så ut att vänta ens en vecka till kändes det som. Men jag ställde in mig på 3 månader ändå och nu har det gått 4... Hade också någon idé om att innan jul MÅSTE jag vara gravid, det är ju långt dit. Och nu är det inte så långt längre. Så skulle det gå på femte försöket nu skulle jag ju vara glad och det kanske skulle kännas som om det gått fort, men fem gånger känns LÅNGT när man har det framför sig. Så jag förstår verkligen hur du känner :( Har också mått psykiskt dåligt över detta, eller gör fortfarande, men kan jobba som vanligt. Har mycket ångest på kvällar och nätter som håller mig vaken ibland dock. 

Tråkigt att ni kommer missa äl! Alla försök känns ju viktiga. Hur länge är ni ifrån varandra? Kan det gå att försöka ha sex precis innan ni skiljs åt och hoppas att spermierna lever tills äl? Håller tummarna iaf!

Jag har samma mål som dig och jag håller tummarna för oss! :) hoppas det kommer gå bra för er på detta försök! Vi kan väl försöka uppdatera varandra och peppa varandra i denna X-dvala.

Är du orolig för att det ska bli utomkveds igen? För visst hade du en ledare kvar?

För oss så sluta jag med piller i feb, blev gravid i juli och då hade vi sex 2-3 dagar innan ÄL enligt NC. Så får väl hoppas att det kan gå så denna gång med.

Jag vill jättegärna att du uppdaterar hur det går för dig:)

Jag växlar mellan att bara anta att det kommer gå bra nästa gång (är mer orolig att inte bli gravid alls) och att fundera på anledningen till varför det blev X och vad det betyder för nästa gång. Precis, jag har vänstra äggledaren kvar. Jag funderar mycket på att jag ju har haft klamydia och om det kan vara anledningen. En gång hade jag vad jag trodde var urinvägsinfektion men läkaren hittade inget i urinprovet men jag fick antibiotika ändå och det blev bättre. Antar att det skulle ha kunnat vara infektion i äggledarna. Så ja, lite orolig är jag men av någon anledning tror jag lite naivt att det ska gå bra också. Men från början trodde jag aldrig att jag skulle råka ut för X öht men det hände ju... Är du orolig?

Håller tummarna! 2-3 dagar innan kan ju absolut gå! :) Vi har försökt ungefär lika lång tid ser jag! Vi började i mars men jag åt inga p-piller innan så kroppen var i fas direkt. Blev gravid i maj dock så ganska snabbt. Opererades i juni och började försöka igen i slutet av juli tror jag.

Hej tjejer.

Tänk att jag inte sett den här tråden fören nu. Trist...

Ska försöka berätt kort om mig. Resten kan ni om ni vill läsa på min blogg.

Försökt att få barn sedan 2009. 5 år med IVF. I somras plusade vi för första gången med ett donerat ägg befruktat med min mans simmare. behöver nog inte förklara hur lyckliga vi var.

I vecka 8 smäller det bokstavligt talat till i buken på mig. Smärtan är vidrig. Jag svettas och är svimfärdig. Magen sväller upp.

Jag opereras akut för ett X.

Det är ett kaos i buken. Minns ultraljudsbilderna innan. Vätska överallt (blod) och mitt i allt ett grässtrå som flyter runt. Det var äggledaren. Och en puls. Fruktansvärt.

När jag vaknar får jag veta att det var blod fulla buken. Äggledaren hade brustit.

Dessutom var den andra äggledaren sedan tidigare totalt missbildad. Nått som heter säcktuba. Så även den togs bort.

Vårt liv pausades där och då. Fy hur jag mådde.

Några här undrar om hcg och blödningar mm.

Jag blödde väldigt lite efter detta vaginalt. Som en vanlig mens efteg nägra dagar slemhinnan skall ju ut. Mitt hcg var på op dagen 48.000. Två veckor senare testade jag negativt.

Fick normal mens 3 veckor senare och därefter var 28e dag.

I fredags plussade vi igen efter en frysåterföring. För att i måndags få ett dalande hcg. En kemisk graviditet.

Satans skit...

Mina läkare har förklarat att ofta uppkommer x pga sammanväxningar, infektioner eller någon typ av störning. Ett X vid provrörsbefruktning är dessutom extremt omvanligt.

Men. Vi torkar våra tårar och ger inte upp.

Kram till er alla

Jag vill jättegärna att du uppdaterar hur det går för dig:)

Jag växlar mellan att bara anta att det kommer gå bra nästa gång (är mer orolig att inte bli gravid alls) och att fundera på anledningen till varför det blev X och vad det betyder för nästa gång. Precis, jag har vänstra äggledaren kvar. Jag funderar mycket på att jag ju har haft klamydia och om det kan vara anledningen. En gång hade jag vad jag trodde var urinvägsinfektion men läkaren hittade inget i urinprovet men jag fick antibiotika ändå och det blev bättre. Antar att det skulle ha kunnat vara infektion i äggledarna. Så ja, lite orolig är jag men av någon anledning tror jag lite naivt att det ska gå bra också. Men från början trodde jag aldrig att jag skulle råka ut för X öht men det hände ju... Är du orolig?

Håller tummarna! 2-3 dagar innan kan ju absolut gå! :) Vi har försökt ungefär lika lång tid ser jag! Vi började i mars men jag åt inga p-piller innan så kroppen var i fas direkt. Blev gravid i maj dock så ganska snabbt. Opererades i juni och började försöka igen i slutet av juli tror jag.

Hej Hedblomster! Hur går det för dig?

Jag måste få dela min glädje & oro, jag fick ett plus idag, tidigt såklart V4.. & nu är jag dö orolig, ska försöka få tag i Kvinnokliniken för ultraljud för att se så det ligger rätt. Jag vågar inte vara glad förrän dess. Min sambo är inte hemma (kommer hem på onsdagkväll) så jag hoppas jag får en tid för UL på torsdag för jag vill berätta för honom live inte via telefon.

Det gick alltså på andra försöket (första försökte vi inte ens pga att jag inte visste när ÄL var), känner mig lättad, glad men aj så orolig..

Kram

Wow! Grattis!!! Håller verkligen tummarna för dig! Det är ju större chans att det sitter rätt än att det inte gör det:) Vilken lycka! Uppdatera när du vet mer:)

Här går det inte så bra. Är på femte försöket efter utomkveds nu.

Kram <3