30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

Hej i tråden,

Har haft fullt upp då min svåger gift sig i helgen och vi har hjälpt till en hel del plus haft släkten på besök. Det var både roligt och jobbigt. Många tal om att det vore ok med utökning av familjen så där till nästa sommar. Även om det inte var riktat till oss så tyckte jag det var jobbigt, sen var det en 4 månaders liten sötnos där som gjorde att det skar i hjärtat en smula.

Jag känner att jag inte är på topp, energin räcker inte riktigt till och i dag har jag spenderat hela dagen på soffan halvsovandes eller sovandes. Det är tur att jag får det iaf.

På onsdag är det dags för läkarbesöket. Jag börjar bli lite nervös. Tänk om det är något fel på någon av våra kromosomer, tänk om vi bär på någon mutation som helt sätter stopp för allt?

Ledsen att mensen har dykt upp SoB.

Hur blir det NN, ska ni testa inseminering denna månad?

Kramar till alla

Tack MCT! Jo, jag vet att det är ovanligt att det är något fel och att man med PGD kan plocka ut friska embryon förutsatt att man känner till mutationen men det tar lååång tid och jag är så less på att vänta.
Jag antar att jag helt enkelt inte ska gå händelserna i förväg utan vänta tills i morgon och se.

Hur är det med dig och de små? Jag hoppas att ni växer så det knakar alla tre.

Hej igen

NN, jag är sjukskriven till den 8:e. Jo, jag känner till KBT så till vida att min svägerska har gått en hel del i sån terapi och att jag haft vänner som läst till kognitiva beteendevetare men rent praktiskt så blir det något nytt.

För tillfället så är vi de enda intressenterna på huset (jag hoppas att det fortsätter så) så det är mer att hon ska acceptera vårt bud. Det har varit alldeles för överprisat.

Nikki, bra att du får sköldkörteln kollad iaf. Jag håller tummarna för er.

Pimpinellan, läser du någonsin tråden? Hur är det med dig?

Pimpinellan: Missade ditt inlägg: Jäkla skit också. 6 år är en evighet. Hoppas att det vänder snart! *Kram*

MCT:  *Vink, vink*

MCT: Låter nästan mer som kognitiv terapi än KBT måste jag säga. Så mycket bättre...

Hej i tråden,

Var bara tvungen att få skriva av mig lite. Jag har säkert nämnt tidigare att kollegan som jag delar kontor med är gravid. Jobbigt så klart, men fram tills nu har hon iallafall haft hyfs nog att inte påtvinga mig en massa info om sin graviditet. Hon vet vad jag har varit med om så hon har tagit mycket hänsyn även om hon aldrig direkt prata med mig om det. Så nu helt plötsligt så har hon börjat att komma med en massa kommentarer om graviditeten och om barn. Det är bara vi två i  kontoret och det är inte stort så det går inte direkt att ignorera. Jag vill gärna vara glad för henne och jag har känt att jag till viss del också klarat av det tills nu men jag orkar inte med att sitta och prata om graviditeter och barn. Min strategi just nu är att bara svara kort och hoppas att hon ska fatta hinten. Det har också blivit jobbigare eftersom hennes graviditet nu är offentlig och då kommer det helt plötsligt in andra i kontoret och ska prata med henne om just detta. Jag som helst vill undvika att tänka på graviditeter och barn.
Jag var bara tvungen att få skriva av mig lite frustration.

Hoppas att det är väl med er.

Och själv sitter jag här helt skräckslagen,jag blev nämligen gravid detta försök,men om jag fortfarande är det och i så fall hur länge det får fortgå återstår att se. Har inte testat,men jag är aldrig sen och har lite symtom så gravid är jag/var jag. Stenkoll på äl! Chockad trots att jag rent teoretiskt vet att oskyddat sex kan leda till graviditet,men vid min ålder och med min historik trodde jag faktiskt inte det skulle ske igen. Vågar knappt gå på toa,igår var jag 100% säker på att mensen kommit,men inte en droppe. Ska avvakta till imorron om jag inte blöder idag och ringa läkaren. Men jag tror inte jag hinner så långt,hann jag inte sist ju...
Inga grattis tack,men en liten tumme!

Tack! Det är så knäppt,andra skulle ju jublat,men inte efter 6 m.f och vid min ålder och alla år vi försökt. Jag önskar jag mådde illa,såna graviditeter är väl i regel säkrare? Har aldrig mått illa.

Ett dygn till...

Åt helvete igen... VARFÖR!? Om det ändå blev bara vanlig mens av det,nu vet man ju att det hann bli nåt. Helvete också,hur ska man orka!? 8 månader gravid måste vara den värsta tortyr man kan gå igenom. Och precis innan jag fyller år och innan jul... Drömde om missfall,sov oroligt och vaknade och blödde. Inte störtflod än,men den kommer ju... Finns egentligen ingen mening forsätta med hemmaförsöken,mina ägg är ju usla. Måste boka klinik,det här går ju inte... Ikväll köper jag nåt gott och moffar hela kvällen. Ska på julmarknad också idag,hade redan bestämt och det brukar vara jättekul så jag går ändå. Orkar inte gråta hela dagen,orkar inte tänka. Om jag börjar tänka bryter jag ihop så mycket att jag aldrig reser mig igen...

Inte ens en dag fick jag bara känna glädje. I går kom blod och det fortsätter idag, inte färskt dock. Jag tror snart inte att jag orkar mer. Har tagit ledigt från jobbet

Tack för tummarna men det gick inte denna gång heller.

Tack.
Det känns hopplöst. Vår läkare tror att ivf ska vara lösningen, att kunna välja ut ägg som delar sig och ser friska ut. Jag är skeptisk, men är villig att ge det en sista chans.
Vi har redan nått botten så det kan inte bli värre.

Nu börjar nojjandet på riktigt... v. 6... några små bruna flytningar... Hmm, jaa... varför skulle det gå den här gången, när det har skitit sig tidigare? Man är väl lite skadad kan jag tänka :(

VUL 9/1... Det är väl bara små flytningar... tänker jag mig. Men läskigt är det (försöker att hålla huvudet kallt...) - har ju tyvärr inga positiva erfarenheter av graviditeter så här långt. Alla skriver alltid att "jodå, det är vanligt med små bruna flytningar och det gick bra för mig, bla, bla, bla... men... usch fy sjutton, varför kan man inte bara spola fram tiden till typ v. 18 eller nåt? Tack för pepp i alla fall - det behövs! Gott nytt år!

Pimpinellan, jobbigt när kroppen krånglar och när livet i övrigt också är tungt. Hoppas ni får en ljusare vår och kan komma igång med FET el EA.

Jag själv är just nu rätt stabil och känner mig lugn. Vi är mitt uppe i vårt första ivf.

Du har rätt i att två personer inte gör mågon tråd. Har du något tips på någon annan bra mf-tråd med lite mer liv i?