För oss som ska föda i vår/sommar och vill förbereda oss på en förlossning utan medicinsk smärtlindring

Hej alla! Det här är en jättebra tråd. Känns bra att läsa era tankar och erfarenheter. Undrar om det är någon här som testat/tänkt på/hört talas om att sjunga, eller jag vet inte hur jag ska översätta det från tyska, 'tönen'? Det är jättevanligt i Tyskland, tydligen, att följa värkarna med ett aaaaaAAAAaaaaa eller mmmmMMMMmmmm. BM kan hjälpa till och sjunga med. I den tyska förlossningsbok jag läst står det t o m att man ska åka in/ringa BM när man känner 'behov av att sjunga med värken med ett öppet AAAAA', inget om så-och-så många sekunder och minuter. Kanske hjälper det att, som Mandragora var inne på, att hänga med i värktoppar och dalar? Partnern kan ju även hjälpa till och vara delaktig i detta.

Hej!Har bara läst TS. Jag har fött ett barn, hade ingen medicinsk smärtlindring. Jag kanske har ett ganska ointressant råd om man vill förbereda sig men för mig så fungerade det som redan hände i kroppen, allt var så starkt att det var bara att hänga med . Det enda vi jobbade på, mannen och jag, var att hålla panna och mun avslappnade och komma ihåg ATT andas, inte jättemycket HUR mer än att försöka hålla ansiktet avslappnat. För mig hjälpte det. Jag hade en väldigt intensiv fl med värkar utan paus under ett par timmar men tiden försvann och det upplevdes som om allt gick fortare än det gjorde. Det jag också fick stor hjälp av var att krama makens hand och att en snäll uska baddade mitt ansikte med handdukar doppade i svalt vatten, det var alldeles underbart skönt. Lycka till allihop, för er som ska föda för första gången - GRATTIS, det är så häftigt härligt underbart!!

Southern BelleVad jag förstår så är du doula? Du verkar kunnig inom detta (kollade din blogg också ) så får fråga dig - om man inte är rädd för förlossningssmärtan utan accepterar den och arbetar med den..kan man väl göra stor skillnad? Är förlossningssmärta någonsin farlig/negativ eller kan man HELT släppa tanken på fara i samband med förlossningssmärtan? (Den vetskapen hade nämligen fått i alla fall mig att känna en enorm trygghet)

Vad glad jag är över den här positiva tråden! Trots att det bara är en vecka kvar till BF känner jag mig lugn. Jag är ganska inställd på att förlossningen lär ske några dagar efter BF-datumet och att jag kommer att känna mig himla trygg när det väl är dags.Jag har en fråga till er, om det finns några vill säga, som har upplevt OERHÖRDA SMÄRTOR i samband med andra saker (alltså inte i samband med förlossningar). Går det att jämföra? Hur uppfattade ni känslorna under förlossningen?Som liten drabbades jag nämligen av blindtarmsinflammation och så småningom brast den. Jag hade infernaliska smärtor i kroppen som växte och växte och upplevelsen pågick under ett dygn ungefär. Där fanns ingen chans till återhämtning. Där fanns heller ingen förståelse inför vad som hände och därmed spände jag mig ännu mera. Jag var livrädd. Alltså har det blivit som så att jag genom dyktekniken och kunskapen om förlossningen liksom jämför dessa två med varandra. Självklart är det helt olika smärtor och händelser men ändå. Jag är ganska säker på att jag inte kommer att tro att jag skall gå sönder eller dö på grund av vad som sker när jag föder barn oavsett hur det kommer att kännas.

Om du menar mig så är det ju ändå 5 månader kvar Southern BelleTack för alla superbra tips!!Jag tror att min kille kommer vara världens bästa stöd. Han har full förståelse för att jag vill föda utan medicinsk smärtlindring och han har en fantastisk förmåga att "känna av" och ta bort smärta från mig, fysisk såväl som psykisk.

Jag tänkte ge ett tips till!Under profylaxkursen och på mvc-kursen fick vi lära oss att när man krystar så ska man inte skrika för då släpper man ut kraften genom munnen. Använd det tänket konstruktivt! När jag inte fick krysta - för att det gick fort och av sig självt, mina reflexer var bra och jag skulle slappna av snarare än trycka på - då släppte jag ut all luft och ljudade istället. Och jag tyckte att det funkade utmärkt både för att hålla nere krystandet och för att släppa ur sig en massa känslor som där och då var på sin höjdpunkt. Jag lät verkligen som draken Katla, och det känns både häftigt och nästan lite pinsamt så här i efterhand. Jag är glad att min man som sagt var beredd på det och tyckte att det var jättehäftigt att se min kropp arbeta så; naken och svettig och stönande och vrålande av styrka men inte av rädsla. Nästa gång jag föder barn ska jag släppa ut mer smärta och frustration ur munnen redan i tidigare stadier. Det är som en pysventil! Men vi moderna människor är nog lite återhållsamma tyvärr. Fast det är nog bättre att ljuda något i stil med "möööööö" eller "aaaarrgghh" istället för "aiiii aiiii" för jag tror inte att det är bra att höra sig själv skrija Aj av smärta, det kan nog förstörka känslan. Och tänk på avslappningen, så att inte det inte blir ett forcerat skrik och spänningar av det hela.

Hittade infot, jag skall verkligen se till att gå, kul! kollar almenackan...

Fyller på med lite mer reflektioner...lite blir som stödord men ja, det får bli så...från Gudrun A bok att möta förlossningsmärtan ( som är den BÄSTA!)Om att känna sig utsatt: det blir lite som att man är ett passivt objekt snarare som ett passivt subjkt, och saknar men dialog mister man känslan av delaktighet.Om ma då vill känna sig trygg är det viktigt att bm förmedlar kontroll och ger socialt stöd. Liksom utstrålar kompetens och trygghet.-Att hitta ORSAKEN till det negativa så ma kan gå in i en positivspiral är ju bättre än att blocka symtomen på negativa spiraler.- omdefinera din bild av hotfull smärta, hitta acceptans till allt!- i nuet träning: ta 3-5 värkar så här ta 3-5 så här, och KÄNN exakt hur det känns och hur du reagerar på saker, andning. fokusera på det. känn smärtan och se  den men fokusera inte bara på den, då blir den central. Var inte alert på smärtindikationer och reagera inte med annat än avspänning. Jämnför inte, lägg ingen värdering/känsla i det. tänk inte på framtiden. fokusera på pausen.- skriv upp vad du vill på en lista och vad du inte vill på en, stryk sedan över det du INTE kan påverka själv, och släpp det.- tänk över när känner jag mig panikslagen? hur brukar jag hantera det hur skal jag göra för att det skall lindras? Obs du behöver inte jobba i det gamla, utan ändra på det som kommer, (KBT)tänk på när du är glad/lycklig, hur är du då, vad kan få dig att hitta dit igen?- om din g:a fl spökar, och du inte kan släppa, ladda om den med förlåtelse och föklaringar som tar bort skuld och 'ägande. ge dig nya minnen, jag klarade just det iaf fokusera på det goda. Förståelse, acceptans och tolerans.-glöm inte att avintellektuallisera smärtan, låt inte det bli ett forskningsobjekt, din kropp.-kontroll delas upp i många grenar, men bla. omgivningskontroll, känslokontroll, personkontroll m.m vilke är din gren? (min är omgivning och person)-positiv tänkande ger positiva känslor, våga tro att det kommer gå bra, det hjälper, >40% är mental placebo. Det finns nocebo med och den kan vara så stark att den gör faktisk verksam medicin som förlorar effekten pga mental misstro.!!!-rädsla+ smärta= överjävligt, smärta+orädsla=POWER! från Cayenne- fl pall, helt max 30 min. för att inte svullna.-för mig hjälper tanken att jag måste vara lugn och avslappnad annars mår bebin inte bra, h*n behöver min styrka, så om inte annat så gör ajg det för bebin.-hitta styrka i motgångar och se en mening med allt.- insikt i våra begränsningar ger oss verktyg att utmana/puscha dem!YOGAN:ta chansen att öka din kroppsmedvetenhet= mindfullnessträning, se obalanser (jag upptäckte att jag var sned och olika stark)Lär dig kropps/energibesparing, ta i på "lat-sätt" avlasta osv.uthållighetsträningMINDFULLNESS:se och studera händelser och upplevelser, psykiska/fysiska utan värdringar och stora reaktioner i fl arbetet. låt ögonen och *lyssnandet få plats och ha närvaro i varje rörelse, tanke och ge tillåtelse till känslor men reagera inte. se inte på nuet som en del av framtiden, nuet påverkas inte.   Ja det var dagens skörd...