För oss som ska föda i vår/sommar och vill förbereda oss på en förlossning utan medicinsk smärtlindring

Hej!

Har bara läst TS. Jag har fött ett barn, hade ingen medicinsk smärtlindring. Jag kanske har ett ganska ointressant råd om man vill förbereda sig men för mig så fungerade det som redan hände i kroppen, allt var så starkt att det var bara att hänga med . Det enda vi jobbade på, mannen och jag, var att hålla panna och mun avslappnade och komma ihåg ATT andas, inte jättemycket HUR mer än att försöka hålla ansiktet avslappnat. För mig hjälpte det. Jag hade en väldigt intensiv fl med värkar utan paus under ett par timmar men tiden försvann och det upplevdes som om allt gick fortare än det gjorde. 

Det jag också fick stor hjälp av var att krama makens hand och att en snäll uska baddade mitt ansikte med handdukar doppade i svalt vatten, det var alldeles underbart skönt.

Lycka till allihop, för er som ska föda för första gången - GRATTIS, det är så häftigt härligt underbart!!

Kom på en sak till, vår föräldrautbildning på MVC var toppen, en fantastisk BM som verkligen inte dömde om man inte ville ha medicinsk smärtlindring, intressanta diskussioner och då fler av oss inte ville ha medicinsk smärtlindring ändrade vi inriktning lite vid något tillfälle och pratade bara om alternativa sätt att föda, några hade gått profylaxkurs och fick prata om det etc...ja, jättefint!

Dessutom kom jag på att jag faktiskt tog lustgas efter att min lille tjockis kommit ut och jag skulle sys, då fick jag även en bedövande spray och det ångrar jag inte en sekund. Det viktigaste för mig var att få vara med kroppen och allt som sker och framförallt att inte skicka över saker (mediciner) till mitt ofödda barn.

Vad bra !

Men så känner jag också. Jag försökte läsa lite böcker och kolla dvd:er etc men insåg att ingenting kändes helt rätt. Att jag istället för att bli lugn blev lite stressad över att jag inte skulle kunna utföra tekniken rätt när det gällde etc. Blev lugnare när jag bestämde mig för att bara go with the flow. Satte dock ingen prestige i det, berättade när jag kom in (och i mitt brev) att jag inte ville ha något MEN var tydlig med att kan kanske skulle ändra mig, för jag visste ju inte hur det skulle kännas och det gjorde det lättare att inte ta, att veta att jag "fick" men i valde bort inte att jag lovat mig själv att inte göra det vilket kunde leda till att jag blivit besviken på mig själv efteråt i värsta fall.
Jag tyckte att visst var det intensivt och gjorde ont men det var inte så hemskt, det var mycket jobbigare (rent fysiskt ansträngande) än vad det gjorde ont tyckte jag.

...men när sedan bebisen är ute - WOW, finns inget häftigare! 

Blir lite avis att du ska få föda nu, vill göra om det !

Jaså, om 5mån, då kommer jag troligtvis föda bara ett par månader efter dig om allt går bra, är väldigt tidigt ännu