Låt flickor få vara flickor, och pojkar få vara pojkar!

den möjligheten får hon när hon blir gammal nog att uttrycka sin egen smak. Vad finns det för anledning att trycka på henne det NU? (fast nån päls blir det INTE hur gärna hon än vill och då får du tycka att jag är elak)

 Min unge har inte tunikor heller, hon har mest tights och tröjor. Spela roll egentligen, det är ju knappast så att min dotter missar något för att hon inte har klänning eller tunika på sig, eller?

 Leggings är väl tights? Sådana där i bomull?

tunna material håller inte för tuffa lekar utomhus. barn skrapar lättare upp knän i sköra material och därmed uppmuntras de att ta det lugnare. inomhus är det mindre viktigt.

jag håller na inte inlåst i en garderob. Hon kommer blir varse ganska snart om att det finns klänning och rysh.

nja. jag ser ganska ofta uppslagna knän i leggins. Aldrig i jeans eller grövre material.

DrKejs - ja, självklart är det jätteviktigt med närvarande pappor. Synd då att du är emot en av de lösningar som skulle bidra till mer närvarande pappor: kvoterad föräldraförsäkring. Det är lätt att klaga på hur det ser ut, svårare att vara en del av lösningen. Angående lekdiskussionen så tycker mina ungar att det är oändligt mycket lättare att röra sig i mjuka strumpbyxor och leggings och en tunika, än vad det är i hårda "killbyxor" och jeans. Jeans har de bara om vi ska göra något då de inte ska vara fysiska, i övrigt har de mjuka kläder. Jag förstår TS tanke, men jag tycker att hon skjuter lite bredvid målet. Jag tycker inte att man ska undvika så mycket som TS beskriver. Däremot kan man uppmuntra till fysiska lekar lite extra den dagen ungen har klänning på sig. Det är också att kompensera.

DrKejs - ja, självklart är det jätteviktigt med närvarande pappor. Synd då att du är emot en av de lösningar som skulle bidra till mer närvarande pappor: kvoterad föräldraförsäkring. Det är lätt att klaga på hur det ser ut, svårare att vara en del av lösningen. Angående lekdiskussionen så tycker mina ungar att det är oändligt mycket lättare att röra sig i mjuka strumpbyxor och leggings och en tunika, än vad det är i hårda "killbyxor" och jeans. Jeans har de bara om vi ska göra något då de inte ska vara fysiska, i övrigt har de mjuka kläder. Jag förstår TS tanke, men jag tycker att hon skjuter lite bredvid målet. Jag tycker inte att man ska undvika så mycket som TS beskriver. Däremot kan man uppmuntra till fysiska lekar lite extra den dagen ungen har klänning på sig. Det är också att kompensera.

Mmm... men om papporna skulle vara hemma mer från början så skulle de även ta mer ansvar längre fram i barnets liv. Det finns det forskning på serru, men jag är ledsen - jag tänker inte leta fram underlaget klockan två på natten. Poängen är den att om mamman redan från början blir huvudföräldern så fortsätter det så även längre fram. Och om pappan hamnar utanför redan från början så är det lättare för honom att bli en bakgrundsfigur i barnets liv, och i många fall även försvinna helt. Jag vet att du fattar det här. Det är bara så jobbigt med tvingande lösningar, n'est ce pas?

Lillly, jag har kollat igenom dina inlägg, och de argumenten för att klä pojkar och flickor olika du har kommit med i tråden är ungefär 1:pojkar och flickor är ju olika 2: Det finns pojk- och flickavdelningar. Du har inte kommenterat motargumenten att pojkar och flickor faktiskt inte är olika fram till förpuberteten ungefär, förutom just mellan benen, eller utvecklat ditt resonemang kring relevansen för pojk- och flickavdelningar när nu ditt första argument faller platt. Istället har du övergått till att bara tjafsa. Väldigt tråkigt tycker jag. Jag har fö inte sett någon som kan presentera något annat argument för att anledningen att vi klär pojkar och flickor olika beror på kulturella orsaker - och som vi alla vet förändras kulturyttringar hela tiden...

Men om nu kvinnor tar 80% av ledigheten (eg. av föräldrapenningen) så kommer vi alltså aldrig ifrån att kvinnor halkar efter. För att inte tala om att MÄN som är hemma inte straffas likadant. Så det verkar ju inte vara konsekvent.

När jag förhandlade löner som facklig på en ganska stor statlig arbetsplats så fick jag kämpa för detta. Först ville de inte ge något alls för de hade alltid fixat det när föräldern (läs mamman) kom tillbaka och man visste vad h*n skulle jobba med. När vi visade lagen för dem så kunde de ju inte säga emot. Då försökte de med att de som var föräldralediga skulle få medelpåslaget för arbetsplatsen (eftersom föräldrar ofta är i början av karriären så ska deras påslag vara högre än de äldres eftersom man normalt har högre löneutveckling i början man lär sig mer per år än senare i karriären) även det fick vi dem att inse var fel. Det argumentet som visade hur orimligt deras förslag var att om jag är lågpresterande år efter år så ska jag ju inte ha ett högre påslag det året jag är föräldraledig. När det höll med om det så var det ju givet att samma gällde de som presterat över medel tidigare.

Det är så lagen ser ut. Sedan är det individuell lönesättning så om du sedan inte presterar som du ska så lär din fortsatta löneutveckling inte bli lika bra. Roligt att du skrev som du skrev för du är ju mot delad föräldraledighet i en annan tråd. Nu gav du ju just ett argument till varför man inte ska tillåtas vara ledig så länge som hela föräldraledigheten nämligen att man tappar kompetens (vilket ju är dyrt för arbetsgivaren/samhället att åtgärda).