Det var väl det jag trodde.........
Ok jag berättar.
Vi skulle ha lolillaträff. Vi var allihop i en stor grön park och det var sommar. I parken sålde de jättefina klänningar. Du och Jazzan låg på en rutig filt och rökte varsin cigg (??? ). Då kom freddan gåendes. Han var cool och såg ut som en jättekort italienare. Kort som fan, krampig och mörkhårig. HELT tvärtemot hur jag föreställer mig honom. Du blev jättearg och besviken för att han inte hade sagt att han var en liten italienare så du ville inte prata med honom. Sedan åt vi melon och drack någon äcklig drink allihop och jag blev kär i freddan. Då kom det en polishelikopter. Sedan vaknade jag.
Ok detta hände nyss.... Jag kände mig utstirrad här vid datorn så jag vände mig om bara för att upptäcka två jävla byfånar som står INNE I MIN TRÄDGÅRD och stirrar in i vardagsrummet genom kupade händer. Jag höll på att pinka ner mig av skräck. En gubbe och en tant...ni vet sånadär med mössa som sitter ovanför öronen och bergis skulle köpa regnrock till sin terrier om de hade en...
Hur som helst hoppar jag upp, slänger på mig mjukisbyxorna och far ut...Följande konversation äger rum
- Vem är ni och vad i hela fridens namn tror ni att ni sysslar med??
- Va e de po tavlårna?
- Vad det är på tavlorna?? Är det vad ni har att säga om att ni gör olaga intrång och står och stirrar in genom mitt fönster på morgonen? Snälla ni det är inte ok det förstår ni väl?
- *surt* Jamen vi tjenner faktist dom som bodde här innan så vi har rett te å veda vim som bor haur nu å haur ni haur de!!!
- Det spelar ingen som helst roll. JAG bor här nu med mitt barn och min man, jag heter Marion och ni är välkomna att ringa på dörren på framsidan om det är något ni vill veta men min trädgård ger ni fan i att uppehålla er i annars avhyser jag er med våld. Försvinn härifrån omedelbart.
- Jajamen vi har sitt hur har ser ud innan å vi har rett te å veda vim såm flyttar in de måste du begriba
- Marsch pannkaka innan jag hjälper er på traven vuxna människor!!!
Vad är det för fel i huvudet på folk???