Orolig graviditet och inför förlossning

Hej!

Din oro känns verkligen begriplig för mig! Så mycket som kan hända och som du "ska" vara förberedd på...

Det är svårt för mig som förlossningspedagog att komma med en rekommendation kring snitt eller vaginalt - där är det din barmorska och läkare som har det medicinska ansvaret. Knepigt när de säger olika saker...

Min erfarenhet är att om barnen skulle börja födas väldigt tidigt, brukar det nästan automatiskt bli kejsarsnitt eftersom man kan bedöma att det kan finnas en risk att väldigt små barn inte kanske har tillräckligt med krafter för att orka med en vaginal förlossning. Men om barnen verkar må bra och har vuxit till sig fint kanske man gör en annan bedömning.

Om din ork. Finns det en risk för att du inte skulle orka en vaginal förlossning? Även där är det min erfarenhet att vi har fantastiska reserver som vi får hjälp av när det behövs.

Om din oro. Den tycker jag att det är väldigt bra om du tittar närmare på. Vad är det som känns mest skrämmande? Försök fullfölja tanken: Om det skulle hända, vad händer då? Finns det något du kan göra för att minska din rädsla (be om hjälp, träna, söka kunskap...)? Om din oro är stark och kvarstår då skulle jag insistera på att få den hjälp, det stöd du behöver för att få känna dig trygg.

Jag önskar dig lycka till!

Kram
Anna