• milisi

    Junibebisar (sommarbebisar) 2010 i Norrköping del 2

    Här träffas vi som ska bli mammor och pappor under sommaren 2010 och som bor i Norrköping med omnejd. Vi är både först- och omföderskor, en del av oss ganska nya i stan medan andra är rutinerade "Peking"-bor. Vi diskuterar om stort och smått och ibland planerar vi små fika-träffar. Ålder, jobb och intressen spelar ingen roll, vi har en sak gemensamt - ett kommande underverk!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-01-07 16:33
    Här har vi en bf-lista som vi kan fylla på våra presentationer.

    www.familjeliv.se/Forum-11-229/m49810047.html

    När man skriver in sin presentaton, kom ihåg att kopiera föregående inlägg också att vi får en sammanhängande lista.

  • Svar på tråden Junibebisar (sommarbebisar) 2010 i Norrköping del 2
  • wappiz

    Vi fick gå på föräldrautbildning jättetidigt. Tillsammans med de som skulle ha i maj. Berodde på babyboomen. Det var tydligen svårt att få ihop grupperna. Detta var på Lovisamottagningen alltså...

  • Pepparkaksdeg
    Varning: Långt klagobrev. Absolut inget kul alls. Behöver bara skriva av mig lite.

    Jag var  hos BM idag.
    Jag satt där och hulkade i min påse som vanligt,men vägrade faktiskt mätningen av SF mått den här gången. Det gör helt enkelt för ont att lägga sig på britsen.
    Dom får ge mig en spruta morfin om dom ska mäta något mera.
    Hon kollade hjärtljud sittande i rullen iaf.
    Och det lät bra.
    I övrigt så fick jag mitt första sammanbrott där idag.
    Grät och grät och grät och talade om min oro för att inte bli bra sen efter förlossningen.
    Alltså,jag är jävligt bra på att hantera smärta och bita ihop när jag inte mår bra.
    men tanken på bestående men får mig riktigt knäckt!
    Alltså,jag är träningsnarkoman. Jag är den lilla tjejen på 158cm som gör 110kg i djupa knäböj
    Som gladeligen knatar till gymmet kl 5 på morgonen för ett högintensivt konditionspass.
    Bara för att jag vet att om jag gör det så kommer dagen bli så jäkla bra sen.
    Jag kommer vara på ett strålande humör,hantera motgångar bättre. Ha ett enormt tålamod med barnen. Och sova gott sen på natten.
    Och dessutom får jag inte ont i ryggen och andra förslitningsskador som mina arbetskamrater verkar få. Lyfter tungt och ibland inte så himla ergonomiskt mest hela dagarna. Men älskar mitt arbete. För jag får röra på mig och arbeta med människor och det mår jag bra av
    Men hur ser min framtid ut efter detta? Ska jag få nöja mig med stilla vattengympa och ett kontorsjobb då?
    Första 3 mån efter förlossningen vet jag att jag troligtvis är beroende av rullstolen.
    men sen då?
    Tänk om jag alltid kommer behöva ha ont efter fysiks ansträngning,istället för att må bra och få en endorfinkick?
    Fyfasen vad tragiskt,vilken jäkla sorg{#lang_emotions_cry}

    Jag skiter högaktingsfullt i bristingar ,hängbröst och celluliter
    Vilket ni ska veta är en jäkligt stor grej när det gäller mig. För jag har tamejtusan en helt jäkla fantastisk kropp,efter 3 ungar tillockmed. Bra bonus då man älskar att träna.
    Men det enda jag vill ha nu och i framtiden är en fungerande kropp.
    Det är verkligen en miljon gånger viktigare än hur den ser ut.

    Har hursomhelst en tid hos Dr på fredag "så att jag kan få hjälp"
    Vad det nu innebär?
  • wappiz

    Pepparkaksdag: Åh, din stackare! Man vill ju bara hjälpa dig när man läser ditt inlägg, men man vet ju inte hur. Tänk om man kunde trolla!! Hoppas att läkaren kan trolla lite - hur nu det skulle gå till.

    Vad är det som gör att du hamnat i rullstol under graviditeten? Är det foglossning? Kan det bli bestående menar du? Jag känner mig lyckligt lottad. Jag har inte alls känt av något sådant. Bara lite sämre flås - det är allt. Visste inte att det kunde vara så illa för vissa.

    Hursomhelst så får du en stor *KRAM* av mig!!!!

  • Pepparkaksdeg
    wappiz skrev 2010-05-12 17:04:36 följande:
    Pepparkaksdag: Åh, din stackare! Man vill ju bara hjälpa dig när man läser ditt inlägg, men man vet ju inte hur. Tänk om man kunde trolla!! Hoppas att läkaren kan trolla lite - hur nu det skulle gå till.Vad är det som gör att du hamnat i rullstol under graviditeten? Är det foglossning? Kan det bli bestående menar du? Jag känner mig lyckligt lottad. Jag har inte alls känt av något sådant. Bara lite sämre flås - det är allt. Visste inte att det kunde vara så illa för vissa. Hursomhelst så får du en stor *KRAM* av mig!!!!
    Tack för kramen det värmer!{#lang_emotions_flower}
    Ja,det är de jäkla fogarna som den här graviditeten gjort mig helt handikappad!
    Det är rätt vanligt att man får besvär,hade lite jobbigt min senaste graviditet.
    Men inte på långa vägar så här illa!
    Och graviditeterna innan det var hur bra som helst.
    Men nu har kroppen satt stopp och jag har beslutat att sterelisera mig efter det här barnet.
    För foglossningsproblem blir ofta värre för varje graviditet som går. Inte för alla,men för många. Så nu får det räcka för mig
    Angående  prognoserna efter jag fött så blir de allra flesta helt bra igen.
    Men några få blir det tyvärr inte. Och jag kan i värsta fall tillhöra den gruppen iom att jag har så väldigt kraftiga besvär den här gången.

    Skönt att du har en bra graviditet! {#lang_emotions_gravid}{#lang_emotions_smile}
    Måste kännas hemskt att ha en riktigt jobbig första graviditet,hur ska man då våga skaffa eventuella syskon i framtiden menar jag?
    Om man nu vill ha det vill säga
  • wappiz

    Jag tycker att det bitvis har varit jobbit med en absolut förlamande trötthet och sviktande ork. Bara längtar efter att få komma i form igen.

    Men syskon skulle jag absolut vilja skaffa till denne lille parvel. Fast jag tar inget för givet. Är ju rätt så gammal oxå, och man vet inte hur livet blir i framtiden rent generellt. Men jag hoppas det.

  • Morsan

    Pepparkaksdeg - fasen va jobbigt du verkar ha det... Vilken vecka är du i nu, hur långt har du kvar menar jag? Jag gnäller över att det är tungt men det är slut med gnällande nu, bara lyxproblem. Vad säger din bm då om dina chanser att bli helt bra sen? Och jag antar att du blir snittad?

  • Pepparkaksdeg
    wappiz skrev 2010-05-12 18:39:24 följande:
    Jag tycker att det bitvis har varit jobbit med en absolut förlamande trötthet och sviktande ork. Bara längtar efter att få komma i form igen.Men syskon skulle jag absolut vilja skaffa till denne lille parvel. Fast jag tar inget för givet. Är ju rätt så gammal oxå, och man vet inte hur livet blir i framtiden rent generellt. Men jag hoppas det.
    Äsh! Inte är du så gammal heller
    Har man en gång blivit gravid så är det dessutom lättare att bli det igen vad jag har förstått. Men som du säger säker kan man ju aldrig vara.
    Hade inte den här graviditeten varit så jäkla pissig så tror jag faktiskt vi hade satsat på täta syskon igen! Helt jäkla beroende framkallande är det att föröka sig  
  • Pepparkaksdeg
    Morsan skrev 2010-05-12 18:50:38 följande:
    Pepparkaksdeg - fasen va jobbigt du verkar ha det... Vilken vecka är du i nu, hur långt har du kvar menar jag? Jag gnäller över att det är tungt men det är slut med gnällande nu, bara lyxproblem. Vad säger din bm då om dina chanser att bli helt bra sen? Och jag antar att du blir snittad?
    Fast du,under Franska revolutionen rullade huvudena och de skulle varit överlyckliga över lite foglossning....
    Mao,det finns ALLTID någon som har det värre,haha!
    Och om man inte får klaga här,vart ska man då klaga?
    Sista månaden är tung för i princip alla ju! Klaga på du så slipper jag känna mig så ensam
    Ja,vilken vecka är jag i nu? 33+någonting tror jag.
    Det har varit tal om försök till igång igångsättning i v 37+0. Men då bara försök.
    Alltså,man tar hål på hinnorna om jag är mogen annars får jag åka hem.
    Sen har det där försöket mer och mer blivit ett krav från min sida.
    Alltså funkar det inte att ta vattnet så får dom köra långa proceduren med gel,eller snitta.
    Men sen då sista veckan så har jag verkligen börjat känna det där att jag tror inte att jag rent fysikst kan klara en vanlig förlossning.
    Så nu på Fredag ska jag verkligen ta upp det där med snitt!
    Om dom sen beviljar det vet jag inte?
    Och Bm säger saker i stil med "nej,men att du måste sitta i rullstol resten av livet det tror jag verkligen inte,mycket ovanligt.Men däremot kanske du inte kan göra ditten och datten.
    Och du kommer kanske också tänka på att vare sig göradet,det och det....osv
    Också finns det ju bra smärtmedeciner du kan ta sen också som du inte kan äta nu,så upp med humöret!
    Ok,det kanske inte är hela världen för tant Agda att få den diagnosen.
    Men för mig är det faktiskt det! För jag är van vid att ha en högst fungerande kropp och leva ett liv utan begränsningar!
    Men så kan jag också ha en jäkla tur och faktsikt bli av med skiten helt eller nästintill helt! 
    Så egentligen är det rätt menlöst att ligga här och måla fan på väggen och ställain sig på det värsta! Det blir man ju inte direkt gladare av.
    Jaja,ibland är det skönt att skriva av sig bara!
    Känns redan lite bättre faktiskt  
  • wappiz

    Härlig inställning! :)

    ...men som du säger - man har faktiskt RÄTT att klaga när det är jobbigt!

    Jag kan klaga litegrann på min kassa mage. Magknip, lös mage, förstoppning - om vartannat. Tydligen inte helt ovanligt.

  • Spalles

    pepparkaksdeg - stor kram till dig och hoppas verkligen att du blir helt återställd efter förlossningen. syrran hade ganska illa foglossning och hon hade problem ca 2-3 mån efter men sen gick allt vägen för henne! så jag håller tummarna för dig!

Svar på tråden Junibebisar (sommarbebisar) 2010 i Norrköping del 2