K*B*N, pratar del 11




Här har vi haft något av en strulmorgon. Morgonen började som vanligt, kollektiv väckning 06:00, påklädning av alla barn (utom minibusen som vill lalla omkring i sin tigermorgonrock). Frukost och lite lugn och ro tid framför barnprogram tills det är dags att klä på sig och gå.
Stor och mellan kom iväg till bussen. Jag gjorde te och satte mig för att tutta nöffe. Då kommer storubusen tillbaka! Han hade blivit akut toanödig, resultat = missad buss. Sånt är inte kul. Det går två bussar med 10 min mellanrum. Men när man måste gå hem (5-10 min) och gå på muggen för att sedan gå tillbaka så kör det sig rätt rejält.
Som tur är så går det en till buss på morgonen 08:38. Bara att vänta in den alltså. Det dumma med den är att den inte går in till skolan som de andra utan bara går längst stora vägen. Så med instruktioner till busschauffören om vart han ska gå av och upprepade förklaringar om när det är dags att trycka på stopp fick jag släppa iväg min buse. Avstigning blir borta vid dagis och han måste gå en bit efter stora vägen för att gå runt och komma in till gånvägen i området. Gillar inte alls men kan inget göra. Jag kan ju inte hålla honom hema för att han blev skitnödig.
Hoppas allt igck bra nu, min stora skräck är att han skulle åka för långt och inte veta hur han kommer tillbaka (hitta). Han kan ju inte meddela sig. Som tur är så har han kompisar som bor i områdena runt skolan så han har lite pejl på hur det ser ut runt omkrin. Dessutom ringde jag skolan och meddelade att han var sen och att han skulle komma med bussen och gå runt så de väntar honom. Har inte hört något så jag antar att han dytk upp. Det här en klar baksida med att inte vara bilburen (mao kunna köra).
F*n vad jag känner mig frustrerad som sitter fast och inget kan göra.
Länk till viktsnacktstråden?