Inga spermier..
vi har också gått via Huddinge, men åberopat vårdgarantin och därför hamnat i Örebro. Det går också bra tänker jag :)
Inlägg från: moii
|
-
-
ja så är det, vi väntar på att komma dit. Slutet av februari är det dags och då kan jag raportera. Om jag glömmer det så skriv till mig då eller kika på min blogg, där samlar jag det mesta som händer i detta.Memphis skrev 2011-02-19 10:28:58 följande:Vi bor i Örebro och har nyss givit oss in i detta, skickat iväg hälsodeklarationer och väntar på kallelse till kuratorsamtal och utredning av mig, då sambon redan är utredd som uppfljning av cancern han hade.
De säger att det inte är någon kö för donatorsspermier här, vilket känns sköönt!
Men man lär ju få vänta ändå!
Vad har ni för erfarenheter av USÖ's fertmottagning? (universitetssjukhuset i örebro)
Har ni träffat kuratorn där?
Eller ni kanske också väntar på att få komma dit?
Lycka till med allt!
Sorgligt det där med cancern, är han friskförklarad? Vilken sort har/hade han? min sambo har cellförändringar och hålls under uppsikt så att det inte ska utvecklas till cancer.
Jag läste om någon annan som varit i Örebro och de sa att de hade goda erfarenheter och jag misstänker att de flesta ställen är skickliga och att det som gör att man inte gillar dem har mest med just dagsform och bemötandet just i den stunden att göra.
När ska ni dit då?
Lycka till själva! -
Vi började vår utredning i januari 09 och blev klara med att det finns spermier som vi kan använda nu i december 2010. Jag vet allt om att vänta jag lovar! Man ska göra det som känns rätt, för en. Ibland kan jag i efterhand tycka att även om det gått lång tid så har det verkligen gett oss möjligheter att tänka och bråka färdigt om skitsaker och för min sambo har det nog också inneburit att han tagit till sig alla besked i lugn och ro och kunnat bearbeta dem också. Jag är inte säker på att han kunnat det om vi skyndat oss.Körsbärsträd skrev 2011-02-19 08:33:02 följande:I Göteborg ingår inte donatorinsemination under vårdgarantin. Vår utredning gjorde det, mellan varje besök/undersökning var det max 3 månader, men när de kom fram till att vår ända chans var genom DI så hamnade vi i en kö som är upp till 1 ½ år. Vi hamnade i kön nu i januari, så det känns inte direkt roligt.
Men vi åker till Danmark nu nästa vecka och försöker på en klinik där istället, jag skulle aldrig orka vänta så länge här i Sverige och sen få veta att det kanske inte går iallafall...
Hade vi fått beskedet då i hmm juni 2010 att det inte funnits spermier alls så hade vi nog försökt skynda på detta med donationen kanske. Jag har en kompis som ville ställa upp som korsdonator och det kanske vi hade gjort, eller Danmark. VI hann aldrig fundera så långt.
Lycka till! -
Det kan kanske varra lättare att veta redan från början just ur den aspekten att man inte behöver fundera så mycket över vad som kan vara fel osv. Sedan är ju väntan ett jävla aber ändå!Memphis skrev 2011-02-19 14:16:57 följande:Min sambo hade leukemi som barn, och anledningen till att de testade honom som uppföljning var för att se om deras farhågor var besannade.
Att han aldrig skulle kunna få biologiska barn, då han gick igenom två helkroppsbestrålningar innan han kommit in i puberteten.
I vanliga fall fryser de ju in spermier innan de sätter in behandling, om det finns tid.
Men som sagt, i hans fall fanns det ju inte så mycket att frysa in från en åttaåring.
Såå.. två tester har visat noll, och då de säger att 2 miljoner är litet antal så är det ju inte så mycket att diskutera.
Men detta har vi varit införstådda med, han berättade väldigt direkt när vi träffades så det har inte kommit som en chock efter flera års försök att få barn, som tur är.
Har ingen aning om när vi får komma!
Man går ju som med is i strumporna här varje gång man ska kolla posten.
Önskar att den där kallelsen kunde ligga där nångång så det känns mer verkligt att man verkligen är på gång!
I vårt fall behövs ju liksom ingen utredning göras i den bemärkelsen som många andra går igenom..
Det skulle vara om det är nåt problem med mig då, men inga tecken tyder på det..
Bevisligen kan jag bli gravid, då jag olämpligen blev det av misstag innan jag träffade min sambo..
Abort under de omständigheter som var då.
Nu är det en skum känsla att ha sett det där plusset en gång i tiden.
Men man vet ju aldrig nåt om framtiden så jag kan ju inte ångra det som var heller, trots allt
Hade varit egoistiskt att behålla, då det begav sig.
Här sitter jag och håller försvarstal!
Men det är en av många saker som jag tycker är jobbig.
Barn är verkligen ingenting man ska ta för givet.
Det är ju tex inte säkert att jag kan bli gravid nu, bara för att det var möjligt då.
Men men, vi får se hur det går med allt!
Förhoppningsvis blir det inte långdraget.
Det är ju, som tidigare sagt, ingen brist för själva donationsspermierna här i Örebro, så har vi tur går processen ganska smärtfritt!
Och jag tycker verkligen inte att man ska behöva ångra en abort för att man nu är i en situation när det är svårt. Det är ju som du skrev ett val man gör baserat på andra förutsättningar än de man har i dag.
Tack och lov har jag inte blivt gravid tidigare med något dumt ex, tänk att behöva vara fast med den pesronen resten av livet som döräldrer till ens barn. Och nu menrar jag bara tack och lov ur just den aspekten. Man måste ju kunna få säga sådant och tänka sådant trots att man är i en sits man inte önskar sig eller någon annan.
2 är visst lite men vi har bara strax under 10.000 (undrar hur de räknar) och dessa hittades med öppen biopsi där de skar ut en snitt bit med kniv. Det var också då de hittade cellförändringar på min sambo och nu funderar de över strålning eller inte. Just nu lutar det åt inte för att inte förståra hormonproduktionen i den enda fungerande testikel han har osv. De ska ha nogrann uppsikt istället. Vet inte vad jag tänker kring det riktigt egentligen.
Men menar de att om man har under 2 miljoner tycker de att man bör ha en donator? Sa de så till er eller missförstår jag?
Jag försökte gå in på din medlemssida och skriva till dig men det fungerade inte så jag skriver här istälelt och frågar även om det nu faktiskt är så att jag frågar saker som inte har med trådens titel att göra egentligen. -
Tack! Jag vet inte vad jag ska fråga just nu för du anar inte vad folk är vänliga och skriver snälla brev till mig med information, men det är skönt att kunna fråga sedan när jag får fler och nya frågor. just nu vill jag inte rota FÖR mycket för jag villinte vara expert när jag kommer in för då blir jag kanske misstänksam. men som sagt, tack ändå!!Smulans skrev 2011-02-19 16:59:01 följande:Hej!
Jag var aktiv i tråden för ett tag sedan, innan vi visste om min man hade några spermier överhuvudtaget (spermaproven visade "total avsaknad av spermier").
Moii, jag läste på din blogg att du undrar lite om ICSI. Vi gjorde ICSI med de spermier som lyckligtvis hittades vid testikelbiposin. Fråga gärna om det är något du undrar över, jag är bara glad om jag kan vara till någon hjälp.
Vi hade turen att lyckas på vår första ICSI, och nu är jag gravid i vecka 21. Jag hoppas inte jag trampar någon på tårna, jag vill bara ge lite hopp till er som har samma resa framför er.
Lycka till, oavsett var i processen ni befinner er! -
tja vad är alternativet? Är det inte så att om han inte kollar så kan det bli så att han går omkring med oupptäckt cancer? eller prostataförstoring eller något? Det ska visst vara sjukt smärtsamt även i jämförelse med prostataundersökning som nog inte är särskillt smärtsamt alls.Hjärtat längtar skrev 2011-02-20 21:38:34 följande:Han ser väl ingen anledning till varför, eftersom han mår bra. Sen läste han nåt på internet om att kolla prostatan en gång i halvåret och det blev han rädd för. Måste din man göra det?
Men män är ju inte vana att bli utvecklade och undersökta så de blir nog mer nervösa för det än kvinnor, :) -
Idag var vi på första mötet och i övermorgon ska jag börja spraya! Jäklar vad snabbt liksom, jag har inte riktigt hunnit med känner jag men det känns fint att få komma igång ändå.
-
hade verkligen inte trott att det skulle gå så fort, men jag anatar att min cykel låg bra till eller nåt, jag är nöjd hur som haver :)
-
ja jo vi har väntat i två år på att komma dit vi är nu eftersom vi bokade vår första läkartid i januari 2009 så nog har vi väntat, tack!!Memphis skrev 2011-03-01 08:57:53 följande:Vad kul!
Och spännande!
Skönt när det flyter på och man slipper denna väntan!
Lycka till nu!
-
Aurora79: Åh vad spännande! Hoppas hoppas nu att det håller i sig, strecket alltså :)
Memphis: Alltså man måste själv åberopa vårdgarantin, de håller den inte så bra själva annars. Men om de säger att du ska bli kallad i april så är det ju inte så långt kvar. (apropå detta med gynstol.. insåg plöstsligt att jag legat i en sådan minst 18 ggr det senaste året, vad gör man inte liksom. I den här "branchen" är man ju veteran)
nightangel86: spännande med läkarbesöket! Det går nog jättebra!
själv sprayar jag med suprecur - inne på 6e spraydagen och känner mig rastlös men helt ok om än nåogt nervös. :)