Radhus eller villa? Hur fan väljer man?

Beror ju på hur man är som person, vad är man är van vid och hur man vill ha det.
I radhus har du ju inte 4 hela fasader att laga och kolla till. Inte heller någon stor tomt. Du har väl kanske i många fall lite mer press på dig att ha det snyggt än du kan ha i en friliggande villa, beroende på var den ligger iofs? Kanske skapar man den pressen själv, men de jag jkänner som bor så är det nästan en tävling om vem som har snyggast trädgård bland grannarna.  
Räkna med att du har mer insyn i en radhusträdgård. I radhus överhuvudtaget.

För mig är valet solklart! Jag skulle ALDRIG sätta mig i radhus. Men det beror på att jag känner mig instängd. Jag tycker allt blir för trångt och klaustrofobiskt. Jag vill itne ha grannarna på mig och jag skulle således inte heller bosätta mig i ett typiskt villaområde. Jag vill inte ha en massa insyn, vill inte att grannarna ska veta allt jag gör.

linam,

Jag känner på ett sätt likadant, samtidigt som jag är sjukt mörkrädd och trivs med att ha lite insyn(så att folk ser när jag blir styckmördad i köket typ)

Vi är inga stora trädgårdsfantaster utan är mest ute efter att bara öppna altandörren och slippa gå till parken.

OK, men då kaske en friliggande villa i ett litet villaområde är bäst?
Alltså inte så täät som radhus, men ändå med tryggheten av grannar på nära håll? Har man hörntomt så är man ju lite för sig själv mer än om man ligger mitt i smeten dessutom.

Jag är sjukt mörkrädd, men bor på en stor gård på landet. Hatar trädgårdsarbete oxå så vi har bara buskar och träd och ett hav av gräsmatta. Men lampor - ÖVERALLT! =)

Ja, kanske det.
Tror aldrig vi kommer bestämma oss.  Bor väldigt bra redan så det är ingen panik men ändå.

Fördelen som jag tycker med radhus är att det alltid är nära till barn, de kan cykla utanför utan att det finns bilar, springa runt på ett annat sätt. Lekpark finns alltid i anknytning.

Vi flyttar till hus nu och kommer sakna att inte kunna bara släppa ut barnen så att de kan leka med sina kompisar, vi kommer alltid att få vara med. Däremot kommer vi ha större tomt.

Är man ingen tomtmänniska så skulle jag välja radhus, eller som vi avskyr våra grannar....

Vi bor i radhus idag och vi har nästan ingen insyn. Lovar att de måååånga fristående hus har mer insyn än vad vi har. Så det är ju helt beroende på vart man bor och vilka grannar man har.

Jag trivs i vårt radhus och vi har funderat på hus men kommer nog inte köpa det. Vi är inte intresserade av större trädgård eller insyn från varje håll och kanter.

Just det att välja mellan dessa gör man nog allra bäst själv och vad man själv känne roch inte utefter vad andra tycker då det helt är en smaksak

Just det där med grannarnas koll på varandra och jämförande mellan varandra tycker jag personligen verkar rätt så tradigt. Men så är det ju även i områden med friliggande villor där villorna är byggda samma år och av samma modell.

Vi har ett litet sådant område tvärs över vägen med identist lika småvillor och parhus som ligger tätt ihop på små tomter.'

De grannarna har koll på allt vad varandra gör, och eftersom alla betalat exakt lika mycket för sina hus en gång i tiden blir liksom varje förbättring på huset (eller lyxig bil på uppfarten) en manifestation i att man har fått det bättre ställt än grannen.

Så fort någon fixar något på huset börjar grannen brevid fixa samma sak.. ett år lade en sten framför och plötsligt skulle alla lägga sten. Ett år byggde en takkupa och då skulle alla andra okså bygga takkupa. Längst bort på gatan har någon byggt en liten enkel lekstuga som sedan har följts av större och större lekstugor längst med vägen. Grannen längst bort som byggde sist fick bygga en jättelekstuga med altan uppflugen på en sten för att bräcka de andra.

Grannen med störst takkupa har nu börjat gräva ur hela sin pyttelilla tomt för att anlägga en pool... man undrar liksom vart det hela ska sluta. Tar de andra efter får vi en levande badanläggning här. Ingen av dem har tillräcklig tomtyta för att ha plats för en pool över huvud taget.

För mig är inte den typen av boende ett alternativ över huvud taget. Jag ser tomten som en yta för möjliga livsprojekt. Vet inte om det är så mycket mer lättskött med pyttetomt heller då kraven som sagt blir så mycket större.

Enkelt val. Vem fan vill bo i radhus liksom. Urk.

Håller med vik hädan,jag kan inte för mitt liv förstå varför man vill ha ett radhus? Då kan man lika gärna bo kvar i lägenhet...

Vi bor dock i ett så där typiskt villaområde med grannarna NÄRA inpå,har en tokliten tomt (429kvm) och insyn på hela nedre plan Här har dom dock tänkt till så vi har inte uteplatserna åt samma håll samt att dom satt fönstrena på övervåningen högt,så där finns ingen insyn. Jag gillar att bo så här,det finns alltid nån hemma bredvid en,barnen är lika hemma hos alla typ och när dom blir större så e det bara att släppa ut dom. Det finns ingen genomfartstrafik och hit åker man inte om man inte verkligen ska hit.

Men jag förstår verkligen att man inte vill bo så här oxå,det e ju lite speciellt så till vida att man aldrig är helt ifred...

Men ett radhus?Näe...jag vill bo i hus för att slippa oroa mig över att störa grannar eller bli störd av dessa...I vårt hus bestämmer vi och vi kan föra hur mycket liv som helst,eller bara ha det knäpptyst..Hur vi vill ha det bestäms iaf av oss,och inte av våra grannar

Vi bodde i radhus (eller kedjehus men det är ju som samma) först och sedan (nu) villa.

Vi tyckte att radhuset var för litet - både inomhus och utomhus.
Dessutom hade vi två våningar + källare i radhuset så det kändes som att man aldrig gjorde annat än att springa i trappor med tvätt (ren och smutsig), dammsugare, leksaker etc etc.
Jag gillar att påta i trädgården och i ett radhus är ju den ytan minimal.

Fördelen med radhuset så som jag ser det är att det oftast är många i samma ålder, dvs småbarnsfamiljer, som bor i radhus så det finns många lekkamrater och oftast är radhusområden byggda så att det är ganska skyddat med lekplatser och dyligt för barnen att vara i.

Men jag föredrar villa - big time!