Blir så arg och besviken!

Jag kan bara hålla med. Senast igår höll jag på att bli tokig på en gubbe på jobbet som satt och tjatade om hur synd det var om ensambarn och hur egocentriska de alltid blir.

Han vet inget om mig och min familj och han kan ju inte veta att vi valt att bara ha ett barn. Vi kunde lika gärna varit helt knäckta av ivf:ande och syskonlängtan... Vad är det med folk som inte tänker innan de öppnar munnen?