Plus igen efter mf/ma

LÄgg dig och sov människa!

Jag har väl iofs varit mer vaken än någonsin om farmor haft våra barn hehehe....

Här barkar det åt förlossning inom den närmsta veckan/veckorna, känner mig otroligt stressad av att inte ha allt "färdigt"... Har ägnat hela dagen åt att raketbeställa allt vi fattas- tänk att det finns ALLT via internetshopping liksom! Me Love!     

Hehe, nej jag hoppas att dom kan dra det exakt en vecka till, 28+0 då!

Ja det känns helt ok, 27+0 nu, har fått info om hur det går till om det blir att urakut snitt, ska ta ett par minuter bara innan jag är inne på Op. Känner mig jätte trygg med personalen här.

Absolut inte! 

Ska göra nytt ul idag....igen...förhoppningsvis... Denna väntan är såååååååååååå dryg. 

Heja heja!!

Bra att du påminde mig om kameran...jag ska tömma vår på kort ikväll och sätta batteriet på laddning.  

Attans! Jag hade jtteont i gårkväll, trodde det var dags för kniven men tack o lov tog bricanylsprutorna det och det klingade av HELT .... sååååååå skönt att få sova rejält en hel natt! Vaknade vid 6.30 och kände mig helt utvilad. Blir så trött på dessa läkare som säger: Nja, det är inget jätte utslag på ctg så smärtan är INTE sammandragningar... nähä...varför försvinner det med bricanyl då? Blev ju hemskickad med alvedon när nr 2 skulle födas för att ctg inte kunde registrera några sammandragningar, öppen 1.5 cm. 4 timmar senare brast livmodern hemma i vårt sovrum. Men nej- jag hade ju absolut inte några sd....grrr...

Ja man blir så jävla trött rent ut sagt..... Nu var Bm precis här och jag sa till henne att jag VILL ha bricanyl när jag har ont, mina sd är ju uppenbarligen effektivare än vad era maskiner kan mäta- och vi vetju alla att jag absolut inte ska ha några kontraktioner eller sd. Tänker minsann vara sträng denna gången och inte låta mig köras över! Dessutom har jag ju haft förkortad livmodertapp sedan v 22 med alla barnen..... i v 32 var förlossningen igång och jag var öppen 1.5 cm utan att jag kände ett skit. Smärttålig uppenbarligen

Nytt ul om en timme....   

Shopping kan verkligen förgylla livet, vad gjorde man innan nätshoppingens uppkomst liksom?

Bebisarna "värkar" trilla in här Heja heja!

Min är kvar i magen men det hänger på en skör tråd, man tar ny ställning varje timme ungefär och jag medicineras tungt. Vi har nu fått besked att vår bebis troligen kommer att tas ut om 3 veckor, då vågar man inte vänta längre. Känns overkligt att det bara är tre veckor kvar..... Jag försöker njuta av magen och sparkarna för att kunna komma ihåg den känslan resten av livet   

Jag är lite bortskämd med att ha haft "korta" graviditeter, fattar inte hur jag skulle stått ut att gå 40 fulla eller över tiden

För min del beror det på att jag mått så dåligt hela tiden, däremot skulle jag aldrig få för mig att kräva snitt eller igångsättning pga att jag inte orkar mer. Bebisen behöver ju sin tid i magen.

Finns inte i min värld heller men det är tydligen rättså vanligt enligt läkare o barnmorskor här att mammorna ger upp och inte orkar mer för egen del. En veckas inläggning är liksom för mycket och går inte enligt plan.

När hade du nu bf? När föddes den förra?

Fick du igenom graviditetespenning förresten? Min blev godkänd men sjukskrivning går ju före     

Oj det var inte så jag menade! Jag förstår mer än väl att en igångsättning var det bästa för dig och dina barn.

Nu syftade jag på mammor som är i min vecka, alltså väldigt tidigt Förlåt om du tog illa vid dig!!  

Vill verkligen förtydliga MCT att jag inte åsyftade mammor som blir igångsatt över 36 fulla veckor..... Förlåt mig!!

Var och varannan dag möter jag mammor som inte nått till v 30 ens som inte orkar mer och tycker att läkarna ska förlösa- det var dessa jag åsyftade. För mig känns det främmande att man vill  få ett så för tidigt fött barn meda lla risker det innebär för att man inte orkar mer själv.   

Hehe, finns ingen som kan framkalla ångest så som........SVÄRMOR! Haha! Ska hon bo hos er?

Grattis SoMa! Skönt för er att ha fått komma hem, Lycka till med det lilla livet

Ingen bebis än, men det har varit såååå nära katastrofsnitt två gånger. Jag ligger fortfarande kvar här på sjukhus och kommer att göra det tills bebisen är ute. Psyket är nära kollaps men det börjar närma sig.... 2-3 veckor kvar, sen så!

Ja pust och stånk men snart är det över. Jag försöker njuta lite av magen trots omständigheterna, sista gången jag får uppleva detta! Det är en otrolig känsla att ha någon som lever innanför huden på en.   Även om man hade önskat att det var under andra omständigheter.

Min är på väg ut om några dagar

Mina spökveckor var från v 7-9, sen började jag kräkas och fortsatte med det till v 22. 

Nu är vårt äventyr äntligen över, vår lilla tjej är ute och vi har fått komma hem.